Hej, de senaste dagarna har allt fokus hamnat på Rysslands oförsvarbara invasion av Ukraina. Det rapporteras om solidariteten i grannländerna som nu får ta emot de som är på flykt, och runtom i världen har människor manifesterat mot kriget och för solidaritet med Ukraina, så också här i Malmö.
Något som kommer aktualiseras mer den närmaste tiden är hur Sverige kan vara en trygg plats för de som behöver söka sig hit, där civilsamhället också har en viktig roll och planering redan är igång (se ex. Refugees Welcome Sverige).
Aktuellt i kursen den här veckan
- Det finns fortsatt tid för att arbeta med uppgift 7 ”Strategier för finansiering & hållbar ekonomi”. Inlämning 7 mars. Ta gärna kontakt om du har frågor kring uppgiften!
- Mindre förändring i kursplaneringen: För att matcha kursinnehållet kommande veckor har jag (August) lagt till en vecka till modul 3, se översikten för modulen.
- Den här veckan smygstartar ett fokus kring sociala medier genom att vi knyter an till informationsflödet i den aktuella händelseutvecklingen.
”Sanningen är den första förlusten i kriget.” Hur ser vi skillnad på information och desinformation i det snabba informationsflödet?
Sedan torsdagens storskaliga invasion av Ukraina inleddes har vi kunnat följa hur händelseutvecklingen skildras på diametralt annorlunda och regisserat sätt i statligt kontrollerade ryska medier, i jämförelse med rapporteringen som sker i omvärlden. I en analys för Sydsvenskan skriver Kalle Kniivilä att det även fanns en segerartikel publicerad under en kort stund på lördagsmorgonen:
”Den ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti publicerade på lördagsmorgonen under en kort tid en artikel om Rysslands seger i Ukraina, där det framgick att ”den ukrainska frågan” nu var löst.
Artikeln hade uppenbarligen skrivits i förväg och publiceringen hade planerats till två dagar efter inledningen av operationen, då man beräknade att Kiev skulle ha fallit. Så glömde man plocka bort den när allt inte gick enligt plan.”
Ur ”Förhandling under vapenhot”, Sydsvenskan 2022-02-28
Förutom den inhemska opinionen riktar sig propagandan även till ryska minoriteter i andra länder i Europa, som kan föra budskap vidare i sociala medier – så beskrivs det av Ola Svenonius, desinformationsforskare vid FOI, intervjuad för Aftonbladet. Läs en kort artikel som kommenterar ”informationskriget”:
Att läsa: Rysslands kamp – påverka minoriteter i Europa: ”Måltavlor” (Aftonbladet, 2022-02-27)
Inte oväntat rapporteras även hur bilder och videoklipp tas ur sitt sammanhang och ger en falsk bild av skeenden. SVT lyfter fram några exempel, ”Här är tre falska Ukraina-klipp som nu sprids i sociala medier” (2022-02-24). Vilken grundläggande källkritik behöver vi ha med oss när vi tar del av material som delas?
Frågor för egen reflektion:
- Hur har du tagit del av information om krigets utveckling de senaste dagarna, på vilka olika sätt?
- Hur har kriget tagit plats i sociala medier som du använder? Har du reflekterat över vad som syns, vad som delas vidare eller diskussioner som förs?
+ Samtal i P1, ”Så hanterar du desinformation i propagandakriget” (8 min)
På morgonen 2 mars sändes ett samtal i P1 med Anne Lagercrantz, chef för nyhetsdivisionen på SVT, och Karin Olsson, kulturchef på Expressen.
”Kriget mellan Ryssland och Ukraina har legat i fokus i media sedan kriget bröt ut för knappt en vecka sedan. Men bland all rapportering sprids även felaktig information snabbt.”
ja vi är många som är skakade och känner oss rätt små i detta! Det värsta är ju just att Putin är oberäknerlig och ingen vet vad vi kan vänta för fotsättning.
Det är flera som har delat att man ska tänka på vem ligger bakom informationen, varför finns informationen, hur fick jag tag på informationen, hur färsk är informationen. Fyra saker nog så viktiga att tänka på i dessa tider