v 50 Kan en doughnut rädda världen?

Påminnelse: Utvärdering höstterminen
En kort avstämning när vi närmar oss halvtid i kursen – förlängd svarstid, svara senast 21 december via: https://goo.gl/forms/GSnOcEkhTHtJcHyN2
Tack!

::::::::::::::::::

Samtidigt som klimattoppmötet hålls i Katowice vill vi bjuda in er till att ta del av Kate Raworths modell The Doughnut Economy – en modell för att beskriva en ekonomi inom planetens gränser.

Syftet är både att lära känna hennes arbete och de perspektiv hon presenterar, men det är också ett tillfälle att fundera över vilken systemförändring vi arbetar för på längre sikt?

Snabbintro till modellen och de frågor den väcker:

Video (15 min): A healthy economy should be designed to thrive, not grow

Tips! Använd engelska textningen för att lättare följa med.

 

Video, fördjupning (1h, 30 min): Inspelad presentation/samtal – Kan en donut rädda världen?

Vi rekommenderar även att titta på ett inspelat samtal från Kulturhuset i Stockholm, 24 maj 2018. Här ges en lite längre introduktion och sedan följer ett samtal med Johan Rockström. Tyvärr hade Johan Rockström tappat rösten, men det går ändå bra att följa hans inspel.

Tidsanvisningar till seminariet:
00:00: Kate Raworth berättar om upprinnelsen till att hon arbetade fram modellen, vad den innebär och hur den nu används i många sammanhang.
29:00: Samtal med Johan Rockström, lett av Alexander Crawford (Global Utmaning)

Frågor för reflektion:

  • Vilka nya perspektiv väcker Kate Raworths presentation, och samtalet med Johan Rockström?
  • Hur ser du på ditt eget arbete och engagemang i relation till modellen med ekonomi inom planetens gränser?

Boktips

Kate Raworths bok kom ut på svenska tidigare i år: Donutekonomi. Sju principer för en framtida ekonomi.

Inspiration

Social innovation

Vad innebär begreppet Social innovation, när används det, vad är det inte, hur får man till stånd social förändring och hur kan det mätas? I ett avsnitt av Europeiska socialfondens pod En smart framtid handlar samtalet om begreppet Social innovation. Programledaren Anna Olin Kardell pratar med proffesor Malin Lindberg och fd ESF-analytikern Christian Råbergh som båda två ägnat mycket av sina arbetsliv åt sociala innovationer. Lyssna på podavsnittet nedan:

Idéburen innovation

I podsamtalet ovan pratar de om boken Idéburen innovation – nyskapande lösningar på organisatoriska ooch samhälleliga behov som Malin Lindberg skrivit tillsammans med Cecilia Nahnfeldt.

“Under historiens gång har idéburna organisationer ständigt utvecklat nya lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, vilka i många fall kommit att permanenteras som en del i samhällets ordinarie utbud av varor, tjänster och verksamheter. Samtidigt omnämns detta sällan i termer av innovation eftersom begreppet främst förknippats med teknisk utveckling, privata företag och enskilda uppfinnare. Genom att lansera begreppet idéburen innovation bidrar boken till att skapa en sammanhållen förståelse av den idéburna sektorns nytänkande processer och lösningar.

Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt vill att boken ska ge idéburna organisationer nya perspektiv på sitt egna utvecklingsarbete och inspirera till ökad förmåga att förverkliga nyskapande lösningar på interna och externa utvecklingsbehov. I slutet av varje kapitel finns reflektionsfrågor som underlag för diskussioner bland organisationernas anställda, medlemmar, förtroendevalda, samverkanspartners och finansiärer.”

Idealista förlag, 2018

 

 

 

 

 

 

v 48 Gemensamma resurser – kollaborativ ekonomi

Inspiration, lyssna: Förening för delningsekonomi vill förändra Göteborg

Emma Öhrwall har tidigare läst Samhällsentreprenör (grundåret), här pratar hon kollaborativ ekonomi i Plånboken i P1 (23 november 2017). Emma Öhrwall har varit drivande i Kollaborativ ekonomi Göteborg, som bland annat utvecklar Smarta kartan.

Fördjupning

En längre intervju där Emma Öhrwall berättar om kollaborativ ekonomi i Klimatpodden:

“Vi träffades på mitt kontor i Göteborg i slutet av januari för att prata om vad som utmärker den kollaborativa ekonomin. Var finns den? Vilka är fördelarna, nackdelarna och kanske till och med riskerna? Och hur är det egentligen med Airbnb? Är det verkligen ett exempel på kollaborativ ekonomi eller något helt annat?”

Mer information:

  • Benita Matofska: författare, entreprenör och expert på sharing economy. Står bakom Global Sharing week.
    TED-talk med Benita Matofska om sharing economy.
  • Föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborgmed en karta över kollaborativa initiativ i Göteborg.
  • Emmas c-uppsats: Tillgång framför ägande -drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion.
  • Cradle Net: Ett nätverk av arkitekter, kemister, producenter, formgivare, ekostrateger m.fl som arbetar för att tillämpa och sprida kunskap om cirkulär ekonomi.”

“ABC i kollaborativ ekonomi” är en publikation som Mötesplats Social Innovation tagit fram. Det är en liten guide kring begreppet och bjuder på många inspirerande beskrivningar av samhällsentreprenörer. Du hittar skriften HÄR

Att mäta effekter

Det går inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att det lönar sig att arbeta förebyggande mot utanförskap.

En av de större utmaningarna med samhällsentreprenörskap är hur vi mäter effekterna av vårt arbete? Hur kan vi mäta och bedöma vår insats, och går det att räkna om detta till kronor och ören? Detta har gräsrotsorganisationer brottats med så länge de har funnits, och speciellt kanske i Skandinavien där vi byggt upp en offentligt finansierad social sektor. Inom fältet har det utkristalliserats olika verktyg och skolor, som pendlar från att vi inte ens ska reducera vårt viktiga arbete till att bli mätbart enligt en klassisk ekonomisk modell, till de som via olika självskattningsverktyg kan sätta en precis ekonomisk kalkyl.

Det är en klassisk konflikt mellan upplevd, kvalitativ subjektivitet och klinisk, kvantitativ mätbar objektivitet – och de verktyg som finns försöker balansera däremellan.

Kvalitativa mätningar av effekter sker ofta i liten skala, i form av djupintervjuer som får illustrera och exemplifiera effekterna av verksamheten eller projektet. Ofta är detta resurskrävande, men har om de görs på strukturerat sätt värdet av att vara kvalitativa och därför också användbara. Kanske mest för att motivera sin egen verksamhet och olika insatser/metoder. Här finns också verktyg som Storytelling – historier och anekdoter som fångar känslan av effekterna av arbetet. Här är en liten film från det sociala företaget Home Baked i Liverpool – där historien själv får berätta både mervärdet och metoden som de jobbar med.

En annan metod är socioekonomiskt bokslut – där man försöker kartlägga insatsen utifrån sociala och ekonomiska faktorer. Det är ett trubbigt och resurskrävande verktyg, men som efterfrågats av sociala verksamheter som tröttnade på att bara lämna ekonomiska bokslut när de summerade året. Här är ett sätt att få de sociala värdena jämställt de ekonomiska. Ett lättillgängliga material om sociala bokslut kommer från Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) ”Socialt Bokslut”.

Vid investeringar av projekt finns begreppet ROI – Return on Investment – alltså, när får man igen det investerade kapitalet och projektet har betalt sig själv. I England utvecklades verktyget Social Return on Investment (SROI) – ett omfattande verktyg där man genom självskattning och med ekonomiska kalkyler räknar ut ett förhållande mellan insats och effekt, i en skala som 1:5. I Sverige finns Serus som utbildar föreningar i verktyget och man kan läsa om det här eller se kortfilmen när Erik Jannesson från Serus berättar om det.

”Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning”. Handboken är tänkt som en guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om det växande fältet kring att mäta sociala effekter. I boken intervjuas sociala entreprenörer och intermediärer kring deras arbete med att mäta sociala effekter och utmaningar och möjligheter diskuteras av forskare och experter.

Här kan du ladda ner boken i pdf-form. 

Under Social Innovation Summit i Malmö förra året kunde deltagarna ta del av seminariet “Att skapa och mäta effekt – konkreta verktyg, metoder och exempel“. I seminariet ges konkreta verktyg för hur du kan mäta det ekonomiska värdet av din insats. Det kan vara användbart när du ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att stödja ditt projekt. Det är ett långt seminarium – titta gärna om det väcker din nyfikenhet, det är ett tydligt och pedagogiskt upplägg.

 

Fundera gärna på hur man kan mäta effekterna i ditt projekt. Hur kan man mäta det, vem skall det presenteras för och hur skall det användas? Är det för egen del – för att prioritera insatser inom projektet, eller är det för att visa nyttan för externa finansiärer, så de kan stödja initiativet? 

Faran med att mäta

Kan allt mätas? Eller finns det en fara med att tro att allt kan mätas? Och vad händer med människan när allt ska mätas? Filosofen Jonna Bornemark har skrivit boken Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (2018) där hon försöker förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Lyssna på radioavsnittet “Jag mäter alltså finns jag” (nedan) i Filosofiska rummet P1, där Jonna Bornemark samtalar om sin bok och mätbarhetens tidsålder tillsammans med arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren och debattören Stina Oscarsson.

Om du är intresserad av vetenskapliga artiklar med en kritisk ingång till effektmätning kan vi tipsa om några, säg till! Här hittar du ett exempel: What’s so social about social return on investment?

v 46 Vägar till finansiering

Den här veckan presenterar vi några möjliga vägar till finansiering som vi hoppas kan inspirera dig i sökandet efter finansiering för de initiativ du utvecklar.

Finansiering genom projektbidrag

Fler arbeten än någonsin tidigare finansieras idag genom projektmedel. Att jobba i projekt innebär ofta otrygga och tillfälliga arbetsvillkor men tyfon-bildgenererar ändå arbete till vissa. Projekt bedrivs inom forskningsområdet, lanstingen, kommuner och i den ideella sektorn. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. Här fokuserar vi på projektstöd inom den ideella sektorn. Att ha en bra idé, och gärna också ett långt ideellt engagemang, är ofta avgörande för att få projektbidrag. Projektbidraget kan frigöra tid för ännu mer engagemang och bör även bidra till att behov som finns i samhället kan tillgodoses. 

Innan en skickar in projektansökan:
Det finns mycket att fundera på innan en söker projektmedel. Här finns tankar och lärdomar från Fatuma som jobbade inom arvsfondsprojektet Tyfon i tre år – läs vidare →

Sök pengar till ditt initiativ!

Ofta kan man söka pengar till sitt initiativ, och det finns lite olika fonder och stipendier beroende på projekt och målgrupp. På Forening.se finns en bra sammanställning över fonder ämnade för just föreningar, utifrån kategorierna Barn & Ungdom, Kultur, Idrott, Socialt och Övrigt.
Se även utlysningar på Tillväxtverkets hemsida eller Vinnovas hemsida.

Aktuellt tips:

→ Testa och utveckla en social innovation (Vinnova). Ansökan öppnar i januari 2019!

Crowdfunding

Crowdfunding har vuxit snabbt de senaste åren och fått en ökad uppmärksamhet som metod för att samla ekonomiskacrowdfunding resurser från många. Några av de större plattformarna är Kickstarter, Indiegogo, svenskstartade Funded by me och svenska Crowdculture – med en dedikerad vinkling mot kulturprojekt. Flera kommuner och regioner har gått in i samarbeten med Crowdculture, där projekt som blir populära och når en grundfinansiering på crowdculture.se till exempel får en matchad budget med offentliga projektmedel/stöd.

Myndigheten för Kulturanalys gjorde 2013 en undersökning om crowdfunding för kultursektorn – vilken betydelse kan det ha och vilken potential finns? Resonemangen i rapporten är relevanta även när vi tänker bredare kring initiativ inom social innovation och samhällsentreprenörskap. ”Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding”.

Praktiska tips för en crowdfunding-kampanj

En aktiebaserad (eller lånebaserad) crowdfunding kan vara intressant för en mer omfattande verksamhet som redan har mycket av sin organisation på plats. För mindre projekt och initiativ i uppstart är det mer nära till hands att skapa en belöningsbaserad kampanj, där de som bidrar med en summa pengar får en gåva tillbaka som tack. Det är också utgångspunkten när Kreativitetsguiden skriver om crowdfunding i en användbar guide, som snabbt ger överblick och praktiska tips för vad som är viktigt att tänka på:
“Lyckas med gräsrotsfinansiering / crowdfunding!”

Snabbkurser i crowdfunding online

How to start crowdfunding. Ett tips om du vill få en guidad introduktion till crowdfunding och att genomföra en kampanj, med FundedByMe-plattformen som utgångspunkt: “This short course helps you to learn the basics of crowdfunding in just a few minutes. The tutorial will guide you through the most important phases of crowdfunding process, using the example of FundedByMe /…/”

Crowdfundingskolan. Även Crowdculture har en kurs. Här kan du ta del av 6 videoklipp mellan 5 och 20 min som förklarar vad crowdfunding är och specifikt hur du kan använda just plattformen crowdculture till ditt initiativ.

Kooperativt ägande

Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.

Ett lyckat exempel är Röstånga Utvecklings AB (en verksamhet som arbetar för hållbar utveckling av Rörstångabygden) – där den ideella föreningen “Röstånga Tillsammans” bildade ett Aktiebolag för att kunna finansiera fastighetsköp. En andel kostar 500 kr, och på de fem åren sedan man startade, har man lyckats få ihop över 1 miljon kronor i eget kapital fördelat på drygt 400 delägare. Ett annat bra skånskt exempel är Norra Strö i Kristianstads kommun som kunde finansiera ett bygge av en helt ny förskole- och fritidsbyggnad genom personliga ekonomiska insatser i kooperativet.

Läs mer om Röstånga Utvecklings AB (svb) på www.ruab.org och Norra Strö Ekonomiska förening på http://strobarn.se/.

Lyssna, “Röstånga – byn som startade aktiebolag” (SR Tendens kortdokumentär)

Hos Coompanion kan ni få stöd och rådgivning kring gemensamt företagande – coompanion.se.

IOP – Idéburet Offentligt Partnerskap

För långsiktig verksamhet där samarbete med kommun eller landsting är aktuellt finns formen Idéburet Offentligt Partnerskap. FORUM som är nationell paraplyorganisation för idéburna organisationer med social inriktning skriver:

“I allt fler sammanhang efterfrågas partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga för att kunna åstadkomma nödvändiga förändringar. Det kan handla om omställning till ekologisk hållbarhet, om integration och inkludering, om att minska segregation och om att höja resultaten i skolor i utsatta områden. Sedan tio år har ett nytt koncept, idéburet offentligt partnerskap (IOP), vuxit fram i Sverige, där allt fler offentliga och idéburna aktörer prövar ett mer ömsesidigt arbetssätt än tidigare. Vi har nu ett hundratal IOP avtal i Sverige och behovet av mer kunskap om hur man bygger hållbara partnerskap är stort.”

Läs mer om när det kan vara aktuellt att etablera ett partnerskap →