{"id":3599,"date":"2015-05-05T15:15:23","date_gmt":"2015-05-05T13:15:23","guid":{"rendered":"http:\/\/she2.glokala.se\/?p=3599"},"modified":"2015-05-05T15:22:31","modified_gmt":"2015-05-05T13:22:31","slug":"tvarsektoriell-samverkan-penta-helix-och-innovationssystem-for-sociala-innovationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/2015\/05\/tvarsektoriell-samverkan-penta-helix-och-innovationssystem-for-sociala-innovationer\/","title":{"rendered":"Tv\u00e4rsektoriell samverkan, \u201dpenta helix\u201d och innovationssystem f\u00f6r sociala innovationer"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r n\u00e5got decennium sedan introducerades begreppet triple helix <\/em><\/strong>(se ex Etzkowitz & Leydesdorff 2000; Etzkowitz et al 2007), vilket kom att f\u00e5 stor betydelse f\u00f6r synen p\u00e5 innovationssystem och de olika roller som akt\u00f6rerna kunde anta. P\u00e5 sin tid kunde detta ses som en n\u00e4rmast \u201ddisruptiv\u201d tanke \u2013 inte minst eftersom liknelsen med helixen handlade om att relationerna var slingrande och sammanv\u00e4vda snarare \u00e4n linj\u00e4ra. Snart kom dock triple helix-konceptet att inordnas i tankefigurer som var mer separerade och konventionella \u2013 inte minst i f\u00f6rh\u00e5llande till hur institutionella arrangemang uppr\u00e4ttades: innovationerna blir d\u00e5 t\u00e4nkta att genereras i vad som har kallats \u201dkunskapsinfrastrukturen\u201d (med vilket vanligen menas universiteten), dessa innovationer utvecklas genom den \u201dst\u00f6djande strukturen\u201d (innovationsbolag etc, vilka oftast finansieras av skattemedel) och slutligen kommersialiseras i \u201dproduktionsstrukturen\u201d (det privata n\u00e4ringslivet). Resultatet blir ekonomisk tillv\u00e4xt, varp\u00e5 alla blir lyckliga (n\u00e5got \u2013 men bara n\u00e5got \u2013 h\u00e5rddraget).
\n\"IMG_0097\"<\/a>
\nMedan denna modell legat till grund f\u00f6r utvecklingen av vad som skulle kunna kallas det konventionella innovationssystemet \u2013 med fokus p\u00e5 produktifiering och kommersialisering \u2013 har det med tiden blivit allt tydligare att s\u00e5v\u00e4l dessa tankefigurer som institutionella arrangemang inte \u00e4r relevanta n\u00e4r det g\u00e4ller sociala innovationer. Visserligen kan sj\u00e4lvklart forskare kl\u00e4cka fr\u00e4cka id\u00e9er \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till social innovation, och det h\u00e4nder att innovationerna kan kommersialiseras av det privata n\u00e4ringslivet, men det kan knappast beskrivas som en typisk eller generellt giltig modell. Det \u00e4r inte heller s\u00e4kert att en social innovation skall implementeras i form av en ny, autonom, verksamhet \u2013 det kan lika bra handla om att f\u00f6r\u00e4ndra arbetss\u00e4tt i exempelvis en kommunal f\u00f6rvaltning.<\/p>\n

En f\u00f6rsta reaktion p\u00e5 triple helix-konceptet kom fr\u00e5n olika h\u00e5ll i form av f\u00f6rslag om quadra <\/em>eller quattro helix<\/em>. Ahonen & H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen (2012), exempelvis, argumenterade f\u00f6r att triple helix beh\u00f6vde kompletteras med vad som skulle kunna beskrivas som en fj\u00e4rde position, vilken skulle kunna intas av akt\u00f6rer fr\u00e5n tredje sektorns organisationer, brukare, medborgare eller andra, utifr\u00e5n en open-innovation logik. Billing (2009) i sin text \u201d\u00d6resund \u2013 social innovation zone\u201d och Danilda, Lindberg & Torstensson (2009) utifr\u00e5n WINNET-n\u00e4tverket som empiriskt exempel, d\u00e4remot, strukturerar en quattro helix-modell specifikt utifr\u00e5n tanken om att civilsamh\u00e4llets organisationer ocks\u00e5 har en legitim roll att spela i innovationssystemet.<\/p>\n

B\u00e5da dessa st\u00e5ndpunkter \u00e4r relevanta, samtidigt som de ocks\u00e5 inneb\u00e4r begr\u00e4nsningar som \u00e4r problematiska. Ett argument \u00e4r att innovationer blivit ett centralt politiskt begrepp idag, inte minst utifr\u00e5n den sv\u00e5ra ekonomiska krisen under senare \u00e5r, vilket leder till att innovationssystemen n\u00e4rmast kan beskrivas som en form av governance-strukturer. Ahonen och H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens \u201d\u00f6ppna position\u201d kan ses som att man fortsatt uppr\u00e4tth\u00e5ller och legitimerar grunden i ett system som visat sig vara oh\u00e5llbart s\u00e5v\u00e4l ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Billings och Danilda, Lindberg & Torstenssons modell kan ses som logisk utifr\u00e5n den struktur som de nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellerna \u00e4r uppbyggda kring, d\u00e4r legitimitet \u00e4r\u00a0som starkt kopplat till organisering och organiseringsform. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man f\u00f6rst\u00e5 quattro-helix modellen som en spegling av den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen och dess folkr\u00f6relser\u00f6tter.<\/p>\n

En central del i talet om social innovation \u00e4r just en kritik mot ekonomiska, ekologiska och sociala strukturer\u00a0(s\u00e5som organiseringen av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster) och en del av de normer som underbygger dessa, vilket leder till\u00a0ett behov av att t\u00e4nka (och skapa) nytt och annorlunda (se ex Moe et al 2009). En central v\u00e4rdering \u00e4r samtidigt\u00a0ett medborgarperspektiv d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l r\u00e4ttigheter som solidariskt ansvarstagande st\u00e5r i fokus (Bj\u00f6rk, Hansson & Lundborg 2014).<\/p>\n

Carayannis & Campbell (2012) menar att det finns behov av ett \u201dsustainable development perspective that brings together innovation, entrepreneurship, and democracy\u201d. Utifr\u00e5n ett s\u00e5dant st\u00e4llningstagande \u00e4r det m\u00f6jligt att konceptualisera ett syns\u00e4tt p\u00e5 sociala innovationer som skulle kunna beskrivas i termer av penta helix<\/em>. Begreppet som s\u00e5dant \u00e4r inte helt nytt i innovationssammanhang \u2013 i en text fr\u00e5n PWC (2005), exempelvis, skisserades en modell d\u00e4r quadra helix-modellen kompletterades med en roll som i sammanhanget tilldelades \u201dcitizens or enthusiasts\u201d, och byggde framf\u00f6rallt p\u00e5 vad som skulle kunna beskrivas som dels en kunskaps-\/innovationslogik och dels en kommersiell logik: \u201dIn order to create growth and strategic development\u201d. Intressant \u00e4r att denna modell h\u00e4mtades fr\u00e5n \u201dThe Swedish city of Gavel\u201d (sic<\/em> \u2013 skall nog vara G\u00e4vle) och att i PWC-modellen \u00e4r det \u201dCity governement\u201d som \u00e4r i centrum. \/…\/<\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa, l\u00e4nk till hela artikeln av Fredrik Bj\u00f6rk \u2192<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r n\u00e5got decennium sedan introducerades begreppet triple helix (se ex Etzkowitz & Leydesdorff 2000; Etzkowitz et al 2007), vilket kom att f\u00e5 stor betydelse f\u00f6r synen p\u00e5 innovationssystem och de olika roller som akt\u00f6rerna kunde anta. P\u00e5 sin tid kunde detta ses som en n\u00e4rmast \u201ddisruptiv\u201d tanke \u2013 inte minst eftersom liknelsen med helixen handlade […]<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[524,525,14,484,523],"class_list":["post-3599","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inspiration","tag-penta-helix","tag-samverkan","tag-social-innovation","tag-social-innovator","tag-triple-helix"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3599","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/15"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3599"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3599\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3600,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3599\/revisions\/3600"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3599"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3599"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3599"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}