Vägar till finansiering

Ekonomin är kanske för många av oss något av en ofrånkomlig stötesten. Pengar, eller andra typer av resurser, behövs för att genomföra det vi vill. Vilka strategier ska vi använda för att få bra snurr på resurser och finansiering, men samtidigt hålla en stadig kurs mot målet, visionen?

Denna vecka presenterar vi några möjliga vägar till finansiering som vi hoppas kan inspirera dig i ditt sökande efter en hållbar finansiering för ditt initiativ. Vi tar upp crowdfunding, kooperativt ägande och att söka pengar för projekt.

Crowdfunding

Crowdfunding har vuxit snabbt de senaste åren och fått en ökad uppmärksamhet som metod för att samla ekonomiskacrowdfunding resurser från många. Några av de större plattformarna är Kickstarter, Indiegogo, svenskstartade Funded by me och svenska Crowdculture – med en dedikerad vinkling mot kulturprojekt. Flera kommuner och regioner har gått in i samarbeten med Crowdculture, där projekt som blir populära och når en grundfinansiering på crowdculture.se till exempel får en matchad budget med offentliga projektmedel/stöd.

Myndigheten för Kulturanalys gjorde 2013 en undersökning om crowdfunding för kultursektorn – vilken betydelse kan det ha och vilken potential finns? Resonemangen i rapporten är relevanta även när vi tänker bredare kring initiativ inom social innovation och samhällsentreprenörskap. ”Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding”.

Praktiska tips för en crowdfunding-kampanj

En aktiebaserad (eller lånebaserad) crowdfunding kan vara intressant för en mer omfattande verksamhet som redan har mycket av sin organisation på plats. För mindre projekt och initiativ i uppstart är det mer nära till hands att skapa en belöningsbaserad kampanj, där de som bidrar med en summa pengar får en gåva tillbaka som tack. Det är också utgångspunkten när Kreativitetsguiden skriver om crowdfunding i en användbar guide, som snabbt ger överblick och praktiska tips för vad som är viktigt att tänka på:
”Lyckas med gräsrotsfinansiering / crowdfunding!”

Snabbkurser i crowdfunding online

How to start crowdfunding. Ett tips om du vill få en guidad introduktion till crowdfunding och att genomföra en kampanj, med FundedByMe-plattformen som utgångspunkt: ”This short course helps you to learn the basics of crowdfunding in just a few minutes. The tutorial will guide you through the most important phases of crowdfunding process, using the example of FundedByMe /…/”

Crowdfundingskolan. Även Crowdculture har en kurs. Här kan du ta del av 6 videoklipp mellan 5 och 20 min som förklarar vad crowdfunding är och specifikt hur du kan använda just plattformen crowdculture till ditt initiativ.

Kooperativt ägande

Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.kedja

Ett lyckat exempel är Röstånga Utvecklings AB (en verksamhet som arbetar för hållbar utveckling av Rörstångabygden) – där den ideella föreningen ”Röstånga Tillsammans” bildade ett Aktiebolag för att kunna finansiera fastighetsköp. En andel kostar 500 kr, och på de fem åren sedan man startade, har man lyckats få ihop över 1 miljon kronor i eget kapital fördelat på drygt 400 delägare. Ett annat bra skånskt exempel är Norra Strö i Kristianstads kommun som kunde finansiera ett bygge av en helt ny förskole- och fritidsbyggnad genom personliga ekonomiska insatser i kooperativet.

Läs mer om Röstånga Utvecklings AB (svb) på www.ruab.org och Norra Strö Ekonomiska förening på http://strobarn.se/startsida.
Hos Coompanion kan ni få stöd och rådgivning kring gemensamt företagande – coompanion.se.

Finansiering genom projektbidrag

Fler arbeten än någonsin tidigare finansieras idag genom projektmedel. Att jobba i projekt innebär ofta otrygga och tillfälliga arbetsvillkor men tyfon-bildgenererar ändå arbete till vissa. Projekt bedrivs inom forskningsområdet, lanstingen, kommuner och i den ideella sektorn. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. Här fokuserar vi på projektstöd inom den ideella sektorn. Att ha en bra idé, och gärna också ett långt ideellt engagemang, är ofta avgörande för att få projektbidrag. Projektbidraget kan frigöra tid för ännu mer engagemang och bör även bidra till att behov som finns i samhället kan tillgodoses. 

Innan en skickar in projektansökan:
Det finns mycket att fundera på innan en söker projektmedel. Här finns lite tankar och lärdomar från Fatuma som jobbade inom arvsfondsprojektet Tyfon i tre år:

  1. Kriterier för projektstödet. Det finns alltid kriterier för att söka just det projektstödet – kolla igenom dessa noggrant och håller er till dem. Var inte rädd för att ta hjälp av de som utlyser projektpengarna. Arvsfonden är tex hjälpsamma med vägledning och stöttning för att din projektidé ska passa deras kriterier.
  2. Huvudman för projektet. För att kunna söka projekt från till exempel Allmänna Arvsfonden behöver en ha en förening som varit registrerad i minst 2 år. Har ni inte det kan ni kontakta en etablerad förening för att se om ni kan söka via den och att de då blir projektägare till ert projekt. Fråga gärna andra projekt som haft dem som huvudman om hur de tyckte samarbetet fungerade etc.
  3. Om ni väljer att samarbeta med en annan huvudman än er egen förening: Vad vill ni kunna bestämma över i projektet? Vilka principer och värderingar är viktiga för er? Hur ska samarbetet och arbetsfördelningen se ut mellan ditt projekt och huvudmannen? Vem bestämmer tex över anställningar i projektet? Vad kan ni bidra med till den befintliga verksamheten i föreningen och vice versa? Prata igenom detta innan och skriv gärna kontrakt.
  4. Vilken är målgruppen för projektet? Finns målgruppen med i ansökningsprocessen? Vilken roll har de där? Fundera kring maktaspekter – vem är du, vilka är dom? Var självkritisk och fundera över drivkraften till ditt engagemang. Om målgruppen inte finns med i processen ännu – hur skapar ni kontakt och får reda på vilka behov de har? Hur kan du vara ett stöd i att engagera målgruppen? Hur kan du ge plats för målgruppen att steppa in och själva definiera behoven och metoderna? Fundera tillsammans på syftet, mål och önskat resultat av ert projekt.
  5. Samarbeten är väldigt viktiga inför en projektansökan och projektstart. Se till att stärka de samarbeten ni redan har och lägg tid på att etablera fler som är relevanta för ert projekt. Det är både viktigt att visa på samarbeten för själva ansökan men såklart även för att främja att projektet blir etablerat, hållbart och relevant för dess deltagare. Tyfons erfarenhet är att samarbeten med andra aktörer inom samma område eller andra matchande områden är helt avgörande för att projektet ska bli framgångsrikt. Ett starkt nätverk och samarbete hjälper även deltagarna när projektstödet är slut och verksamheten ska ta en ny form. Hur ser ni till att projektets resultat och dess deltagare tas vidare och fångas upp i strukturer som finns kvar efter projektets slut?

Beviljad till projektmedel
Om ni blivit beviljade medel – Fira! 🙂 Fundera sedan på hur ni vill organisera ert arbete och vad ni ska prioritera. Gör en teater som metodplan utifrån syfte och mål. Dela gärna in projektet i faser.  Läs projektansökan/projektbeskrivningen igen och återkom till den med jämna mellanrum under projektets gång för att hålla den levande.

Vilka värderingar är viktiga för er att förhålla er till? Vilka utmaningar ser ni nu och hur vill ni jobba för att minska eller förstå dem? Vilket språk använder ni, hur pratar ni om projektet, målgruppen eller de som deltar. Hur kan ni använda språket för att främja och transformera till något kraftgivande? Vilka förändringar och förbättringar vill ni att ert projekt ska generera i samhället?

Det är bra att prata igenom mycket i början och vara grundad i projektidén. MEN – våga också sätta igång. Gör något konkret. Testa. Bjud in. Utvärdera sen, återkom till projektbeskrivningen och revidera utifrån era nya erfarenheter av att ha gjort.

Här kan ni gärna läsa om hur Tyfon beskriver sina erfarenheter och lärdomar efter att bedrivit ett Arvsondsprojekt i tre år. Det är lätt läsning och ger lite insyn i hur det kan vara att driva ett projekt. Sid 2-11.

Sök pengar till ditt initiativ!

Ofta kan man söka pengar till sitt initiativ, och det finns lite olika fonder och stipendier beroende på projekt och målgrupp. På Forening.se finns en bra sammanställning över fonder ämnade för just föreningar, utifrån kategorierna Barn & Ungdom, Kultur, Idrott, Socialt och Övrigt.
Är man en ekonomisk förening eller aktiebolag, så kan man även söka pengar av Tillväxtverket eller Vinnova. Kolla aktuella utlysningar på Tillväxtverkets hemsida.  Eller Vinnovas hemsida.

Aktuellt tips!

Den 15 januari öppna Vinnova ansökan kring social innovation:

”Är ni ett bolag eller en ideell organisation och har en ny, smart lösning som skapar positiva samhällseffekter? Då kan ni söka finansiering hos oss för att utveckla en social innovation och testa lösningen i en relevant användarmiljö.”

Läs mer på Vinnovas hemsida.

2 thoughts on “Vägar till finansiering

  1. Annika F Författare

    Hej @anna-enestrom! Jag vet hur frustrerande det kan vara när man sitter med en projektansökan, det tar sin tid att få ihop det och ibland känns allt toppen och nästa dag känns det som man är tillbaka på ruta ett och sen plötsligt flyter det igen. Ibland kan man höra av sig till de som ska ta emot ansökan och be dem om hjälp eller råd (exempelvis allmänna arvsfonden) för att ansökan ska matcha deras kriterier så bra som möjligt. Att göra ett schema och sätta deadlines för sig själv som du är inne på Anna tycker jag är en bra metod, så att man inte fastnar. Att jobba med bilder i sin ansökan ger ofta mervärde och ger snabbt en ”bild” av projektet. Att vara konkret kan man inte nog påminna om och som TV-producent tycker jag man någonstans (gärna tidigt i ansökan) ska försöka tala till mottagarens känslor. Men till syvende och sist måste man själv veta vad det är man vill göra. Vad, konkret, vill vi göra? och varför?

    Några reflektioner från mig!

  2. annaenestrom

    Hej! Intressanta länkar och tips till de olika vägar som finns. Jag och en samarbetspartner har påbörjat arbetet till en projektansökan. Grundidén finns där, dock upplever jag en del frustration när man ska få ihop ansökan. Att ha en tidsplan känns viktigt för att komma vidare hela tiden. Jag undrar om bollplank som kan hjälpa en med att finna de formuleringar som kan hjälpa oss att stå ut med vår ansökan och beskriva på bästa sätt vad vårt projekt och vår ide handlar om. Paketering, visa på mätbarhet och värdeskapande, se kostnader. Vilka rekommendationer kan vara bra att plocka fram i ansökan. HURet är den stora utmaningen just nu =)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.