Sätra Brunn

Sätra brunn – en källa för lokal utveckling

Materialet är en del av ett case om Sätra brunn – för undersökande av samhällsentreprenörskap.

  • Se, läs och lyssna till historien om Sätra brunn och utvecklingen i verksamheten.
  • Reflektera kring de här eller andra frågor som väcks hos dig:
  1. Hur ser du på de olika tänkbara strategierna för att hitta resurser? Diskutera möjligheterna, samt för- och nackdelar.
  2. Hur ser du på möjligheterna med modeller för ökat gemensamt ägande? Skiljer sig förutsättningarna i staden mot förutsättningar på landsbygden? Ser du andra verktyg för att stärka en mer lokal ekonomi?

Kontakta August om du har någon fråga!


Vykort från sekelskiftsvistelse vid brunnen.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Sätra brunn – intro

Sätra Brunn är en av Sveriges äldsta kurorter som sedan grundandet kring 1700 har varit i obruten drift. Anläggningen består idag av 110 hus, byggda från år 1702 och fram till 1994, på ett stort markområde med fem parker. Idag erbjuder man hotell, restaurang, spa, konferensmöjligheter, aktiviteter och återkommande öppna evenemang. Affärsidéen formuleras:
”För människor som behöver stoppa tiden för att sätta fart på tanken erbjuder Sätra Brunn en oas i nutiden. En plats för återhämtning, möten och nytänkande, där helhetssynen på människan är genomgående. Våra ledord är: Läkande- Lärande- Skapande.”

En introduktion till platsen och utvecklingen över åren:

En porlande historia över 300 år – Intro till Sätra brunn from Case Sätra Brunn on Vimeo.

Resurser för att utveckla verksamheten vidare

En grupp gick 2002 samman och räddade Sätra brunn från att styckas upp och säljas. De bildade en ekonomisk förening, köpte brunnen och tog över driften. Att bli medlem i den ekonomiska föreningen innebar från början både att bidra med kapital och att bidra med arbetstimmar för brunnens drift och utveckling.

Mycket har hänt sedan de tog över och verksamheten har utvecklats. Under åren från 2002 fram till 2012 har flera strategier använts för att hantera verksamhetens små ekonomiska marginaler. Övertagandet 2002 skedde med litet ekonomiskt startkapital och det har återkommande uppstått situationer där brunnens betalningsförmåga varit pressad. Nya lån har tagits, enskilda hus sålts, och medlemmarna bidrog med ytterligare kapital år 2007. Det skapas mycket fantastisk verksamhet, men det behövs samtidigt friskt investeringskapital för att kunna utveckla brunnen vidare och nå en mer stabil nivå.

För att hitta nya resurser till en verksamhet som Sätra brunn – vilka alternativ finns?

Olika möjliga strategier

En ideell strategi

  • Att involvera fler medlemmar i den ekonomiska föreningen – som både bidrar med ekonomisk insats och ideella timmar.
  • Utveckling av en ideell förening som kan öppna upp för fler personers engagemang, nya typer av verksamheter, och möjligheter att söka projektstöd. Det finns idag en ”Vänförening” – kanske kan den utvecklas eller behövs det ytterligare föreningar med andra syften?
  • Samarbeten med andra organisationer och utbyte av tjänster.

Läs mer om medlemmarna i den ekonomiska föreningen och deras insatser ekonomiskt och med ideella timmar – länk till fördjupning

En offentlig strategi

  • Att söka stöd från det offentliga för att fortsätta göra kulturarvet tillgängligt och levande.
  • Stöd till byggnadsvård och förvaltningen av parkerna. Stöd till publika arrangemang och guidningar.

Läs mer om perspektiv på att söka offentligt stöd – länk till fördjupning

En strategi för att söka privat kapital

  • Skapa möjligheter för privata investeringar i Sätra brunn. Både från privatpersoner och intresserade företag och organisationer, t ex genom Lokalkapital-modellen som beskrivs nedan.
  • Söka nya lånmöjligheter hos banker.

Ombildning till en koncern under 2010

En diskussionsgrupp hade under 2009 diskuterat modeller för verksamhetens utveckling, och tagit fasta på möjligheter som öppnade sig om man valde att ombilda till en koncernstruktur, med bibehållen ekonomisk förening som ägare till två nya aktiebolag. Medlemmarna tog ställning i frågan, och i årsberättelsen för 2009 ges en analys av förutsättningarna och planerna för 2010 – – – >

1 juli 2010 gick man vidare och ombildade till en koncern, fortsatt med en ekonomisk förening och med två nya aktiebolag: Sätra Brunn Hälsobrunn AB (SBHAB) och Sätra Brunn Resort AB (SBRAB). SBHAB är numera ägare till fastigheten och inventarierna, medan hotell, konferens och spa bedrivs av dotterbolaget SBRAB.
Styrelsens sammansättning är densamma i alla tre bolagen.

Samarbete med en ny modell för lokal finansiering – Lokalkapital

Samtidigt som tankarna på en omorganisation växte fram togs också kontakter med entreprenören Leo Padazakos. Han hade utvecklat och utrett en modell för hur privatpersoner skulle kunna vara med och investera mindre belopp i företag i den egna bygden. Nu initierades ett samarbete för att pröva modellen, Lokalkapital, med Sätra brunn som första företag. Målet: Att resa till 3 miljoner kr till brunnens utveckling.

Lyssna på radioinslag: ”Nytt aktiebolag i Sala-Heby”, P4 25 juni 2010

”Lokalkapital Sala-Heby AB inbjuder härmed till teckning av kapitalandelslån i projekt Sätra Brunn Hälsobrunn AB.
Totalt kapitalbehov: 3.000.000 kr
Varje kapitalandel uppgår till beloppet femhundra kronor (SEK 500).
Minsta belopp för investering: 500 kr.”
Ur prospekt, 2010-06-24

Privatpersoner, företag och organisationer erbjöds nu alltså att investera i Sätra brunn via Lokalkapital. För den ekonomiska föreningen innebar modellen att kunna ge många möjlighet att investera, utan att involvera många nya delägare i verksamhetens styrning, något som skulle kunna bli svårhanterligt.

Intervju med Tord Berglind om Lokalkapital:

Intervju – Lokalkapital from Case Sätra Brunn on Vimeo.

Mer om modellen:

”Formellt går det till på följande sätt: LokalKapital lånar investerarnas pengar och använder dem till att köpa aktier i Sätra Brunn Hälsobrunn AB. Investeraren kan vara såväl privat som juridisk person. Som investerare erhåller du ett skuldebrev från LokalKapital på det belopp du investerat. Skuldebrevet är en värdehandling som kan överlåtas eller säljas av innehavaren.

Inom LokalKapital finns tillgång till bred kompetens och lång erfarenhet av affärsutveckling. Som betydande aktieägare får LokalKapital insyn och påverkansmöjligheter i bolaget Sätra Brunn, bland annat genom representeration i styrelsen. LokalKapital tillvaratar investerarnas/långivarnas intressen och är samtidigt en engagerad, stabil och långsiktig aktieägare i Sätra Brunn.”

”Modellen bygger på några grundteser:

  • På mindre orter finns ofta ett brett engagemang för den egna bygdens utveckling.
  • Människor är beredda att investera mindre belopp till högre risk, särskilt om det kan gynna såväl lokalsamhället som den egna plånboken.
  • Ju fler som investerar i ett företag, desto mindre summor behöver var och en investera.”

Läs mer

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Om Sätra brunns roll i lokalsamhället, socialt kapital och samhällsentreprenörskap

Vad betyder Sätra brunn för den lokala utvecklingen, vilka värden skapas?

Intervju med Tord Berglind. Hur ser du på Sätra brunns verksamhet i relation till samhällsutvecklingen och lokalsamhället?

Intervju – Roll i samhället from Case Sätra Brunn on Vimeo.

Ekonomiska, kulturella och sociala värden
Sätra brunn har genom sin 300-åriga historia fungerat som ett nav i bygden, en tradition som man idag är noga med att lyfta fram och även sätter siffror på. 2009 tog man emot 35 000 gäster och inköpen från lokala aktörer beräknades det året till drygt 5 miljoner kr. De olika butikerna och entreprenörerna på brunnsområdet lever också till stor del genom de tillresta gästerna, och brunnen generar skatteintäkter till kommunen.

Det ekonomiska värdet som skapas genom verksamheten är något som lätt kan synliggöras. Samtidigt finns värdet av att bevara och göra kulturarvet tillgängligt, ett kulturellt värde. En annan del av verksamhetens betydelse handlar om de sociala värden som skapas – socialt kapital i formen av tillit, samarbeten och sociala nätverk. De kulturella och sociala värdena är svårare att ringa in med siffror, och det finns en pågående diskussion om hur det är möjligt att värdera samhällsentreprenöriella verksamheter på ett sätt så att bland annat banker, media och andra aktörer kan ta till sig helhetsbilden. Sedan 2002 har den ekonomiska föreningen vunnit respekt som ägare, men det är en pågående process att hitta sätt att berätta om värdena i verksamheten bortom de ekonomiska.

Betydelsen av socialt kapital?
Är det sociala kapitalet lika viktigt som det finansiella för den utveckling som Sätra brunn har haft sedan den ekonomiska föreningen tog över? I rapporten ”Social Venturing” från Nesta och The Young Foundation i Storbritannien pekar man på betydelsen av ”relationellt kapital” för samhällsentreprenörer som är i uppstart:

”New ventures put much of their energy into securing financial capital: money to invest in fixed assets on the one hand, and working capital on the other. But relational capital is just as important. This is both the knowledge and trust built up between a venture and its users and suppliers, and the relationships between a venture and its staff and circle of volunteers. Conventional accounting takes little account of this intangible capital, yet in all social ventures it is the foundation of their strength and of their distinctiveness.”
Citerat i rapporten ”Design för social innovation”, Emilson 2010. Länk till rapporten.

När ekonomen Elinor Ostrom utvecklar sina teorier om förvaltningen av gemensamma resurser är det sociala kapitalet en förutsättning för att samarbete och överenskommelser ska fungera. Hon menar utifrån sina studier att vi behöver uppvärdera hur vi ser på möjligheterna med frivillig kollektiv organisering för att hantera resurser, resonemang som är intressanta när vi diskuterar Sätra brunns organisering.

”Vad som saknas i policyanalytikerns verktygslåda – och i samlingen vedertagna, utvecklade teorier om mänsklig organisering – är en tillräckligt specificerad teori om kollektivt handlande varigenom en grupp individer kan organisera sig frivilligt för att behålla överskottet från sina ansträngningar.”
Elinor Ostrom, 2009. Allmänningen som samhällsinstitution, s.58. (Citerad i Ohm, Hannah 2011. ”Vad är tillit värt? …” Länk till pdf)

”Vi är samhällsentreprenörer”

Sedan begreppet samhällsentreprenörskap etablerades tydligare i Sverige har Sätra brunn kommit att beskriva sig som just samhällsentreprenörer. Genom sättet som verksamheten organiseras på lever ”drömmen om att skapa något nytt och hållbart ”, med deras egna ord. Ambitionen är att vara ett föregångsexempel för en lokal, hållbar ekonomi, och även att bli ett nav för utvecklingen av samhällsentreprenörskap i Sverige.

På vilka sätt är Sätra brunn ett exempel att inspireras av för andra samhällsentreprenörer?
Sökandet efter resurser till verksamhetens utveckling har skapat en viktig dialog med banker om finansiering, och modellen för att resa lokalt kapital är en ny erfarenhet som utforskas. En del av vad som gör verksamheten intressant kan också sägas vara det delade ägarskapet, kombinationen av associationsformer och mixen av ideella och anställda i arbetet.

I pågående diskussioner kring hållbar utveckling finns argument för delat ägarskap i högre utsträckning, på lokal nivå. I artikeln ”A Different Kind of Ownership Society” lyfts värdet av delat ägarskap fram:

”Shared ownership, like local ownership, is a valuable tool for enhancing community wealth over the long term. Both represent the innovations in social technologies that must evolve alongside innovations in physical technologies—like wind turbines, organic agriculture, or sustainably managed forests—if we’re to create an economy in which prosperity is both sustainable and shared. If sustainable technologies are about the what of the living economy, local and shared ownership designs are about the who: who will own the productive capacity of the nation, who will control it, and who will benefit from the wealth created.”
Marjorie Kelly & Shanna Ratner i Yes! Magazine 3 augusti 2010. A Different Kind of Ownership Society – länk.

SilverglansPris

Prisade

I februari 2016 vann Sätra brunn pris på Silverglans Gala (Sala kommun, närings- och föreningslivs gemensamma gala) – i kategorierna Årets Växtkraftpris och Årets Företagare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.