v 38 Tema: Hållbarhetsmålen – en global agenda

I september 2015 antog FN 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) för perioden fram till 2030. Målen bygger vidare på Milleniemålen (2000-2015). De är resultatet av en lång konsultationsprocess, och gäller för alla länder globalt. I det här temat undersöker vi målen närmre. Målen kan vara en utgångspunkt att ta avstamp i när vi som samhällsentreprenörer vill förstå världen och de utmaningar som behöver lösas. Vad handlar de om? På vilket sätt är de relevanta för oss?

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

“Let’s make it happen!” – Motiverande video (2:58 min)

 

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Agenda 2030 på nationell nivå

I Sverige har Agenda 2030-delegationen på uppdrag av regeringen arbetat med att stödja och stimulera genomförandet av hållbarhetsmålen i Sverige. De har föreslagit följande 6 prioriterade områden för Sverige:

  • Ett jämlikt och jämställt samhälle
  • Hållbara städer
  • En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi
  • Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller
  • Hållbara och hälsosamma livsmedel
  • Stärkt kunskap och innovation

Läs mer i delegationens informationsmaterial “Världens utmaning — världens möjlighet” genom att klicka på bilden

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

–> Input från kursdeltagare!

Pernilla på kursen är engagerad i hållbarhetsmålen genom sitt styrelsemedlemskap ISYMP. Till temat har hon bidragit med en infotext om verksamheten.

Internationella Stiftelsen Young Masters Programme (ISYMP) är en stiftelse vars huvudsakliga verksamhet är att främja kontakter och kunskapsutbyte kring globala hållbarhetsfrågor. Fokus ligger på att utveckla och driva den kollaborativa lärplattformen TheGoals.org som förmedlar kunskap och skapar engagemang kring de 17 globala hållbarhetsmålen. Den webbaserade utbildningsappen används i dagsläget av ungdomar i 35 länder. Bl.a. så håller användningen av plattformen på att rullas ut hos WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts). Genom learning-by-doing-metoden får ungdomarna nya insikter som de delar på plattformen i form av berättelser. Appen samlar och hjälper till att sprida deras idéer kring hur utmaningar kan tacklas både på lokal och global nivå.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Kommer målen uppnås?

I den här videon från 2015 (14:39 min) berättar Michael Green om hållbarhetsmålen och ett verktyg för att följa utvecklingen – Social Progress Imperative.”How we can make the world a better place by 2030″ (TED Talk):

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Reflektion: 

  • Ta en titt på de 17 målen. Vilka tre tycker du är viktigast, om du var tvungen att välja? Är det meningsfullt att bara arbeta med några av målen?
  • Om du tänker på ditt initiativ / projekt i ljuset av hållbarhetsmålen — vilka av målen arbetar du med i ditt initiativ?

Dela och diskutera i denna forumtråd!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Valbar fördjupning & problematisering: Blir världen bättre?

Vill du fördjupa dig mer? Här finns en möjlighet att sätta igång tankeknölarna!

Hans Rosling, professorn i internationell hälsa som blev känd genom sin grafiskt och pedagogiskt redovisade statistik över hälsotillståndet i världen (se Gapminder och Factfullness), har på senare tid fått en meningsmotståndare. Sociologen Roland Paulsen har via film och artiklar kommit med synpunkter på den positiva bild Rosling ger av världsutvecklingen. I Filosofiska rummet i P1 möttes Paulsen med en filosof från Lunds Universitet för diskutera frågan: Blir världen verkligen bättre? Känn dig fri att ta med tankar från avsnittet i forumtråden om de globala målen.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Nu börjar vi välja böcker inför höstens läsning! Läs mer HÄR.

Bokläsning under hösten

Ett moment under hösten är att läsa en bok eller ta del av något annat material som du är nyfiken på. Det kan handla om ett tema du vill undersöka närmre eller lära dig mer om, direkt kopplat till det du jobbar med eller mer fristående.

Nedan ger vi förslag på litteratur som vi tror kan vara givande att fördjupa sig i. Men det är också fritt fram att välja någon annan bok, eller material i annan form (artiklar, film, blogg…). Ett tips är att välja ut delar att läsa ur en bok – inte alla böcker behöver ju läsas från pärm till pärm. Bolla gärna tankar med andra kursdeltagare eller med Lone om du är fundersam!

Tillgänglighet

Till varje bok finns länkar till Libris där du kan klicka dig vidare till ett bibliotek nära dig som har boken. Om boken finns som e-bok eller talbok finns även de länkarna tillgängliga. Vissa böcker är på svenska och andra på engelska.

  • Vill du läsa på ett annat språk, men hittar inte? Kontakta Lone så kan vi undersöka tillsammans om vad som finns tillgängligt.
  • Har du svårt att ta in tryckt text, och undrar hur du ska gå till väga? Du har rätt till hjälp från Legimus, myndigheten för tillgängliga medier. Här är deras sida om hur man använder sig av deras tjänster. Andra möjligheter kan vara att se en film om samma tema, eller hitta annat material. Till vissa av böckerna finns filmade intervjuer, TED-talks eller dokumentärer. Kontakta Lone om du behöver hjälp att hitta alternativa material!
Ramar för bokläsningen under hösten:

Meddela ditt val av bok eller material med en kommentar till det här inlägget (längst ner på sidan), senast fredag 27 september.

→ Skriftlig eller inspelad reflektion. Inlämning söndag 17 november v. 46.
(Tråd i kursforumet kommer när det börjar närma sig.)
Skriv eller spela in (ljud/video) en reflektion kring boken/materialet.
Förslag till en struktur för reflektionen med dina tankar:

  • Summera innehållet i korthet (vad handlar boken/materialet om)
  • Vilka nya perspektiv ger boken eller materialet?
  • Hur relaterar boken eller materialet till det du utvecklar, finns det saker som du har praktisk användning av eller kan ta intryck av i ditt arbete?

Inlämning: 17 november, i kursforumet.
Omfattning: I text ca 3 000 – 5 000 tecken (inkl mellanrum), eller 5-10 minuter i ljud/video.

→ Skriftliga kommentarer till varandra. Som uppföljning ger var och en skriftlig kommentarer till en av de andra reflektionerna. Ta del av presentationen av boken/materialet och dela några av dina tankar.

→ Muntligt samtal. För att ta vara på möjligheten att tänka tillsammans uppmuntrar jag er att prata med varandra om böckerna även muntligt. Det kan möjliggöras genom onlinesamtal och/eller på kursträffen — eller så kan ni som bor nära varandra träffas och prata. Är du intresserad av något av detta? Skriv med dina önskemål i kommentaren nedan, så försöker vi att styra upp det tillsammans!

Förslag på böcker

Fortsätt läsa

Finansieringstips

Guldkapsylen är öppnad Tävla i The Brewhouse Award Har du årets affärsidé eller kan du skriva århundradets låt? Tävla här eller sprid ordet om Sveriges mest nyskapande idé- och innovationstävling. – Vi har haft ett högre tryck redan innan tävlingsstart än tidigare år vilket naturligtvis är oerhört kul. Många hör av sig och är nyfikna och vill veta mer om hur man tävlar i de olika kategorierna, säger Anna Svensdotter Dimle som är juryordförande i The Brewhouse Award. – Jag tror att en del av det beror på Brewhouse samarbete med Göteborg & Co i kategorin Music Innovation där det tävlas om att ta fram den officiella låten till Göteborgs 400-årsfirande 2021. Vi har märkt att både etablerade och oetablerade låtskrivare ser det som någonting ärofyllt. Tävla om vinstpengar, mentorskap, affärscoachning och mycket annat.

v 37 På jakt efter samhällsentreprenören

Hej!

I den här veckans kurstema har vi två delar:

  • På jakt efter samhällsentreprenören. Vem och vilka initiativ ser vi som samhällsentreprenörer/-skap? Läsning och reflektion. Vi behöver dig som samtalspart!
  • Intervju med Lars Hulgård. Vad händer inom forskningen kring social innovation? En översikt!

På jakt efter samhällsentreprenören

Själva utgångspunkten för vår kurs är begreppet samhällsentreprenör(-skap). I sin kärna handlar det om att synliggöra entreprenörskap som drivs av att skapa värden för samhället, att bidra till positiv samhällsförändring. Men vem väljer att kalla sig samhällsentreprenör? Gör vi själva det och vad betyder det då för oss?

I det här temat tar vi på oss ett par kritiska glasögon och vill pröva tankar om samhällsentreprenörskap tillsammans med dig.

Att läsa: Ungt, ideellt och hajpat – men vad mer? (pdf) (Hannah Ohm, sida 6-10 i Magasin NIC #10, utgiven våren 2012)
psst! Läs även spalten “NIC rotar i historien bakom begreppet ’samhällsentreprenörskap’” som ligger parallellt med Hannah Ohm:s essä.
Hannah Ohm har tidigare arbetat som pedagog i kursen och var en av initiativtagarna till Klädoteket i Malmö (2010-2015).

En kommentar till texten: Utgångspunkten i essän (publicerad våren 2012) är att det skulle finnas en “hajp” kring samhällsentreprenörskap. Idag är det isåfall snarast “sociala innovationer” som hajpen kretsar kring, med samhällsentreprenörer (eller sociala entreprenörer) som möjliga drivande aktörer. Det kanske vi kan se som ett svar på det som Hannah Ohm lyfter i punkt 2, Individ vs. Idé. Med social innovation hamnar fokuset istället på idén – vad som ska göras och hur det kan organiseras. Med risken att de drivande personerna kan hamna i skymundan…

Begreppsöversikt: Tillväxtverket gör ett försök att reda ut begreppet samhällsentreprenör, och andra syskonbegrepp som till exempel social innovation och socialt företagande. Ta en titt och jämför med Hannah Ohms reflektioner!

Tillväxtverkets begreppsöversikt

Ur texten, citat och frågor för samtal

Om definition av begreppet samhällsentreprenörskap:
“Ett förslag låter såhär: ”ett innovativt initiativ som utvecklar samhällsnyttiga funktioner” (Eva Moe, 2009). Här fastställs alltså ingen organisationsform; idén kan ledas som ett företag eller en ideell eller ekonomisk förening, den kan röra sig fritt mellan sektorerna och ha samarbeten med näringsliv, det offentliga eller den idéburna sektorn. Därför ryms här vinst- och ickevinstdrivande organisationer, projekt, konst, grupper som tar initiativ eller nätverk som samlas kring en viss fråga. På ett sätt är det bra att mycket inkluderas, det är skönt att rucka på sektorsgränser och göra lite mer som det passar. Men den självklara risken är att alltför mycket förpackas under samma namn och gör det urvattnat. I bästa fall blir klassificeringen meningslös, i värsta fall saboterar den förtroendet för verksamheter som är viktiga och fungerar väl.
Det kan ibland vara svårt att komma förbi en ytlig diskussion kring ett ytligt begrepp… one size fits all-tanken är nämligen förrädiskt bekväm. Så bekväm att vi glömmer att ställa oss frågan vems språk det egentligen är vi pratar. Entreprenör? Kan alla vara det? Samhälls-entreprenör? Agerar vi inte alltid i samhället oavsett vad vi gör?”

  • Hur ser en definition ut som gör det meningsfullt att prata om samhällsentreprenörskap? Är begreppet för ytligt och brett? Eller är just den flexibla bredden en viktig förutsättning?
  • Associationerna utifrån begreppet samhällsentreprenör går åt olika håll. Entreprenörskap kan läsas som något frigörande, att få pröva sina egna idéer och sin handlingskraft. Eller kan det klinga negativt, med betoning på att vilja tjäna pengar. Vilka drivande personer och vilka initiativ ser vi framför oss när vi pratar om samhällsentreprenörer?
  • Utifrån de initiativ du vill utveckla och driva – passar begreppet?

“Användningen av näringslivets språk och föreställningar gör att de projekt som är en kritik mot systemet aldrig kommer lyftas fram. De kan inte pitcha sig eftersom det är en obekväm visa för åhörarna och de kan inte finansiera sin verksamhet eftersom inget företag vinner på att arbeta pro bono för dem.”

  • Är dörrarna öppna för alla eller krävs det att man inordnar sig i det rådande systemet för att kallas samhällsentreprenör?
  • Nedan följer några exempel på initiativ/organisationer som möter behov i samhället och försöker skapa förändring. Kan de beskrivas som samhällsentreprenörer? Varför eller varför inte?

Pantrarna (För upprustning av förorten)
”Du vet själv att bara de som kommer ifrån förorten bryr sig om förorten. Husen förfaller och politikerna sätter upp övervakningskameror i skolorna och behandlar oss som djur. Vad tänker du göra åt det? När fritidsgården stängs öppnar Pantrarna en ny. När gatljusen slocknar är det vi som lyser upp natten med brinnande tunnor och Prince Alis rap. När tidningen ljuger om orten är det Pantrarna som kickar in till stan, hotar att ockupera redaktionen och får dem att be om ursäkt framför folket. Pantrarna är en växande grupp förortsbor som är trötta på snack och som vill att ortens människor ska vara självständiga och fria som alla andra.

Kontrapunkt
“Kontrapunkt är en kollektiv och kreativ kraft för rättvisa, solidaritet och gräsrotsdemokrati. Vi drömmer gränslösa drömmar om en bättre värld och ett radikalt bättre och hållbart Malmö. Med kulturen som redskap organiserar vi oss och skapar tillsammans de alternativ och lösningar som vi tror på. Drivande bakom Kontrapunkt är den ideella föreningen Kontrakultur, men hela kollektivet Kontrapunkt består också av de grupper, vänföreningar och kooperativ som vi är med och driver eller samarbetar med.
Namnet Kontrapunkt är från början ett musikaliskt begrepp, en metod för att skriva musik där flera självständiga melodier vävs samman till en harmonisk helhet. Just så vill vi också fungera. Vi vill skapa ett kollektiv där alla personer som ingår, var och en med sin egna identitet och autonomi förenas i en större och mäktigare helhet. För oss är Kontrapunkt en gemenskap – en mötesplats och plattform där en mångfald av engagerade och skapande människor tillsammans kan utveckla sig och göra det omöjliga möjligt.”
Under hösten 2015 mobiliserade Kontrapunkt 1000-tals engagerade Malmö-bor i kampen för ett solidariskt flyktingmottagandet. Medan det tog kommunen en månad att öppna en mottagning hade kontrapunkt blixtsnabbt riktat om sin verksamhet, öppnat akutboende och tagit emot och huserat 10 000 människor på flykt. Under de 135 dygn de höll öppet hade totalt över 17 000 människor som flytt krig och förföljelse fått sovplats, mat, kläder, vård, transport och stöd.

Frihetsförmedlingen
“Frihetsförmedlingens vision är att ta ledningen i den nödvändiga omställningen från en ohållbar arbetslinje till ett samhälle präglat av frihet.”
“Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet, en tankesmedja och ett konstverk med uppdrag att stödja människors frigörelse från strukturer som låser dem inne i lönearbete och ekonomism.”

→ Fortsatt samtal och diskussion i forumet!

:::::::::::::::::::::::

Intervju med Lars Hulgård

Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet beskriver sig själva såhär: “[Vi] är den samlande nationella kunskapsnoden för social innovation och socialt entreprenörskap. Tillsammans med såväl akademi, som näringsliv och offentliga och ideella aktörer bygger vi kapacitet för innovation som möter samhällsutmaningar.”

MSI gör nu en satsning på att öka kunskapen om social innovation och samhällsentreprenörskap. Först ut är en intervju med professor Lars Hulgård från Roskilde Universitet. Så här presenteras satsningen och intervjun:


Det finns kunskapsområden inom fältet social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande som är extra viktiga för områdets utveckling. Därför kommer MSI, med start idag, sätta fokus på några av dessa områden, för att stärka kunskapen om dessa. Med kunskapskampanjen Social Innovation i fokus vill vi lyfta relevanta temaområden, potentiella utvecklingsområden och dess utmaningar och möjligheter för att djupdyka och resonera kring dessa.

Först ut i serien har vi valt att fokusera på social innovation och forskning. Detta kunskapsområde inleds av professor Lars Hulgård, vid Roskilde Universitet.

Lars Hulgård berättar i den här intervjun om utvecklingen av social innovation, socialt företagande och social innovation som ett forskningsfält och förklarar varför området på senare år har fått ett allt större fokus runt om i världen. Han resonerar kring de utmaningar som fältet har bland annat på grund av dess tvärvetenskapliga karaktär och ger förslag på vad politiken kan och bör göra för att området ska fortsätta utvecklas.

Taget från MSIs hemsida

Har du tankar om innehållet? Känn dig fri att ta med dessa i diskussionen i kursforumet (samma som är länkad ovan till Hannah Ohms text).

:::::::::::::::::::::::

Övrigt aktuellt

Coachande samtal
Vill du boka in ett coachande samtal redan nu? Mejla lone[at]glokala.org så hittar vi en tid! Läs mer om coachande samtal här.

Påminnelse: Intresseanmälan till kursträff
Har du missat att göra en intresseanmälan till höstens kursträff i Malmö? Klicka HÄR för att läsa mer om kursträffen och göra en intresseanmälan.