v 51 Konflikthantering

Fokus på förhållningssätt när det gäller att hantera konflikter i veckans tema, med en introduktion i ljud, en kort artikel med tumregler och inspiration kring Nonviolent Communication!

Påminnelse – utvärdering av hösten med kursen och avstämning: En utvärdering av hösten med kursen har skickats ut via mail – här är även direktlänken: https://forms.gle/K7kQjCVbGhmVL5y67
Vi hoppas du vill bidra med dina tankar om kursen så här långt! Sista svarsdag: 18 december.

Lyssna – kommentarer utifrån presentationen:

Faserna i FIRO-modellen som nämns i den senare delen av kommentarerna motsvarar utvecklingsfaserna i Wheelans modell för gruppers utveckling (se v 47).


Att läsa: ”Sju tumregler för konstruktiv konflikthantering” – pdf

Nedan finns den också att lyssna på. Spänningar eller konflikter uppstår när vi arbetar i grupper i olika sammanhang. Hur kan vi förhålla oss och hantera olika situationer? Sju punkter att reflektera utifrån föreslås i den här korta artikeln, av Thomas Jordan (Göteborgs universitet).

Inläst version:


Inspiration: Nonviolent communication

En populär metod som kan användas i konflikthantering är nonviolent communication (NVC). Inom NVC menar man att alla människor har samma grundläggande behov, och att konflikter kan uppstå när dessa behov inte blir tillgodosedda. För att lösa konflikter behöver vi således gå tillbaka till våra behov, och lära oss att kommunicera dem, till oss själva och till varandra. Vi tittar på en video som introduktion till NVC (12 minuter, på engelska) och läser en text.

Här finns en introduktion i text: NVC-modellen (pdf)


Valbar fördjupning

Utdrag ur boken Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team

Utgiven av gänget bakom Psykologifabriken. Ta del av utdrag ur Kapitel 6, ”Konfliktens födelse och död” i caféet/kursforumet (inloggad) →

”Vissa kan känna att pulsen går upp bara av att höra ordet ”konflikt”. Mycket riktigt är konflikter på arbetsplatsen en vanlig källa till stress och oro, och kan både dra ned effektiviteten och minska trivseln. Men så måste det inte vara. Forskaren Bret Bradley har visat att psykologisk trygghet inom gruppen påverkar om konflikter och meningsskiljaktigheter påverkar samarbetet negativt eller till och med positivt.”

Vill du lära dig mer om NVC?

Det finns mycket information på internet men också i bokform. Här är en liten lista med tips om du vill gå vidare.
– En lång workshop med grundaren Marshal Rosenberg finns att tillgå HÄR på Youtube. Vill du hellre se en kort sammanfattning? Kolla HÄR.
– Marshall Rosenbergs bok ”Nonviolent communication – a language of life” gavs ut första gången 1999 och kan sägas vara NVC’s grundbok. På svenska heter den ”Nonviolent Communication – ett språk för livet”. Den finns inläst som ljudbok (engelska) på Youtube och du hittar den HÄR.
HÄR hittar du en intervju med Rosenberg.

Svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Aceptens till olikhets kan vara svårt när det gäller personer med olika kunskap nivåer inom ideella organisationer!

    Jag växte upp i ett samhälle där de flesta ideella organisationer bilder av personer med låg inkomst och kunskap. Deras mål är ofta enkelt :” förbättra deras levnadsvillkoren i första hand”.
    De kämpar med egna resurser för att skapa uppmärksamhet.

    När de utvecklar på en vis nevå, behovet av stöd från de utbildade personer växer. Eftersom de måste ha hjälp av de kunniga för att normalisera och utveckla organisationen!

    Gosnere föreningens är en av de som fick dåligt upplevelse med högutbildade personer.
    Gosnere föreningens stora krisen var historisk och togs två ! När i 2016 föreningens fick stor uppmärksamhet och hade hundratals medlemmar, var föreningen ute på jakt av nya kompetens för administrativa delen och kontakt med lokala bistånd gevaren . Då fick vi många kunniga medlemmar. Fem av de även kom in i styrelsen i mitten av 2016 och därefter började Gosnere krisen!

    Vårt upplevelse var att kunniga gav inte sig tid för kommunikation. De trodde att de flesta hade förståelse om vad de sysslade med. De ofta tar beslut utan att konsultera alla synpunkter. De pratar alltid på pengar. Alla aktiviteter även de små måste ha tillgängliga budget annars gör man inget. Något brukar samla in pengar på egen hand och fixa.

    De flesta medlemmar blev irriterande och känslan av att ha blivit utkastad växte.
    Plus att de själva hade svårt att samarbeta. Varje möte blir som en konferens med svåra ord för att förklara enkla grejer. De missade aldrig att påminna oss på att jobbar, de hade råd att leva bra,…..
    Man kände sig så lite, dumt… Känsla av det gemensamma försvann plötsligt.
    Det värsta är att tre av de byggde upp sina egena sous-grupper för att få stöd på sin idéer.

    Från början undvikte vi konfliker och försökte att anpassa oss! Vi kallade detta för utveckling!
    Det blev sämre och sämre och vi försökte att hitta kompromisser men de var för små grupper med olika synpunkter backom specifika intressen!

    September 2018 lyckade vi genom meddlemsmöte en omröstning som upplöst styrelsen!

    Alla de fem intellektuella vi trodde kom för att hjälpa oss blev vårt problem! Alla gick iväg med en grupp av våra medlemmar och bildade sitt eget.

    Sedan dess undersöker jag inom ideella Organisations världen om hur de högutbildade kan vara samarbeta med de okunniga och bygga upp en verksamhet där alla känner sig respekterad på sin rol och plats.

    Det jag vet just nu är att de flesta hjälter vi lyssnar och läser om skaffar tillfälliga samarbetspartner genom specifika projekter i win-win situationer!

    Vi pratar om konflikt och konflikt hantering.

    Varför är det svårt för de flesta högutbildade personer att utveckla sociala aktiviteter där alla känner sig viktigt del av idéerna?

    Hur kunde vi lösa problemet hade och behålla de kungliga i gruppen?

    1. Intressanta frågor, Mao! Kanske är det som du nämner mer gångbart att involvera specifik kompetens genom tillfälliga samarbeten (som är väl avgränsade) eller att etablera en rådgivande grupp ”referensgrupp” vid sidan av styrelsen. För att undvika att det kommer in personer i styrande ställning utan tillräcklig förankring.
      Är det som person med hög status svårare att vara ödmjuk och utan prestige ”inordna sig” i en organisation?

      1. Tack för svaret!
        Ja det var 2 av de! Som information en av de gick vidare till polisk parti och även blev minister sedan den 10 Januari i år.