Syftet med denna uppgift är att skapa en medvetenhet kring motivationen bakom vårt arbete och det vi personligen önskar kunna få ut av vårt projekt. Uppgiften kommer i två delar, en första del där du funderar på VARFÖR du engagerar dig i ditt projekt och en andra del där du lägger upp en plan för VAD du ska göra under den kommande terminen.

Välj själv hur långt du vill skriva (rek. 1-2 A4) men var noga med att ge dig tillräckligt med tid för att verkligen tänka efter och ställa frågor till dig själv. Rita eller skissa gärna om det underlättar (bilder kan bifogas).

Uppgiften ska fungera som en personlig “uppdatering” och planering, det du beskriver behöver alltså inte vara något som du faktiskt vill kommunicera öppet om ditt projekt. ”Oavsett om din intention är ’trygg privatekonomi’, ’förändra världen’, eller ’ha kul’ så underlättar din egen klarhet över din motivation hur du kommunicerar din idé, tror vi.

Del 1:
Vad är min intention och motivation bakom mitt projekt/initiativ? Vad var det som drev mig till att börja med projektet och vad får mig att fortsätta arbeta med det?
Vilka förhoppningar har jag med projektet? Vad ger mig energi till arbetet och vilka delar känns mest meningsfulla för mig personligen?

Del 2:
Gör en plan eller tidsaxel för de kommande månaderna (t.ex. fram till februari). Notera några saker/händelser som du vill få gjort inom ditt projekt under denna tid (t.ex. möten, avtal, konkreta mål uppnådda etc.). Skriv några kommentarer om hur du vill genomföra detta och även varför. Hur kommer arbetet se ut i din vardag? Relatera gärna till dina tankar i del 1 och reflektera över om din plan för projektet motsvarar din personliga intention med projektet/initiativet.

Inlämning: 12 oktober på kursforumet

Frågor eller funderingar? Ta gärna kontakt med någon av oss pedagoger!

21 september – 9 november
Modulen kommer att ha två inlämningsuppgifter.

Denna modul ger möjlighet att reflektera och studera det sammanhang som du befinner dig i. Vi kommer lyfta blicken och titta på vår omvärld. Vilket nätverk har jag tillgång till och kan jag utöka det?  Vilka arrangemang riktade till samhällsentreprenörer pågår just nu? Vad är det för teman som lyfts där? Var befinner sig de initiativ och idéer vi driver i relation till vad som händer runt omkring oss i Sverige och i världen?
Vi kommer också att skåda i naveln och ge tid för fördjupning kring den tematik som rör just ditt projekt! Vad är min intention med mitt projekt? Vilka arbetsprocesser känns extra värdefulla för mig?

Fram till kursslut kommer vi att ägna oss åt framtiden. Vår personliga framtid, den för våra projekt och framtiden för samhällsentreprenörskap i stort. Hur vill vi fortsätta med våra egna projekt och vilken riktning vill vi följa i samhället just nu? Vi startar därför denna vecka med ett brett uppslag av vitt skilda inspirationstips som alla berör ämnet framtid. Kommentera gärna och kom med egna inlägg.

Kommer maskinerna förstå oss bättre än vi själva?

Och hur bygger vi in etiska värderingar när maskinerna blir allt mer intelligenta? Nell Watson tar sin utgångspunkt i den tekniska utvecklingen och resonerar om vad den kan innebära, i en kort föreläsning från 2014 (17 min):

http://www.ted.com/talks/simon_sinek_how_great_leaders_inspire_action

Kreativitet och flow – samhällsentreprenörens drivkrafter?

Många gånger beskrivs samhällsentreprenören som den “kreativa entreprenören”, den som kan hitta lösningar på komplexa problem genom att tänka annorlunda och röra sig utanför inlärda ramar. Det är ofta inte bara själva idén som är kreativ utan hela arbetsprocessen i sig. Drivkraften bakom ett hårt arbete inom detta område förklaras vara belöningen i att få arbeta för något viktigt och meningsfullt, något som förändrar och förbättrar omgivningen.

Det är lätt hänt att måla fram floskler och rada upp buzzwords när en vill beskriva denna lustfyllda form av socialt arbete som samhällsentreprenören ofta identifierar sig med. Ett superviktigt arbete som är roligt hela tiden, en kreativ process som skapar orginella idéer och där entreprenören är i ett arbetsrus som inte verkar begränsas av tid eller rum. Detta är en överdrift som snarare ger ont i magen än inspirerar. Men ibland hör jag mig själv beskriva ett pågående arbete med ett projekt just i sådana ordalag – utan att egentligen överdriva. Att lyckas komma i sådana kreativa rus förknippar jag med arbetet kring samhällsfrågor som jag personligen tycker är viktiga. Det är min kraftigaste motor till att få saker att hända och att överkomma rädslor eller självtvivel. Därför är det också intressant för mig att ibland titta bakom ridåerna och undersöka vad som styr min lust och vad som kan få mig att arbeta intensivt en längre tid utan att jag för den delen tappar motivationen. Går det att styra in på detta tillstånd medvetet? Kan jag främja det på något sätt?
Lila frågor leder oss genom denna text, ställ dem gärna till dig själv eller svara på dem i kommentarsfältet. Det hade varit spännande att få höra om era erfarnheter!

Foto: Hannah Ohm

Kreativitet är en kapacitet för problemlösning, en hjärnans förmåga att kunna producera nya oväntade lösningar som kan variera från en bra replik i en vanlig dialog till lösningen av ett mycket komplicerat vetenskapligt problem. Kreativitet är av intresse därför att egenskapen belönas på olika sätt. För det första är samhället angeläget om kreativitet och har därför tillskapat lockande yttre belöningar: jobben som ger pengar, makt och prestige. För det andra finns det starka inre belöningar: att behärska ett yrke som kräver en komplex teknologi, organisationsförmåga och ögonblick av kreativitet skapar i sig en intensiv tillfredsställelse. (Hans G. Boman)

Vilka sorts arbeten ger dig en direkt belöning? Hur känns en sådan belöning?

Kanske känner du redan till flow-teorin av Mihaly Csikszentmihalyi som förklarar det “tillstånd av fullständig koncentration som åtföljs av en euforisk känsla och en upplevelse av absolut målmedvetenhet.” Mihaly reste jorden runt och frågade olika personer med vitt skilda yrkesroller om när de har känt sig på topp och presterat som bäst.  Det som verkade vara uppenbart gemensamt för alla i denna upplevelse kallade Mihaly för flow. Det är ett tillstånd som uppstår när du står inför en uppgift med tydliga mål och klara, avgränsade förväntningar, en uppgift som är utmanande, men inte för svår. Den kräver din fulla koncentration och ger direkt feedback så att du enkelt förstår vad som görs rätt och ger dig känslan av kontroll. Befinner du dig i flow är du så absorberad av uppgiften att du blir mindre självmedveten, du får ett slags “vidgat medvetande” som gör att du glömmer andra kroppsliga eller själsliga behov och kan förlora uppfattningen över tiden eller om var du befinner dig. Det är ofta en självbelönande uppgift som inte kräver egentliga andra utdelningar för att vara värd att utföra.
Sedan Mihalys första untersökningar på 70-talet har flow-teorin validerats av flera andra forskare och fått en viktig roll inom många olika områden. Kanske är den även vitkig för att förstå drivkraften bakom samhällsentreprenören?

Har du upplevt flow i ditt arbete som samhällsentreprenör?

Flow innebär att arbetet känns meningsfullt. Men vad som är meningsfullt för oss är väldigt tidsbundet och beroende av de uppfattningar som råder i ens närhet och under en viss tidsepok. De skiljer sig också åt beroende på min ålder och situation – något som kändes väldigt meningsfullt förr kanske till och med åsamkar mig skada idag.

På vilket sätt är ditt arbete/projekt meningsfullt för dig idag? Har det ändrat mening under tiden som du har arbetat med det?

Förmågan att koppla på sin kreativa förmåga och att känna igen när ens sinne är i flow verkar vara viktiga redskap för i ett icke-rutinmässigt arbete. Går de att träna upp? Som i så många andra områden kanske en ökad medvetenhet medför att området också utvecklas, nästan av sig själv.

Har du några knep för att försätta dig i flow?

Är kreativitet då enbart av godo? En kriminell handling kan vara nog så kreativ men anses oftast vara destruktiv för samhället och individen. Nästefter att lära sig känna igen den egna kreativiteten är förmågan att värdera dess resultat viktiga. Vad som är “god” kreativitet verkar vara kärnfrågan.

Kreativa gissningar framkallar ofta bestämda evidenskänslor, dvs en stark upplevelse av att gissningen är riktig. Evidenskänslorna står emellertid inte i någon relation till sanningshalten, vilket man lätt tror. Snarare är de en funktion av den intellektuella ansträngningen man gjort.
(Hans G. Boman)

Likaså kan det gå överstyr i flow-sökandet. Mihaly har i en essä använt kirurgens operation som exempel för ett utmanande hantverk där flow uppstår. Flera av kirurgerna i studien beskriver flow-tillståndet som drog-likt och något som också kan missbrukas. Ett missbruk som t.ex. kan leda till utmattningsdepression och sjukdom. När övergår flow-ruset från att vara konstruktivt och självbelönande till destruktiv och mer likt en flyktväg?

Foto: Hannah Ohm

Har du missbrukat flow-upplevelsen någon gång?

Om den inbyggda motivationen är en form av energi, måste vi vara försiktiga med hur dem amväds. Som drivkraft är den utomordentligt mäktig, som mål är den kanske inte vår pålitligaste ledstjärna.  (Mihaly Csikszentmihalyi)

Källor och tips på material:

Alla citat i texten ovan härstammar från boken: Om kreativitet och flow” (1990) red. Georg Klein.
Läs boken Flow : den optimala upplevelsens psykologi  av Mihály Csíkszentmihály
eller se hans Ted talk om Flow.