{"id":4178,"date":"2016-02-03T15:34:58","date_gmt":"2016-02-03T14:34:58","guid":{"rendered":"http:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/?p=4178"},"modified":"2016-02-03T15:34:58","modified_gmt":"2016-02-03T14:34:58","slug":"greklandsblogg-del-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/2016\/02\/greklandsblogg-del-2\/","title":{"rendered":"Greklandsblogg del 2"},"content":{"rendered":"

\"20160201_214957\"Athen \u00e4r en v\u00e4ldigt intressant stad med tr\u00e5nga trottoarer och sydeuropeiskt trafiktempo. Det finns massvis av gamla hus och m\u00e5nga av dem \u00e4r helt eller delvis \u00f6vergivna. Det \u00e4r om m\u00f6jligt \u00e4nnu mer vanligt i stadsdelen Exarcheia flera \u00f6vergivna hus ockuperats av anarkister och numera drivs som helt ideella flykting\/transitboenden. Just nu bor jag i ett hyrt rum via Airbnb som ligger i Exarcheia och uthyraren\u00a0ber\u00e4ttar att det finns ett alldeles i n\u00e4rheten som jag hoppas f\u00e5 chans att bes\u00f6ka i veckan om det blir l\u00e4mpligt.<\/p>\n

I m\u00e5ndags ville Antonios ses p\u00e5 anarkistcaf\u00e9et, baren och m\u00f6tesplatsen Nosotros som ligger i stadsdelen f\u00f6r att prata. Vi hade ett l\u00e4ngre samtal om politik, allm\u00e4nningar, aktivism och Grekland d\u00e4r Antonios fick ge sin syn p\u00e5 saken.<\/p>\n

Om allm\u00e4nningar<\/strong><\/p>\n

Allm\u00e4nningar \u00e4r det tredje s\u00e4ttet av organisering. Det \u00e4r inte det som sker inom staten, men inte heller det som sker p\u00e5 marknaden.<\/p>\n

Allm\u00e4nningarna tas st\u00e4ndigt f\u00f6r givet. F\u00f6rutom de rent uppenbara exempel\u00a0med v\u00e5r atmosf\u00e4r, ja egentligen hela jorden, finns m\u00e5nga fler allm\u00e4nningar.<\/p>\n

M\u00e4nskliga relationer<\/strong>, det m\u00e4nskliga samspelet, samarbetet, menar Antonios \u00e4r en slags allm\u00e4nning varp\u00e5 inget annat s\u00e4tt av organisering skulle fungera utan.<\/p>\n

Alla f\u00f6retag och institutioner bygger p\u00e5 att m\u00e4nniskor inom dem samarbetar mot gemensamma m\u00e5l, ofta f\u00f6retagets l\u00f6nsamhet. Men f\u00f6retaget \u00e4r bara l\u00f6nsamt p\u00e5 grund att av att de som arbetar i det samarbetar, f\u00f6r skulle de konkurrera med varandra skulle det slitas itu. Samarbetet \u00e4r n\u00e5got icke k\u00f6pbart, en allm\u00e4nning\u00a0som i\u00a0praktiken funkar genom att m\u00e4nniskor ger varandra \u00f6msesidiga g\u00e5vor<\/em> i form av hj\u00e4lp, f\u00f6rtroende, uppmuntran och tillit, te.x.<\/p>\n

Ett annat exempel\u00a0\u00e4r\u00a0n\u00e4r\u00a0m\u00e4nskliga relationer packeteras och s\u00e4ljs i form av reklam.\u00a0Genom att visa bilder p\u00e5 mening, gemenskap, gl\u00e4dje, v\u00e4nskap och samh\u00f6righet s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker man ist\u00e4llet s\u00e4lja produkter. Men det m\u00e4nniskor vill ha \u00e4r egentligen inte det vi kan k\u00f6pa som individer, utan det vi kan skapa tillsammans (allm\u00e4nningen).<\/p>\n

Antonios drar paralleller till andra ideologier, och menar att h\u00f6gern ser det som att det \u00e4r ekonomin som skapar v\u00e4rde, medan v\u00e4nstern s\u00e4ger att det ur produktion eller arbete som v\u00e4rde skapas. Antonios har en annan syn; han menar att n\u00e4r det finns ett merv\u00e4rde, ett \u00f6verskott s\u00e5 m\u00e5ste det oundvikligen vara sprunget ur en allm\u00e4nning.<\/p>\n

F\u00f6r utom dessa mer luddiga ”relationsallm\u00e4nningar” och sociala relationer s\u00e5 finns ju de mer konkreta k\u00e4llorna. Jorden, med dess resurser tillh\u00f6r inte n\u00e5gon enskild person, stat eller f\u00f6retag utan \u00e4r en allm\u00e4nning som de med makt nog att beivra har privatiserat f\u00f6r att kunna s\u00e4lja.<\/p>\n

Men ocks\u00e5 andra saker vi tar f\u00f6r givet, spr\u00e5ket och alla miljontals l\u00e4rdomar och uppfinningar som m\u00e4nskligheten har i sitt kollektiva bagage som f\u00f6rt oss till dagens h\u00f6gteknologiska samh\u00e4lle \u00e4r inte heller n\u00e5gon enskild persons f\u00f6rtj\u00e4nst. Vilket i sig f\u00e5r konsekvenserna att\u00a0allt vi g\u00f6r som individer\u00a0ofr\u00e5nkommligen bygger p\u00e5 detta bagage<\/a>.<\/p>\n

Antonios menar d\u00e4rf\u00f6r att det vi m\u00e4nniskor skapar med v\u00e5rt arbete \u00e4r en slags gemensam egendom, inte en privat.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"Antoni\"
Antonios<\/figcaption><\/figure>\n

Caf\u00e9et\/baren Nosotros<\/strong> drivs ideellt av volont\u00e4rer, besluten tas gemensamt p\u00e5 \u00f6ppna m\u00f6ten i lokalen och vi var tvungna att runda av v\u00e5rt samtal f\u00f6r att ett s\u00e5dant m\u00f6te skulle \u00e4ga rum. Antonios menar att man kan se Nosotros som en urban social m\u00f6tesplats som fungerar som ett alternativ till s\u00e4tt att umg\u00e5s som kretsar kring konsumtion eller arbete. Antonios tror att det viktigaste f\u00f6r att f\u00e5 en s\u00e5dan h\u00e4r plats att fungera \u00e4r n\u00e4tverkande<\/em> och samarbete mellan\u00a0f\u00f6reningar, r\u00f6relser och organisationer. Intressant att det ofta \u00e4r samma sak man h\u00f6r i mer entrepren\u00f6riellt-lagda kretsar kring n\u00e4tverkande!<\/p>\n

En av de mer kritiska fr\u00e5gorna<\/strong> som jag vill reda ut den h\u00e4r resan, \u00e4r huruvida den ekonomiska krisen bidragit till att f\u00e5 folk att skapa allm\u00e4nningar och f\u00e5tt folk att vilja se andra l\u00f6sningar \u00e4n de som kretsar kring stat och marknad. Till svar hade jag f\u00f6rv\u00e4ntat mig ett rungande ja, men ist\u00e4llet f\u00e5r jag ett svar som f\u00f6r oss in i diskussionen kring samspelet och motsatsen mellan stat och allm\u00e4nning. Antonios s\u00e4ger:<\/p>\n

”De Grekiska sociala r\u00f6relserna har misslyckats med att erbjuda allm\u00e4nningar som alternativ.”<\/p>\n

Mycket p\u00e5 grund av att de ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r s\u00e5 strama s\u00e5 f\u00e5r inga s\u00e5dana r\u00f6relser n\u00e5got st\u00f6d fr\u00e5n staten. Antonios forts\u00e4tter:<\/p>\n

”Problemet med v\u00e4nstern \u00e4r att de \u00f6verskattar staten, problemet med h\u00f6gern \u00e4r att de underskattar den. F\u00f6r staten \u00e4r m\u00e5nga saker samtidigt.”<\/p>\n

\"\u00d6vergivet
\u00d6vergivet hus<\/figcaption><\/figure>\n

En av de f\u00e5 statliga sektorer som inte drabbats av nedsk\u00e4rningarna \u00e4r\u00a0polisv\u00e4sendet, och mer radikala allm\u00e4nningsformer som bygger p\u00e5 exempelvis ockupationer av tomma byggnader (som det finns m\u00e5nga) motarbetas ofta. Jag flikar in att vi har s\u00e4tt liknande saker i Sverige, senast med Sorgenfril\u00e4gret men ocks\u00e5 H\u00f6gdalens Gamla Skola \/ nya Folkets Hus.<\/p>\n

Antonis forts\u00e4tter f\u00f6rklara att det alltid kommer finnas en konflikt mellan stat och allm\u00e4nning, f\u00f6r att staten i sitt anspr\u00e5k p\u00e5 suver\u00e4nitet alltid kommer vilja styra \u00f6ver allm\u00e4nningen medan allm\u00e4nningen aldrig vill l\u00e5ta sig styras (av andra \u00e4n de som \u00e4r direkt deltagande i den).<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Id\u00e9n om partner-staten, allts\u00e5 tanken om en stat som aktivt sponsrar civilsamh\u00e4llet och produktion d\u00e4r i (en politisk linje jag drev n\u00e4r jag var aktiv i Piratpartiet) menar Antonis bara \u00e4r en trojansk h\u00e4st f\u00f6r att f\u00e5 myndighetsm\u00e4n och socialdemokrater att lyssna och han p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt st\u00f6djer tanken. Men i tider av kris tvingas stater sk\u00e4ra ner och subventioner till civilsamh\u00e4llet st\u00e5r d\u00e5 inte h\u00f6gst p\u00e5 agendan och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e5 kan faktiskt den ekonomiska krisen vara ett hinder<\/em> f\u00f6r frodande allm\u00e4nningar, inte en utl\u00f6sande faktor.<\/p>\n

Antonios \u00e4r reformist p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att han tror att vi m\u00e5ste demokratisera staten och kooperativisera marknaden. Han tror att fruktbara samarbeten mellan kooperativ och allm\u00e4nningar \u00e4r mer sannolika \u00e4n dem mellan privata akt\u00f6rer och allm\u00e4nningar.<\/p>\n

Antonios ber\u00e4ttar om Greklands statliga television som ett exempel p\u00e5 den konflikt mellan allm\u00e4nning och stat som existerar. Under den f\u00f6rra regeringen la man i princip \u00f6ver natt ned hela Greklands public service till f\u00f6ljd av nedsk\u00e4rningarna. Detta utl\u00f6ste massiva protester och arbetarna p\u00e5 bolaget v\u00e4grade g\u00e5 hem utan fortsatte ist\u00e4llet att driva kanalen ideellt, som en allm\u00e4nning. Detta p\u00e5gick framg\u00e5ngsrikt i flera \u00e5r d\u00e4r allt ifr\u00e5n vanligt folk till f\u00f6retag och f\u00f6reningar st\u00e4llde upp f\u00f6r ockupanterna.<\/p>\n

Men n\u00e4r Syriza tog makten igen s\u00e5 valde man att \u00e5terf\u00f6rstatliga allm\u00e4nningen. De anst\u00e4llda fick tillbaka sina l\u00f6ner och sina direktiv om vad de skulle producera f\u00f6r material, n\u00e5got de tidigare best\u00e4mt sj\u00e4lva sins emellan. Syriza beh\u00f6vde n\u00e4mligen nu en propagandakanal som kunde st\u00f6dja dem i de \u00e5tg\u00e4rder de skulle genomf\u00f6ra b\u00e5de i \u00e5tstramningar och annat.<\/p>\n

”\u00c4ven om kanalen nu \u00e4r \u00e5terf\u00f6rstatligad, s\u00e5 har \u00e4nd\u00e5 de som jobbat d\u00e4r tidigare f\u00e5tt erfarenhet om hur det \u00e4r att best\u00e4mma sj\u00e4lva, tillsammans.” S\u00e4ger Antonios.<\/p>\n

Om sociala r\u00f6relser\u00a0<\/strong><\/p>\n

Om Sverige har haft sin milj\u00f6fajt med Ojnare-skogen vs\u00a0Nordkalk s\u00e5 har Grekland sin fight i omr\u00e5det Halkidiki\/Chalkidiki d\u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta guldfyndigheter\u00a0ber\u00e4knas finnas, men ocks\u00e5\u00a0stora or\u00f6rda naturomr\u00e5den. Lokalbefolkningen har protesterat mot exploateringen och haft ett stort st\u00f6d p\u00e5 nationellt plan. Men trots detta har regeringspartiet\u00a0Syriza, som ocks\u00e5 haft stort folkligt st\u00f6d inte stoppat gruvprojektet.<\/p>\n

Eldorado Gold som vill och f\u00e5tt till\u00e5telse att utvinna guld hotar helt enkelt att st\u00e4mma den Grekiska staten f\u00f6r kontraktsbrott om den drar sig ur och den Grekiska staten \u00e4r i sin tur pressad av internationella f\u00f6rbindelser i n\u00f6dl\u00e5nen och har inte r\u00e5d att s\u00e4ga nej.<\/p>\n

Antonios har en intressant teori, i takt med att kapitalismen krisar med och mer s\u00e5 blir stater allt mer upptagna med att hantera och administrera kriserna och dess f\u00f6ljder. De kan inte erbjuda n\u00e5gra l\u00f6sningar. De finansiella str\u00f6mmarna st\u00e5r inte under n\u00e5gon stats kontroll, och de fl\u00f6dar upp\u00e5t och g\u00f6der de rikare allt mer. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rlorar staterna sin skattebas i takt med att medel och underklasserna successivt utarmas. Skulle n\u00e5gon stat f\u00f6rs\u00f6ka utmana detta skulle m\u00e4ktiga globala institutioner f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra detta.<\/p>\n

Antonios menar att det hela tiden \u00e4r de sociala r\u00f6relserna som \u00e4r det som har stabiliserat detta oj\u00e4mlika och krisande system. Inga v\u00e4lf\u00e4rdsreformer eller sjukv\u00e5rd har introducerats av godhet, utan f\u00f6r att det har funnits stora sociala r\u00f6relser som kr\u00e4vt det, och i vissa fall har hotet om revolution varit en morot.<\/p>\n

Reformerna som tillkommit till f\u00f6ljd av olika r\u00f6relsers kamper har fungerat som en stabilisator till det kapitalistiska systemet, arbetsl\u00f6sa har kunnat beh\u00e5lla en hyfsat levnadsstandard och kunnat forts\u00e4tta konsumera, dagis har skapat\u00a0fler arbetare till salu, osv osv. Men Antonios menar nu, att ist\u00e4llet f\u00f6r att kr\u00e4va reformer som stabiliserar kapitalismen b\u00f6r vi i v\u00e5ra sociala r\u00f6relser kr\u00e4va s\u00e5dana som kan undergr\u00e4va den, med hj\u00e4lp av allm\u00e4nningar.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Athen \u00e4r en v\u00e4ldigt intressant stad med tr\u00e5nga trottoarer och sydeuropeiskt trafiktempo. Det finns massvis av gamla hus och m\u00e5nga av dem \u00e4r helt eller delvis \u00f6vergivna. Det \u00e4r om m\u00f6jligt \u00e4nnu mer vanligt i stadsdelen Exarcheia flera \u00f6vergivna hus ockuperats av anarkister och numera drivs som helt ideella flykting\/transitboenden. Just nu bor jag i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1001016,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[331,506],"class_list":["post-4178","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inspiration","tag-allmanningar","tag-grekland"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1001016"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4178"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4191,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4178\/revisions\/4191"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/samhallsentreprenor.glokala.net\/she2\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}