Som en del av Mitt Sammanhang (och kanske för att göra oss redo inför nästa tema Utblick och Framtid) kommer här lite fördjupning för vår analytiska sida. Nedan presenteras två tankemodeller som kan användas för att närma sig frågor om hur vi skapar sammanhang i en till synes kaotisk verklighet och hur detta kan översättas till mindre ”verkligheter”, såsom vårt egna projekt eller våra nära samarbeten: Systemic thinking och Spiral dynamics.
Systemic thinking, eller system thinking, beskriver ett sätt att tänka helhetligt, en analysmetod där man fokuserar på strukturen, på de återkommande mönstren och på alla de de delar som påverkar varandra. Detta tankesätt skiljer sig från det analytiska tänkandet som vi är vana vid och där vi ofta fokuserar på en del (av problemet), där vi rangordnar och sållar. I systemic thinking är just sammanhanget väldigt viktigt och ofta förespråkas denna tankemodell som ett verktyg vid problemlösning eller annan organisering eftersom det framhäver styrkan i att kunna greppa kaos och komplexitet istället för att enbart söka och skapa ordning. Vid en enkel googling förstår man att begreppet även har fått stort genomslag inom ekonomin och management-studier, utöver sitt ursprung i psykologin och sociologin.
Med det systemiska tänkandet kan en tänka sig världen indelad i olika system, som i sin tur består av många delar som alla påverkar varandra i mer eller mindre återkommande mönster. Att öka sin förståelse kring dessa mönster och lära sig hur systemen kan utveckals beroende på innehåll, kan vara ett sätt att förstå sin omvärld, att förespå händelser och att ingripa i skeenden på ett mindre godtyckligt sätt. Det är regler som gör det enklare att förstå komplexa processer eftersom en har lärt sig att följa deras metodiska, sannolika händelseförlopp.
Systems thinking has been defined as an approach to problem solving, by viewing ”problems” as parts of an overall system, rather than reacting to specific part, outcomes or events and potentially contributing to further development of unintended consequences. Systems thinking is not one thing but a set of habits or practices within a framework that is based on the belief that the componentparts of a system can best be understood in the context of relationships with each other and with other systems, rather than in isolation. Systems thinking focuses on cyclical rather than linear cause and effect. (wikipedia)
En av de första böckerna i ämnet finns att bläddra i på googlebooks:
Jamshid Gharajedaghi ”Systems Thinking: Managing Chaos And Complexity”
I boken Thinking in Systems – A Primer, av Donella H. Meadows beskrivs de grundläggande systemen i vår omvärld, varför vi blir förvånade av dem ochpå vilket sätt vi kan interagera med dem (t.ex. för att skapa en förändring).
There are no separate systems. The world is a continuum. Where to draw a boundary around a system depends on the purpose of the discussion
– the questions we want to ask.
Vad är då ett typiskt system? Tänk dig att du sitter i ett badkar där avloppet bara är halv förslutet. Om du låter samma mängd vatten strömma in som flyter ut kommer vattennivån att förbli konstant. Ökar du inflödet kommer nivån att stiga, och vice versa. Låter det självklart? Översatt på andra exempel är det inte alltid vår hjärna hänger med i dessa sammanhang, och enligt Meadows har vi olika benägenhet att glömma bort mekanismer:
The human mind seems to focus more easily on stocks than on flows.
On top of that, when we do focus on flows, we tend to focus on inflows more easily than on outflows. Therefore, we sometimes miss seeing that we can fill a bathtub not only by increasing the inflow rate, but also by decreasing the outflow rate.
Om vi vill förstå mer komplexa systemen än badkarsexemplet är det viktigt att vi
gör oss bekanta med ett flertal begrepp. Många av dem är bra förklarade i Meadows bok, jag tar här upp några av dem. System kan t.ex. ha olika feedback-mekanismer. En balancing feedback uppstår t.ex. när ett lager automatiskt fylls på efter att ha sjunkit till en viss nivå, eller när du fyller på din kaffekopp så fort du blir lite trött igen. Den strävar till en viss nivå eller en jämvikt (equilibrium). En reinforcing feedback, skapar däremot ingen jämvikt. Den fungerar snarare som en snöbollseffekt i den bemärkelsen att den ökar fortast där det redan finns mest. Tänk dig här pris-löneutvecklingen i samhället (ju högre priser desto högre löner, vilket i sin tur ger högre betalningsförmågor och därmed högre priser, som återigen ger högre löner) eller mekaniken bakom jorderosion (ju mer jord som erroderar från landet desto färre plantor kan växa där vilket ger än mindre rötter som kan hålla fast jorden och erosionen ökar ytterligare.) När dessa feedbackloopar förändras kan mycket oväntade beteenden uppstå i systemet, en liten förändring i inflödet kan få stora konsekvenser och skapa länge pågående svängningar (oscillations).
Många av systemen och dess egenskaper som beskrivs i System thinking är grundläggande, intuitiva och dessutom enkla att förstå med Meadows tydliga diagram och många exempel. Ändå kan deras förlopp och betydelse förvåna oss och skapa några av våra svåraste samhällskonflikter, som t.ex. Allmänningens tragedi (The Tragedy of the Commons) som beskriver dilemmat med en öppen resurs som är tillgänglig att nyttja för allmänheten, t.ex. världshaven, men som inte kräver någon direkt motprestation (i Meadows vokabulär en missing/delayed feedback) och därför lätt överutnyttjas eller försummas så att den tillgängla nyttan minskar istället för att stiga eller förbli konstant.
Många av systemen känns igen från mekanismer inom ekonomin (t.ex. när en ska förstå hur skatter kan sättas in för att dämpa ett konsumtionsbeteende) och ekologin (t.ex. när återinförandet av en vargstam kan ge nytta för hela ekosystemet eftersom det balanserar den dominerande arten för nischen och därmed ger en ökad mångfald för platsen.) Många system är dessutom närbesläktade med våra grundlagar inom fysiken – och ska här användas i samhällsskådningen på precis samma sätt som annars inom naturvetenskapen.
Vad tycker du om det? Är det här relevanta tankegångar för en samhällsentreprenör? Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan!
————————————————
En annan modell, som ligger ganska nära systemic thinking, är Spiral Dynamics.
”Spiral Dynamics argues that human nature is not fixed: humans are able, when forced by life conditions, to adapt to their environment by constructing new, more complex, conceptual models of the world that allow them to handle the new problems. Each new model transcends and includes all previous models.” (wikipedia)
Även detta är ett försök till att förklara hur vi skapar sammanhang genom att tänka i tidstypiska modeller. Hur vårt tänkande har förändrats över tid beskrivs inom Spyral Dynamics med en färgskala där t.ex. grön beskriver tiden från 1850 då pluralism och självuppoffring är viktiga inslag, och turkos är tiden från 1970talet med en starkt holistisk prägel.
Lämna ett svar