{"id":552,"date":"2012-02-13T10:09:51","date_gmt":"2012-02-13T09:09:51","guid":{"rendered":"http:\/\/she2.glokala.se\/?page_id=552"},"modified":"2012-02-13T18:45:11","modified_gmt":"2012-02-13T17:45:11","slug":"13-februari-diskussionsfragor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/13-februari-diskussionsfragor\/","title":{"rendered":"13 Februari – diskussionsfr\u00e5gor"},"content":{"rendered":"

Hoppas att ni har kommit ig\u00e5ng bra med l\u00e4sningen. H\u00e4r kommer n\u00e5gra diskussionsfr\u00e5gor som kan vara ett st\u00f6d i l\u00e4sningen och reflektionen! Under skypem\u00f6tet p\u00e5 onsdag kommer v\u00e5r diskussion utg\u00e5 fr\u00e5n dessa, s\u00e5 f\u00f6rbered dig g\u00e4rna.<\/p>\n

Diskussionsfr\u00e5gor: Karl Palm\u00e5s, s.1-57<\/h5>\n
    \n
  1. I den f\u00f6rsta delen av boken f\u00f6rklarar Palm\u00e5s \u201cden moderna konstitutionen\u201d utifr\u00e5n Latours tankar. H\u00e4r s\u00e4tter han in ekonomin, och v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka p\u00e5 ekonomin, i den r\u00e4tt bekanta tudelningen kultur\/natur. Kultur \u00e4r allt m\u00e4nskligt skapat och st\u00e5r i skarp kontrast till Natur; det som f\u00f6ljer orubbliga naturlagar, n\u00e5got som till stor del \u00e4r op\u00e5verkbart av det m\u00e4nskliga t\u00e4nkandet och handlandet och snarare tv\u00e4rtom p\u00e5verkar oss s\u00e5 att vi enbart kan underkasta oss den. V\u00e5r syn p\u00e5 ekonomin och dess \u201clagar\u201d (ex. lagen om den osynliga handen, utbud- och efterfr\u00e5ga etc) pr\u00e4glas av att vi s\u00e4tter den p\u00e5 Natur-sidan och s\u00e5ledes ger den en egen makt, egna premisser som enbart delvis (eller kanske inte alls) b\u00f6r\/kan p\u00e5verkas av v\u00e5rt handlande.
    \nF\u00f6rst n\u00e4r man kan se denna tudelning kan man ocks\u00e5 kritisera den och g\u00e5 bortom den.
    \nH\u00e5ller du med Palm\u00e5s i denna samtidsbeskrivning? Kan du beskriva eller kritisera den med egna exempel?<\/strong><\/span><\/li>\n<\/ol>\n
      \n
    1. I denna beskrivning blir(samh\u00e4llsentrepren\u00f6ren en unik skapare eftersom det \u00e4r en person som just f\u00f6renar de ovanbeskrivna dikotomierna till en ny helhetsbild: samh\u00e4llsentrepren\u00f6ren tar fram Kulturen (genom att politisera, understryka de m\u00e4nskliga premisserna) i Naturen (genom att agera marknadsm\u00e4ssigt och arbeta med den ordning som d\u00e4r \u00e4r f\u00f6regiven).
      \nFinns det andra yrkesroller eller omr\u00e5den som agerar likadant? \u00c4r det enbart samh\u00e4llsentreprern\u00f6ren som intar denna funktion? Hur ser ni p\u00e5 samh\u00e4llsentrepren\u00f6ren f\u00f6re och efter denna beskrivning?<\/strong><\/span><\/li>\n<\/ol>\n
        \n
      1. Palm\u00e5s s\u00e4tter ocks\u00e5 ekonomin i ett st\u00f6rre sammanhang \u00e4n vad vi oftast \u00e4r vana vid. Ja, i det st\u00f6rst m\u00f6jliga rentav, med evolutionen som utg\u00e5ngspunkt.D\u00e4rmed f\u00f6rklarar och r\u00e4ttf\u00e4rdigar han en st\u00e4ndig kreativ process som universum befinner sig i och inom vilken entrepren\u00f6ren spelar en viktig roll, den kreativa rollen. Att n\u00e4mligen inte <\/em>f\u00f6r\u00e4ndra, att bevara och och stationera, det \u00e4r n\u00e5got som i den h\u00e4r evolutionsber\u00e4ttelsen \u00e4r lika med att sl\u00f6sa bort v\u00e5ra krafter: \u201cDet \u00e4r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av ett mer-av-samma som kr\u00e4ver anstr\u00e4ngning<\/em>\u201d. (s.14) H\u00e4r varnar Palm\u00e5s i och f\u00f6r sig f\u00f6r att detta kan leda oss till en f\u00f6r romantiserad bild av entrepren\u00f6ren. Men f\u00f6r att \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lla kvar vid denna bild;
        \nFinns det andra \u00e4n entrepren\u00f6rer som ocks\u00e5 st\u00e5r f\u00f6r den h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringsprocessen i samh\u00e4llet ? P\u00e5 vilka andra s\u00e4tt kan f\u00f6r\u00e4ndring som samh\u00e4llsprocess beskrivas?
        \n<\/strong><\/span><\/li>\n
      2. I den bitvis ganska sv\u00e5ra text ger oss Palm\u00e5s en hel upps\u00e4ttning termer som ska underl\u00e4tta i analysen av samh\u00e4llsekonomin generellt, och av
        \nentrepren\u00f6ren specifikt. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra:<\/span>Kvasiobjekt, tingens parlament, diffraktion, ontopolitik, den moderna sj\u00e4lvbedr\u00e4gelsen, den slutgiltiga paradoxen, imitativ str\u00e5le
        \n<\/em>Vad betyder dessa termer i bokens sammanhang? \u00c4r de meningsfulla f\u00f6r dig, kommer du vilja anv\u00e4nda dig av dem?<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n
        Diskussionsfr\u00e5gor – Gunn\/Durkin, A skills approach, s 1 – 57<\/h5>\n

        1. I Ian Buchanans text diskuteras hur f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r social enterprises<\/em> har utvecklats i Storbritannien. En del av policyutvecklingen som beskrivs \u00e4r New Labours fokus p\u00e5 tredje sektorns roll. P\u00e5 sida 10 n\u00e4mns hur utvecklingen hade kunnat bli mer radikal om influenser fr\u00e5n ex Michael Young hade slagit igenom, och gett mer deltagande former f\u00f6r produktion bortom konkurrens genom upphandling:\u00a0 ”… Working in this way would give preference to cooperative production, user-controlled organisations and community enterprises for social production”
        \nVad \u00e4r det f\u00f6r deltagande former som n\u00e4mns, hur kan vi f\u00f6rst\u00e5 dem ? Hur ser resonemangen i Sverige, om den svenska v\u00e4lf\u00e4rden och lokal samh\u00e4llsutveckling, ut i j\u00e4mf\u00f6relse?<\/strong><\/strong><\/p>\n

        2. Behovet av en infrastruktur f\u00f6r samh\u00e4llsentrepren\u00f6rskap, bl a att st\u00f6d till ideella organisationer och sociala f\u00f6retag som vill delta i upphandlingar n\u00e4mns bland annat p\u00e5 sida 14 och 15. Op\u00e5litlighet och risk f\u00f6r att domineras i samarbeten med det offentliga tas upp. ”The view that tendering and contracting amount to a just process is understandable given its basis in contract law. Howewer, it overlooks the impact on fairness of resource differences between competing organisations and, more importantly, it overlooks the need to protect and foster social innovation”
        \nEtt exempel med upphandling har vi sett nyligen i Stockholm, d\u00e4r R\u00f6da Korsets center f\u00f6r torterade flyktingar f\u00f6rlorade en upphandling till ett nystartat privat f\u00f6retag – d\u00e4r de efter \u00f6verklagande nu har fortsatt f\u00f6rtroende <\/a>
        \n\u00c4r det m\u00f6jligt att f\u00f6rlita sig p\u00e5 resurser fr\u00e5n det offentliga eller \u00e4r det viktigt att vara sj\u00e4lvst\u00e4ndig med andra resurser?<\/strong><\/strong><\/p>\n

        3. Gladius Kulothungan lyfter fram lite olika definitioner i sin text – bland annat kriterier f\u00f6r social entreprises ekonomisk-entrepren\u00f6riella dimension och sociala dimension (\u00f6verlappningen s 23-24)
        \nHur ser du p\u00e5 de kriterierna\/indikatorerna – \u00e4r de anv\u00e4ndbara?<\/strong><\/strong><\/p>\n

        4. I Richard Bryants text lyfts olika s\u00e4tt att analysera behov. Tv\u00e5 metoder\/former f\u00f6r att f\u00e5 fram underlag kring hur lokalsamh\u00e4llet \u00e4r och upplevs tas upp – ’community profiles’ och ’participatory appraisal’.
        \nVad tror ni om de h\u00e4r formerna f\u00f6r att analysera behov lokalt?<\/strong><\/strong><\/p>\n

        5. Makt \u00e4r en av dimensionerna som tas i kapitlet om att involvera akt\u00f6rer (Durkin\/Gunn). S 55: ”If participation or empowerment are about the transfer of power as Cowden and Singh point out, we need to consider how realistic it is to expect people who are oppressed and marginalised to challenge … the circumstances in which they exist.”
        \nKan initiativ agera systemkritiskt och \u00f6verf\u00f6ra makt (transer power), samtidigt som man samverkar med t ex det offentliga?<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Hoppas att ni har kommit ig\u00e5ng bra med l\u00e4sningen. H\u00e4r kommer n\u00e5gra diskussionsfr\u00e5gor som kan vara ett st\u00f6d i l\u00e4sningen och reflektionen! Under skypem\u00f6tet p\u00e5 onsdag kommer v\u00e5r diskussion utg\u00e5 fr\u00e5n dessa, s\u00e5 f\u00f6rbered dig g\u00e4rna. Diskussionsfr\u00e5gor: Karl Palm\u00e5s, s.1-57 I den f\u00f6rsta delen av boken f\u00f6rklarar Palm\u00e5s \u201cden moderna konstitutionen\u201d utifr\u00e5n Latours tankar. H\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"footnotes":""},"class_list":["post-552","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/552","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=552"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/552\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":566,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/552\/revisions\/566"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=552"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}