v 39 Active citizenship
Hur formar vi som medborgare samhällsutvecklingen? Vi tar begreppet ”active citizenship” som ingång till den här veckans material och reflektion om samhällsentreprenörskap.
Samtidigt finns det tid för att ge kommentarer till uppgift 1, och att skissa på ett projekt eller initiativ (uppgift 2, inlämning 30 september)!
Kursträff i Malmö 17-18 oktober
Se det preliminära programmet →
Meddela din medverkan via det här formuläret, senast 10 oktober: https://forms.gle/JYdwEqyBkFswsN2R6
Introduktion – Active citizenship
Börja med att lyssna till en kortare ljudintroduktion (från August) med tankar om veckans tema och material:
I ljudintroduktionen hör du ett utdrag från Vetenskapsradion Historia, hela programmet från september 2020 finns att lyssna på för dig som är nyfiken: “Hur blev Sverige världens jämlikaste land?”.
Att lyssna till: Engagemanget ”Sara Stiber, Växtvärket” (46 min)
Kan medborgare / barn, unga och vuxna / vara med och skapa staden?
“I avsnitt 33 samtalar jag med Sara Stiber, verksamhetsledare på Växtvärket, som sedan 2014 arbetat intensivt med att ge förutsättningar för barn att vara med och bygga staden. Föreningen Växtvärket är rakt igenom en inspiration för mig, där de visar hur det är möjligt att se framför sig en annan typ av stad, där vi som människor, och inte minst barnen, är i centrum.”
Sara Stiber som intervjuas är tidigare medarbetare på Glokala och sedan flera år verksamhetsledare på Växtvärket, som driver samskapande initiativ inom stadsutveckling i Malmö. Den som intervjuar i podden Engagemanget är Tom Roodro – till vardags på Mötesplats Social Innovation.
Alternativt: Länk till avsnittet, Acast
+ Tips! Växtvärkets arvsfondsprojekt “Gatulabba” har en avslutningskonferens 1 oktober med ett spännande program. Det går att delta både på plats i Malmö eller digitalt. Läs mer på https://gatulabba.se/gatulabbas-slutkonferens/
Att läsa: Artikel – Här startade mammor en rebellrörelse
Artikel i Sydsvenskan, 7 september 2024. Läs den via forumet →
“Ett möte i en kolonistuga i Malmö blev starten på rörelsen Rebellmammorna. Idag är de över 8 000. Sydsvenskan har följt mammorna under ett år.
– Jag är skiträdd för framtiden, säger Sara Nilsson Lööv, som var med och grundade Rebellmammorna.”
I artikeln ges en snabb inblick i utvecklingen för Rebellmammorna som rörelse, från startskottet med en middag på en kolonilott i Malmö för drygt två år sedan. Sara Nilsson Lööv som är en av initiativtagarna porträtteras också i artikeln. Deras metoder har spridit sig internationellt, något du kan läsa mer om på hemsidan Mothers’ Rebellion.
+ Hur gick deras senaste dag med manifestationer, 21 september?
Ta del av intryck via Rebellmammorna Sveriges instagram:
Reflektioner kring temat
Med utgångspunkt i veckans tema och innehåll:
—> Skriv ett kort inlägg i din reflektionsgrupp med dina tankar, som ett nytt inlägg eller som ett svar på ett inlägg från kurskamrat! Det går också bra att spela in tankar i ljud eller video.
Tidsram för reflektioner/svar: I första hand under vecka 39-40 (23 sept – 6 okt).
Om du vill kan du använda dig av frågorna nedan som stöd i din reflektion, en eller flera:
- Vad innebär aktivt medborgarskap för dig?
- Vad tror du krävs för att starta en rörelse?
- Vilka tankar väcker samtalet med Sara Stiber, om Växtvärket och deras olika initiativ?
- Vad tänker du kring Rebellmammorna som initiativ och rörelse?
- Hur kan man förhålla sig till klimatkrisen/-kampen som samhällsentreprenör?
Valbar fördjupning #1, lyssna: Klotet i P1 “Så lagar vi planeten på en generation” (41 min)
Intressanta röster om klimatfrågan och framtiden för vårt liv på planeten i P1:s Klotet, från 13 september: “Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken.”
”Det pågår en revolution i insikter och omställning”, säger Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resiliens Center, som intervjuas i programmet, och fortsätter:
”Det är uppenbart att vi är på väg ur hela den industriella revolutionen och i den här typen av öppningar som sker, stora skiften, då kan det komma upp en Hitler eller en Ghandi i de lägena. Och vad vi ser forskningsmässigt är att innan stora skiften då ökar polariseringen oftast, det blir öppet för förändring på ett helt annat sätt.
Och vi är i en sån fas nu med enorma förändringsprocesser som pågår, dels politiskt, socialt, kulturellt (…). Det är förstås både hot och möjlighet men med både klokhet vishet och förståelse kan man vrida om det här till något alldeles fantastiskt.
Men det kräver då att inse att vi lever på en planet som vi är beroende av och som vi behöver våra och förvalta för att det ska fungera.
Det gäller att kunna bli förvaltare av vår egen framtid och skapa de riktigt hoppfulla vägarna framåt och istället för återhämtning och återbyggande så är det att vi ska revitalisera vår egen relation till den planet vi lever på.”
Valbar fördjupning #2, läsning: Samhällsentreprenörskap för en global utveckling
Läs Malin Gawells kapitel i antologin Samhällets entreprenörer: Samhällsentreprenörskap för en global utveckling (sida 157-173).
I texten beskrivs till en början organisationen Attacs start i Sverige och engagemanget bland de som blev drivande. Sedan förs mer generella diskussioner under rubrikerna Innovativt handlande och organisering, Några ord om samhällsnytta, och Aktivism som samhällsentreprenörskap. Du kan välja att läsa hela kapitlet, eller inledningen och någon av de nyss nämnda delarna.
Svar