Verkningsorientering* är ett tema som får allt mer uppmerksamhet globalt. Regeringar, den offentliga administrationen, stiftelser och privata donatorer och investorer koncentrerar sig allt mer på not-for-profit organisationers (NfPO) social verkan innan de ge finansiering. Vad som hittills gällde som viktigaste ledmotiv inom tredje sektorn – danobedian modellen – kommer nu alltmer att betraktas som föråldrad. Qualitén av processer och strukturer är otillräckligt att bedöma qualitén på verkan, ett projekt eller program har på målgruppen.
Hur vet man att det man gör når målgruppen på det sättet man har planerad för? För att bättre kunna mäta och därpå styra verkan har det utvecklats ett modell som kallas för Theory of change, eller verkningslogik. Det finns mycket forskning och en hel rad publikationer som befattar sig med verkningslogik. Det är därför ganska svårt att bryta ner konceptet i en kort mening. I princip står det dock ett antagande i medelpunkten av konceptet: En input av ressurser leder till en output. Outputen oftast är aktiviteter som till exempel byggandet av en brunn i en by i Ruanda. Dessa aktiviteter leder till en förändring i målgruppens liv, som kallas för outcome. I exemplet ledar den byggda brunn till att kvinnor behöver mindre tid åt att hämta vatten, har mer fritid och kan därför känna pengar vid sidan av eller kan börja en utbildning. Förändringen i målgruppens beteenden ledar också till en förändring i samhället som stort – en social impact. Då kvinnorna har bättre utbildning och mer möjligheter i livet, sjunker födelsetalet, vad som ledar till mindre ”bevolkningstryck”. Denna verkningslogik är i sig bara en antagelse – det är därför viktigt att alltid anpassar denna till verklighetens förändringar.
Exempel på verkningslogik.
Inom projekt eller program följas det vissa steg för att styra verkning:
- Planera verkan
- Utreda behov
- Sätta verkningsmål
- Utarbeta verkningslogiken
- Analysera verkan
- Förbereda verkningslogiken
- Utarbeta indikatorer
- Hämta in data
- Analysera datan
- Förbättra verkan
- Lära och anpassa
- Rapportera om din verkan
Verkningslogiken som illustrerade av phenio gAG.
Verkningsorientering är ett visst sätt att styra projekt, programm eller även hela organisationer. Denna ansats hjälper organisationer och deras anställda att utrikta hela uppmärksam- och verksamheten på ett ända mål: Att förändra målgruppens liv till det bättre.
Ni vill veta mer? Kolla på dessa sidor:
- Social Report Standard: Här finner ni ett mall för att författa er egen impact oriented rapport.
- Sinzer: Ni har ett större projekt eller program då det finns många olika verkan att betrakta? Sinzer hjälper er att hålla koll.
- IRIS från GIIN: Denna platform innehåller många verkningslogiker som ni kan använda för er egen projekt eller program.
Vad är era erfarenheter med social verkan? Hur har ni tänkt optimera social verkan på målgruppen?
* Jag har faktiskt ingen aning hur det heter på svenska. Jag har valt den direkte översättningen från tyskan Wirkungsorientierung och engelskan impact orientation.
Tack Michael för ditt inlägg. Intressant. Jag har själv inte direkt någon erfarenhet av social verkan, tror jag iallafall. Möjligtvis lite genom ett dramapedagogiskt uppdrag för Malmö högskola och Malmö stad jag gjorde för några år sedan där vi utifrån en rapport av ett demensboende levandegjorde innehållet i rapporten i estetisk gestaltning för de anställda. Vi problematiserade olika teman som var aktuella i rapporten och för de de anställda som de sedan fick diskutera. Några månader sedan gick vi tillbaka och gjorde intervjuer med de anställda kring vad de tagit med sig och hur de kunde fortsätta för att arbeta så bra som möjligt med de dementa. Vi använde inte medvetet den process du beskriver och för att man skulle ha kunnat kalla processen för verkningslogik så saknades en fortsatt process vilket vi också starkt kände. Vi önskade att fortsätta med förbättringsarbetet. Jag tror att den modell du beskriver är väldigt viktig och att det är vanligt att man missar de sista bitarna. Jag tror att det behöver vara en spiralformad process men tyvärr är det väl ofta så att tiden och/eller pengarna tar slut för det. Så var det i vårt fall iallafall.
Hej @towe_g. Det du beskriver är mycket spännande! Om jag förstår dig rätt tog ni rapporten som er underlag för ett improvisationsteater pjäs? Genialt!
ja, det skulle man kunna säga att det var. En form av rollspel/forumteater där publiken (vårdarna) fick komma med förslag och tankar hur man kunde göra annorlunda och förändra situationen. Forumteater är en beprövad metod men att utgå från en rapport var nog ett innovativt initiativ. Detta tror jag att gjorde slutsatserna i rapporten mer gripbara och engagerade för de anställda än om de enbart skulle ha läst rapporten. Jag och en annan student skrev vårt examensarbete om denna process https://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/Towes%20och%20Anders%20uppsats.pdf. Jag tror mycket på att använda mer av de estetiska uttrycksformerna i fler sammanhang, speciellt där det finns en tradition av att inte göra det. Konst och kultur väcker något hos människor på ett annat sätt än vad statestik och fakta kan göra.
Du har visst rätt. Även om jag tycker att det finns legitimation för statistik, så är rörelser och det kropsliga mycket mer spontant, impulsivt och intuitivt. Det funkar allra bäst när man vill bryta upp (tanke-)strukturer och starta innovationsprocessen. Vi använder mycket av detta inom Cool Ideas Society: http://coolideassociety.com/what-we-offer/
Rätta gärna till!