{"id":2617,"date":"2014-03-31T14:19:44","date_gmt":"2014-03-31T12:19:44","guid":{"rendered":"http:\/\/she2.glokala.se\/?p=2617"},"modified":"2014-03-31T14:19:44","modified_gmt":"2014-03-31T12:19:44","slug":"31-mars-systemic-thinking","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/2014\/03\/31-mars-systemic-thinking\/","title":{"rendered":"31 mars: Systemic thinking"},"content":{"rendered":"

\"huvuden\"<\/a><\/i><\/p>\n

 <\/p>\n

Som en del av Mitt Sammanhang (och kanske f\u00f6r att g\u00f6ra oss redo inf\u00f6r n\u00e4sta tema Utblick och Framtid) kommer h\u00e4r lite f\u00f6rdjupning f\u00f6r v\u00e5r analytiska sida. \u00a0Nedan presenteras tv\u00e5 tankemodeller som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att n\u00e4rma sig fr\u00e5gor om hur vi skapar sammanhang i en till synes kaotisk verklighet och hur detta kan \u00f6vers\u00e4ttas till mindre \u201dverkligheter\u201d, s\u00e5som v\u00e5rt egna projekt eller v\u00e5ra n\u00e4ra samarbeten:\u00a0<\/i>Systemic thinking\u00a0<\/i>\u00a0och\u00a0Spiral dynamics.\u00a0<\/i><\/p>\n

\u00a0<\/i><\/p>\n

Systemic thinking<\/strong>, eller system thinking, beskriver ett s\u00e4tt att t\u00e4nka helhetligt, en analysmetod d\u00e4r man fokuserar p\u00e5 strukturen, p\u00e5 de \u00e5terkommande m\u00f6nstren och p\u00e5 alla de de delar som p\u00e5verkar varandra. Detta tankes\u00e4tt skiljer sig fr\u00e5n det analytiska t\u00e4nkandet som vi \u00e4r vana vid och d\u00e4r vi ofta fokuserar p\u00e5 en del (av problemet), d\u00e4r vi rangordnar och s\u00e5llar. I systemic thinking \u00e4r just sammanhanget v\u00e4ldigt viktigt och ofta f\u00f6respr\u00e5kas denna tankemodell som ett verktyg vid probleml\u00f6sning eller annan organisering eftersom det framh\u00e4ver styrkan i att kunna greppa kaos och komplexitet ist\u00e4llet f\u00f6r att enbart s\u00f6ka och skapa ordning. Vid en enkel googling f\u00f6rst\u00e5r man att begreppet \u00e4ven har f\u00e5tt stort genomslag inom ekonomin och management-studier, ut\u00f6ver sitt ursprung i psykologin och sociologin.
\nMed det systemiska t\u00e4nkandet kan en t\u00e4nka sig v\u00e4rlden indelad i olika system, som i sin tur best\u00e5r av m\u00e5nga delar som alla p\u00e5verkar varandra i mer eller mindre \u00e5terkommande m\u00f6nster. Att \u00f6ka sin f\u00f6rst\u00e5else kring dessa m\u00f6nster och l\u00e4ra sig hur systemen kan utveckals beroende p\u00e5 inneh\u00e5ll, kan vara ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 sin omv\u00e4rld, att f\u00f6resp\u00e5 h\u00e4ndelser och att ingripa i skeenden p\u00e5 ett mindre godtyckligt s\u00e4tt.\u00a0\u00a0Det \u00e4r regler som g\u00f6r det enklare att f\u00f6rst\u00e5 komplexa processer eftersom en har l\u00e4rt sig att f\u00f6lja deras metodiska, sannolika h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp.<\/p>\n

Systems thinking has been defined as an approach to problem solving, by viewing ”problems” as parts of an overall system, rather than reacting to specific part, outcomes or events and potentially contributing to further development of\u00a0unintended consequences. Systems thinking is not one thing but a set of habits or practices\u00a0within a framework that is based on the belief that the componentparts of a\u00a0system\u00a0can best be understood in the context of relationships with each other and with other systems, rather than in isolation. Systems thinking focuses on cyclical rather than linear cause and effect. (wikipedia)<\/p><\/blockquote>\n

En av de f\u00f6rsta b\u00f6ckerna i \u00e4mnet finns att bl\u00e4ddra i p\u00e5 googlebooks:
\nJamshid Gharajedaghi ”Systems Thinking: Managing Chaos And Complexity”<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

I boken\u00a0Thinking in Systems<\/a>\u00a0– A Primer, av Donella H. Meadows beskrivs de grundl\u00e4ggande systemen i v\u00e5r omv\u00e4rld, varf\u00f6r vi blir f\u00f6rv\u00e5nade av dem ochp\u00e5 vilket s\u00e4tt vi kan interagera med dem (t.ex. f\u00f6r att skapa en f\u00f6r\u00e4ndring).<\/p>\n

\"ThinkinginSystems\"<\/p>\n

There are no separate systems. The world is a continuum. Where to draw a\u00a0boundary around a system depends on the purpose of the discussion
\n– the questions we want to ask.<\/p><\/blockquote>\n

Vad \u00e4r d\u00e5 ett typiskt system? T\u00e4nk dig att du sitter i ett badkar d\u00e4r avloppet bara \u00e4r halv f\u00f6rslutet. Om du l\u00e5ter samma m\u00e4ngd vatten str\u00f6mma in som flyter ut kommer vattenniv\u00e5n att f\u00f6rbli konstant. \u00d6kar du infl\u00f6det kommer niv\u00e5n att stiga, och vice versa. L\u00e5ter det sj\u00e4lvklart? \u00d6versatt p\u00e5 andra exempel \u00e4r det inte alltid v\u00e5r hj\u00e4rna h\u00e4nger med i dessa sammanhang, och enligt Meadows har vi olika ben\u00e4genhet att gl\u00f6mma bort mekanismer:<\/p>\n

The human mind seems to focus more easily on stocks than on flows.
\nOn top of that, when we do focus on flows, we tend to focus on inflows more easily than on outflows. Therefore, we sometimes miss seeing\u00a0that we can fill a bathtub not only by increasing the inflow rate, but also by decreasing the outflow rate.<\/p><\/blockquote>\n

Om vi vill f\u00f6rst\u00e5 mer komplexa systemen \u00e4n badkarsexemplet \u00e4r det viktigt att vi
\ng\u00f6r oss bekanta med ett flertal begrepp. M\u00e5nga av dem \u00e4r bra f\u00f6rklarade i\u00a0Meadows bok, jag tar h\u00e4r upp n\u00e5gra av dem. System kan t.ex. ha olika feedback-mekanismer. En\u00a0balancing feedback<\/em>\u00a0uppst\u00e5r t.ex. n\u00e4r ett lager automatiskt fylls p\u00e5 efter att ha sjunkit till en viss niv\u00e5, eller n\u00e4r du fyller p\u00e5 din kaffekopp s\u00e5 fort du blir lite tr\u00f6tt igen. Den str\u00e4var till en viss niv\u00e5 eller en j\u00e4mvikt (equilibrium<\/em>). En\u00a0reinforcing feedback<\/em>, skapar d\u00e4remot ingen j\u00e4mvikt. Den fungerar snarare som en sn\u00f6bollseffekt i den bem\u00e4rkelsen att den \u00f6kar fortast d\u00e4r det redan finns mest. T\u00e4nk dig h\u00e4r pris-l\u00f6neutvecklingen i samh\u00e4llet (ju h\u00f6gre priser desto h\u00f6gre l\u00f6ner, vilket i sin tur ger h\u00f6gre betalningsf\u00f6rm\u00e5gor och d\u00e4rmed h\u00f6gre priser, som \u00e5terigen ger h\u00f6gre l\u00f6ner) eller mekaniken bakom jorderosion (ju mer jord som erroderar fr\u00e5n landet desto f\u00e4rre plantor kan v\u00e4xa d\u00e4r vilket ger \u00e4n mindre r\u00f6tter som kan h\u00e5lla fast jorden och erosionen \u00f6kar ytterligare.) N\u00e4r dessa feedbackloopar f\u00f6r\u00e4ndras kan mycket ov\u00e4ntade beteenden uppst\u00e5 i systemet, en liten f\u00f6r\u00e4ndring i infl\u00f6det kan f\u00e5 stora konsekvenser och skapa l\u00e4nge p\u00e5g\u00e5ende sv\u00e4ngningar (oscillations<\/em>).<\/p>\n

M\u00e5nga av systemen och dess egenskaper som beskrivs i System thinking \u00e4r grundl\u00e4ggande, intuitiva och dessutom enkla att f\u00f6rst\u00e5 med Meadows tydliga diagram och m\u00e5nga exempel. \u00c4nd\u00e5 kan deras f\u00f6rlopp och betydelse f\u00f6rv\u00e5na oss och skapa n\u00e5gra av v\u00e5ra sv\u00e5raste samh\u00e4llskonflikter, som t.ex. Allm\u00e4nningens tragedi (The Tragedy of the Commons<\/em>) \u00a0som beskriver dilemmat med en \u00f6ppen resurs som \u00e4r tillg\u00e4nglig att nyttja f\u00f6r allm\u00e4nheten, t.ex. v\u00e4rldshaven, men som inte kr\u00e4ver n\u00e5gon direkt motprestation (i Meadows vokabul\u00e4r en\u00a0missing\/delayed feedback<\/em>)\u00a0och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt \u00f6verutnyttjas eller f\u00f6rsummas s\u00e5 att den tillg\u00e4ngla nyttan minskar ist\u00e4llet f\u00f6r att stiga eller f\u00f6rbli konstant.<\/p>\n

M\u00e5nga av systemen k\u00e4nns igen fr\u00e5n mekanismer inom ekonomin (t.ex. n\u00e4r en ska f\u00f6rst\u00e5 hur skatter kan s\u00e4ttas in f\u00f6r att d\u00e4mpa ett konsumtionsbeteende) och ekologin (t.ex. n\u00e4r \u00e5terinf\u00f6randet av en vargstam kan ge nytta f\u00f6r hela ekosystemet eftersom det balanserar den dominerande arten f\u00f6r nischen och d\u00e4rmed ger en \u00f6kad m\u00e5ngfald f\u00f6r platsen.)\u00a0M\u00e5nga system \u00e4r dessutom n\u00e4rbesl\u00e4ktade med v\u00e5ra grundlagar inom fysiken – och ska h\u00e4r anv\u00e4ndas i samh\u00e4llssk\u00e5dningen p\u00e5 precis samma s\u00e4tt som annars inom naturvetenskapen.
\nVad tycker du om det? \u00c4r det h\u00e4r relevanta tankeg\u00e5ngar f\u00f6r en samh\u00e4llsentrepren\u00f6r? Diskutera g\u00e4rna i kommentarsf\u00e4ltet nedan!<\/p>\n

————————————————<\/p>\n

En annan modell, som ligger ganska n\u00e4ra systemic thinking, \u00e4r\u00a0Spiral Dynamics.<\/strong><\/p>\n

”Spiral Dynamics<\/i>\u00a0argues that human nature is not fixed: humans are able, when forced by life conditions, to adapt to their environment by constructing new, more complex, conceptual\u00a0models\u00a0of the world that allow them to handle the new problems.\u00a0Each new model transcends and includes all previous models.” (wikipedia)<\/p><\/blockquote>\n

\u00c4ven detta \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k till att f\u00f6rklara hur vi skapar sammanhang genom att t\u00e4nka i tidstypiska modeller. Hur v\u00e5rt t\u00e4nkande har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid beskrivs inom Spyral Dynamics med en f\u00e4rgskala d\u00e4r t.ex. gr\u00f6n beskriver tiden fr\u00e5n 1850 d\u00e5 pluralism och sj\u00e4lvuppoffring \u00e4r viktiga inslag, och turkos \u00e4r tiden fr\u00e5n 1970talet med en starkt holistisk pr\u00e4gel.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"spiral_dynamics_model\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Som en del av Mitt Sammanhang (och kanske f\u00f6r att g\u00f6ra oss redo inf\u00f6r n\u00e4sta tema Utblick och Framtid) kommer h\u00e4r lite f\u00f6rdjupning f\u00f6r v\u00e5r analytiska sida. \u00a0Nedan presenteras tv\u00e5 tankemodeller som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att n\u00e4rma sig fr\u00e5gor om hur vi skapar sammanhang i en till synes kaotisk verklighet och hur detta kan […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[],"class_list":["post-2617","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inspiration"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2617","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2617"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2617\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2622,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2617\/revisions\/2622"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2617"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2617"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2617"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}