Den 18 april har vi skype-träff från 19-21. 

Dels kommer vi att återkoppla hur det går med våra projekt, dels fortsätta diskussionen kring böckerna.

Några frågor kring Palmås-boken har kommit in från Lars, och fylls på av Alexandra under morgondagen:

1. Är en anledning, att vissa ”fenomen” som NordKorea, Berlusconi, sex o ondska, är en bra grogrund för att lyckas med ett SHE-projekt?
2. Finns det några utmärkande drag enl. Palmås, för att bli en lyckosam entreprenör, några speciella inslag i en människas personlighet, eller är det mer tillfälligheter som styr? Strålar som korsas på ett gynnsamt sätt?

Frågor till case-kapitlen i Gunn/Durkin (s 113 – 166):

1) Vad stannar du upp vid i de fyra casen (UK, US, China, India)? Är det saker du känner igen eller saker som är nya och överraskande?

2) I början av Kina-caset finns ett schema (sid 140) med en analys av läget i Kina för samhällsentreprenörskap. De pekar på fyra symptom:
– ”Most people do not understand the concept of a for-profit business that aims to solve social ills”
– ”People are unwilling to experiment with actually building a social enterprise”
– ”Current examples of SE are primarily one time projects of for-profits that are trying to revamp their social image”
– ”Many are attending workshops and trainings of SE, but few are following through to implement”
Hur stämmer det överens om vi jämför med Sverige?

3) I Indien-caset presenteras en modell för ekonomiskt samarbete mellan investerare, producenter och konsumenter (sid 160 – 164), ”Participative capitalism”. Syftet är som det uttrycks att koppla ihop aktörer och lokalsamhällen för att överskott ska stanna inom ramen för samarbetet – och inte flyta ut på en diffus ”marknad”.
Kan vi skapa en mer ”lokal” ekonomi? Vilka är möjligheterna inom det kapitalistiska systemet?