{"id":3251,"date":"2014-11-28T13:18:53","date_gmt":"2014-11-28T12:18:53","guid":{"rendered":"http:\/\/she2.glokala.se\/?p=3251"},"modified":"2014-12-01T11:43:49","modified_gmt":"2014-12-01T10:43:49","slug":"verkningsorientering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/2014\/11\/verkningsorientering\/","title":{"rendered":"Verkningsorientering"},"content":{"rendered":"

Verkningsorientering* \u00e4r ett tema som f\u00e5r allt mer uppmerksamhet globalt. Regeringar, den offentliga administrationen, stiftelser och privata donatorer och investorer koncentrerar sig allt mer p\u00e5 not-for-profit organisationers (NfPO) social verkan innan de ge finansiering. Vad som hittills g\u00e4llde som viktigaste ledmotiv inom tredje sektorn<\/a> – danobedian modellen<\/a> – kommer nu alltmer att betraktas som f\u00f6r\u00e5ldrad. Qualit\u00e9n av processer och strukturer \u00e4r otillr\u00e4ckligt att bed\u00f6ma qualit\u00e9n p\u00e5 verkan, ett projekt eller program har p\u00e5 m\u00e5lgruppen.<\/p>\n

Hur vet man att det man g\u00f6r n\u00e5r m\u00e5lgruppen p\u00e5 det s\u00e4ttet man har planerad f\u00f6r? F\u00f6r att b\u00e4ttre kunna m\u00e4ta och d\u00e4rp\u00e5 styra verkan har det utvecklats ett modell som kallas f\u00f6r Theory of change<\/em><\/a>, eller verkningslogik. Det finns mycket forskning och en hel rad publikationer som befattar sig med verkningslogik. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ganska sv\u00e5rt att bryta ner konceptet i en kort mening. I princip st\u00e5r det dock ett antagande i medelpunkten av konceptet: En input av ressurser leder till en output. Outputen oftast \u00e4r aktiviteter som till exempel byggandet av en brunn i en by i Ruanda. Dessa aktiviteter leder till en f\u00f6r\u00e4ndring i m\u00e5lgruppens liv, som kallas f\u00f6r outcome. I exemplet ledar den byggda brunn till att kvinnor beh\u00f6ver mindre tid \u00e5t att h\u00e4mta vatten, har mer fritid och kan d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nna pengar vid sidan av eller kan b\u00f6rja en utbildning. F\u00f6r\u00e4ndringen i m\u00e5lgruppens beteenden ledar ocks\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet som stort – en social impact. D\u00e5 kvinnorna har b\u00e4ttre utbildning och mer m\u00f6jligheter i livet, sjunker f\u00f6delsetalet, vad som ledar till mindre ”bevolkningstryck”. Denna verkningslogik \u00e4r i sig bara en antagelse – det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att alltid anpassar denna till verklighetens f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

\"Logic<\/a>
Exempel p\u00e5 verkningslogik.<\/figcaption><\/figure>\n

Inom projekt eller program f\u00f6ljas det vissa steg f\u00f6r att styra verkning:<\/p>\n

    \n
  1. Planera verkan\n
      \n
    1. Utreda behov<\/li>\n
    2. S\u00e4tta verkningsm\u00e5l<\/li>\n
    3. Utarbeta verkningslogiken<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n
    4. Analysera verkan\n
        \n
      1. F\u00f6rbereda verkningslogiken<\/li>\n
      2. Utarbeta indikatorer<\/li>\n
      3. H\u00e4mta in data<\/li>\n
      4. Analysera datan<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n
      5. F\u00f6rb\u00e4ttra verkan\n
          \n
        1. L\u00e4ra och anpassa<\/li>\n
        2. Rapportera om din verkan<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n<\/ol>\n
          \"PHINEO_Wirkungsorientierte_Steuerung\"<\/a>
          Verkningslogiken som illustrerade av phenio gAG.<\/figcaption><\/figure>\n

          Verkningsorientering \u00e4r ett visst s\u00e4tt att styra projekt, programm eller \u00e4ven hela organisationer. Denna ansats hj\u00e4lper organisationer och deras anst\u00e4llda att utrikta hela uppm\u00e4rksam- och verksamheten p\u00e5 ett \u00e4nda m\u00e5l: Att f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e5lgruppens liv till det b\u00e4ttre.<\/p>\n

          Ni vill veta mer? Kolla p\u00e5 dessa sidor:<\/p>\n