Denna vecka \u00f6ppnar vi upp f\u00f6r diskussionen om samh\u00e4llsentrepren\u00f6rskap och vilka som f\u00e5r plats i den g\u00e4ngse bilden av en samh\u00e4llsentrepren\u00f6r. Vi tar p\u00e5 oss de n\u00e5got kritiska glas\u00f6gonen och kikar in under fasaden. Allt f\u00f6r att p\u00e5minna oss om vilket samh\u00e4lle vi agerar i och vilka strukturer som styr bakom kulisserna. H\u00e4r f\u00f6ljer olika uppslag och inspiration till diskussionen.<\/p>\n
Hannah Ohm skriver:
\n\u201dMed forskaren Richard Florida spred sig en v\u00e4ldoftande och sj\u00e4lvreproducerande id\u00e9 om den nya konstn\u00e4ren. En hel klass av nya konstn\u00e4rer faktiskt. Som arbetar kreativt och konstn\u00e4rligt, som har samarbeten med stors\u00e4ljarna, som gillar shabby chic<\/i> och ers\u00e4tter kontoret med kaf\u00e9-milj\u00f6. Det b\u00e4sta med denna klass \u00e4r att de inte bara \u00e4r hippa utan \u00e4ven drar med sig ekonomisk tillv\u00e4xt till det omr\u00e5de som de v\u00e4ljer att bo i. Klockrena samh\u00e4llsentrepren\u00f6rer s\u00e5klart, eller? Men vad h\u00e4nder d\u00e5 med de som inte passar in i den h\u00e4r bilden? Kan de d\u00e5 \u00e4nd\u00e5 vara samh\u00e4llsentrepren\u00f6rer? Anv\u00e4ndningen av n\u00e4ringslivets spr\u00e5k och f\u00f6rest\u00e4llningar g\u00f6r att de projekt som \u00e4r en kritik mot systemet aldrig kommer lyftas fram. De kan inte pitcha sig eftersom det \u00e4r en obekv\u00e4m visa f\u00f6r \u00e5h\u00f6rarna och de kan inte finansiera sin verksamhet eftersom inget f\u00f6retag vinner p\u00e5 att arbeta pro bono<\/i> f\u00f6r dem.\u201d<\/p>\n
L\u00e4s g\u00e4rna hela artikeln (s. 6-10) h\u00e4r i Magasin Nic’s nummer ”Vad \u00e4r samh\u00e4llsentrepren\u00f6rskap?”:
\n