Tema: Kommunicera – för att involvera och förändra

Veckans tema knyter an till pitch-uppgiften. Vi tittar närmre på berättande som metod (storytelling) och berättelsens potential. Vilka historier vill vi berätta? Hur kan vårt berättande gå hand i hand med det vi försöker skapa, förändra?

Tidigare i kursen har vi länkat till magasinet Ethos videoreportage om Homebaked i Liverpool, som ett exempel på en berättelse om ett initiativ.
→ Titta på den korta filmen (9 min) igen. Vilka olika ingredienser används i filmen, vad väljer de att lyfta fram? Skriv gärna ner de olika ”ingredienser” de använder för att skapa berättelsen om Homebaked.

Se/lyssna: The Storyteller’s Secret

Kraften i berättande, att kommunicera genom historier, understryks i en koncis presentation nedan med ljudkommentarer från Carmine Gallo. Vilken historia vill vi berätta i de initiativ vi driver?

Frågor för reflektion:
⇒ Citat ur inledningen: ”Storytelling is not something we do, storytelling is who we are”.
Är det berättande (storytelling) som definierar oss som människor? Är det ett påstående du kan hålla med om?

⇒ Från mitten av presentation nämns fem kategorier av berättare – Storyteller’s who:
– Ignite our inner fire
– Educate
– Simplify
– Motivate
– Launch movements
I vilka situationer berättar du historier? Om du tänker på din roll i de sammanhang där du är verksam, kan du placera in dig själv i en eller flera av de här kategorierna?

⇒ ”Storytelling culture at KPMG” nämns som ett positivt exempel där medarbetarnas motivation har ökat. Att arbeta med kulturen på en arbetsplats kan ses som ett ”mjukt” sätt att styra utvecklingen. Kan du jämföra med erfarenheter i projekt eller verksamheter du har arbetat i, har det funnits en kultur av att dela historier? Hur har du isåfall upplevt den kulturen? Vilka risker finns med att bara betona positiva exempel och erfarenheter?

Kommentera gärna direkt efter inlägget nedan.

Se/lyssna: ”If a story moves you, act on it” med Sisonke Msimang

Frågor för reflektion:
”[…] I want to propose that stories are not as magical as they seem.”
Sisonke Msimang presenterar tre anledningar till varför historier inte nödvändigtvis leder till en bättre värld:
1 Historier kan skapa en illusion av solidaritet (5:05)
2 Vi dras lätt till karaktärer och huvudpersoner som är mänskliga och lätta att tycka om (5:30)
3 Fokus på den personliga erfarenheten riskerar att skymma sikten för det större politiska sammanhanget (8:47) ”[…] we applaud someone when they tell us about their feelings of shame, but we don’t necessarily link that to oppression.”
Hur ser du på de här tre invändningarna?

⇒ 9:40 ”We live in a time where we are witnessing the decline of facts, when emotions rule and analysis, it’s kind of boring, right?”
Hur kommer morgondagens medielandskap att se ut? Hur kan vi stärka ett källkritiskt förhållningssätt?

⇒ 12:21 ”Alice Walker has said, ”Look closely at the present you are constructing. It should look like the future you are dreaming.” Storytellers can help us to dream, but it’s up to all of us to have a plan for justice.”
Hur ser vår plan för rättvisa ut?

Kommentera gärna direkt efter inlägget nedan.

Kortfattade tips, ur guiden ”Det har aldrig varit lättare att förändra världen”

”Begreppet ”storytelling” är centralt för många sociala entreprenörer och handlar i allra första hand om att kunna skapa ännu mer skillnad genom att ännu fler lyssnar och därför vill bidra. Några bra tips när du ska förmedla din berättelse är:
# Öppna med en skräll (bang).
# Var personlig.
# Håll ögonkontakt.
# Anpassa ditt framträdande efter publik, det vill säga var relevant för just den publiken du möter.
# Undvik klichéer.
# Hitta din stil och var inte rädd för att vara unik eller annorlunda.
# Var levande i ditt språk både genom ord och kropp”

s 53, ”Det har aldrig varit lättare att förändra världen” (Ashoka Skandinavien & Raoul Wallenberg Academy 2016) https://drive.google.com/file/d/0Bz9BvMpwLPLHV21DcGJPRnNJbVU/view

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.