Hoppas att ni har kommit igång bra med läsningen. Här kommer några diskussionsfrågor som kan vara ett stöd i läsningen och reflektionen! Under skypemötet på onsdag kommer vår diskussion utgå från dessa, så förbered dig gärna.

Diskussionsfrågor: Karl Palmås, s.1-57

1. I den första delen av boken förklarar Palmås “den moderna konstitutionen” utifrån Latours tankar. Här sätter han in ekonomin, och vårt sätt att tänka på ekonomin, i den rätt bekanta tudelningen kultur/natur. Kultur är allt mänskligt skapat och står i skarp kontrast till Natur; det som följer orubbliga naturlagar, något som till stor del är opåverkbart av det mänskliga tänkandet och handlandet och snarare tvärtom påverkar oss så att vi enbart kan underkasta oss den. Vår syn på ekonomin och dess “lagar” (ex. lagen om den osynliga handen, utbud- och efterfråga etc) präglas av att vi sätter den på Natur-sidan och således ger den en egen makt, egna premisser som enbart delvis (eller kanske inte alls) bör/kan påverkas av vårt handlande.
   Först när man kan se denna tudelning kan man också kritisera den och gå bortom den.
   Håller du med Palmås i denna samtidsbeskrivning? Kan du beskriva eller kritisera den med egna exempel?

2. I denna beskrivning blir(samhällsentreprenören en unik skapare eftersom det är en person som just förenar de ovanbeskrivna dikotomierna till en ny helhetsbild: samhällsentreprenören tar fram Kulturen (genom att politisera, understryka de mänskliga premisserna) i Naturen (genom att agera marknadsmässigt och arbeta med den ordning som där är föregiven).
   Finns det andra yrkesroller eller områden som agerar likadant? Är det enbart samhällsentreprernören som intar denna funktion? Hur ser ni på samhällsentreprenören före och efter denna beskrivning?

3. Palmås sätter också ekonomin i ett större sammanhang än vad vi oftast är vana vid. Ja, i det störst möjliga rentav, med evolutionen som utgångspunkt.Därmed förklarar och rättfärdigar han en ständig kreativ process som universum befinner sig i och inom vilken entreprenören spelar en viktig roll, den kreativa rollen. Att nämligen inte förändra, att bevara och och stationera, det är något som i den här evolutionsberättelsen är lika med att slösa bort våra krafter: “Det är upprätthållandet av ett mer-av-samma som kräver ansträngning”. (s.14) Här varnar Palmås i och för sig för att detta kan leda oss till en för romantiserad bild av entreprenören. Men för att ändå hålla kvar vid denna bild;
   Finns det andra än entreprenörer som också står för den här förändringsprocessen i samhället ? På vilka andra sätt kan förändring som samhällsprocess beskrivas?
   
4. I den bitvis ganska svåra text ger oss Palmås en hel uppsättning termer som ska underlätta i analysen av samhällsekonomin generellt, och av
   entreprenören specifikt. Här är några:Kvasiobjekt, tingens parlament, diffraktion, ontopolitik, den moderna självbedrägelsen, den slutgiltiga paradoxen, imitativ stråle
   Vad betyder dessa termer i bokens sammanhang? Är de meningsfulla för dig, kommer du vilja använda dig av dem?

Diskussionsfrågor – Gunn/Durkin, A skills approach, s 1 – 57

1. I Ian Buchanans text diskuteras hur förutsättningarna för social enterprises har utvecklats i Storbritannien. En del av policyutvecklingen som beskrivs är New Labours fokus på tredje sektorns roll. På sida 10 nämns hur utvecklingen hade kunnat bli mer radikal om influenser från ex Michael Young hade slagit igenom, och gett mer deltagande former för produktion bortom konkurrens genom upphandling:  ”… Working in this way would give preference to cooperative production, user-controlled organisations and community enterprises for social production”
Vad är det för deltagande former som nämns, hur kan vi förstå dem ? Hur ser resonemangen i Sverige, om den svenska välfärden och lokal samhällsutveckling, ut i jämförelse?

2. Behovet av en infrastruktur för samhällsentreprenörskap, bl a att stöd till ideella organisationer och sociala företag som vill delta i upphandlingar nämns bland annat på sida 14 och 15. Opålitlighet och risk för att domineras i samarbeten med det offentliga tas upp. ”The view that tendering and contracting amount to a just process is understandable given its basis in contract law. Howewer, it overlooks the impact on fairness of resource differences between competing organisations and, more importantly, it overlooks the need to protect and foster social innovation”
Ett exempel med upphandling har vi sett nyligen i Stockholm, där Röda Korsets center för torterade flyktingar förlorade en upphandling till ett nystartat privat företag – där de efter överklagande nu har fortsatt förtroende
Är det möjligt att förlita sig på resurser från det offentliga eller är det viktigt att vara självständig med andra resurser?

3. Gladius Kulothungan lyfter fram lite olika definitioner i sin text – bland annat kriterier för social entreprises ekonomisk-entreprenöriella dimension och sociala dimension (överlappningen s 23-24)
Hur ser du på de kriterierna/indikatorerna – är de användbara?

4. I Richard Bryants text lyfts olika sätt att analysera behov. Två metoder/former för att få fram underlag kring hur lokalsamhället är och upplevs tas upp – ’community profiles’ och ’participatory appraisal’.
Vad tror ni om de här formerna för att analysera behov lokalt?

5. Makt är en av dimensionerna som tas i kapitlet om att involvera aktörer (Durkin/Gunn). S 55: ”If participation or empowerment are about the transfer of power as Cowden and Singh point out, we need to consider how realistic it is to expect people who are oppressed and marginalised to challenge … the circumstances in which they exist.”
Kan initiativ agera systemkritiskt och överföra makt (transer power), samtidigt som man samverkar med t ex det offentliga?