Här kommer lite inspitaion från min egen nördiga verklighet. Jag tycker att det knyter an litegrann till diskussionen i gårkväll om att ta helikopterperspkeitv och sätta sina projekt i ett större sammanhang.
Det är Michael Pollan som i ganska rörig presentation utrycker flera intressanta idéer. Han börjar med att beskriva att tanken att vi människor inte manipulerar naturen mer än vad den manipulara oss. En spännande tanke som han utvecklar i boken Botany of Desire som jag varmt rekomenderar. Han släpper en idé om at språket är diskriminerande genom att dela in allt i objekt och subjekt. Det hade varit kul att höra den utvecklas lite mer.
HAn går sedan vidare och slänger ett stort lass skit över Cartesiska dikotomer och visar att på system där man kan skapa något samtidigt som man extraherar resurser ur det.
Det där sista, att skapa synergistiska system där summan av delarna är större än delarna var för sig (något som vi strävar efter inom permakultur) är intressant för oss samhällsenprenörer. Kapitalister verkar inbland tro att man inte kan skapa någonting utan att trampa på någon annans fötter.
Vi vet naturligtvis att det inte är så och varför inte inspireras av naturen och försöka skapa projekt och affärsmodeller som likt stabila ekosystem uttnytjar alla sina individers potential att skapa mervärden utan att några resurser blir förbrukade!
Lämna ett svar