v 47 Vägar till finansiering
Veckas tema i kursen krokar arm med temat Bootstrapping – Finansiering! Hur kan våra projekt och initiativ finansieras? Var finns pengarna, och hur kan vi göra dessa tillgängliga för oss?
Påminnelse: Dags för inlämning 16 november – reflektion om bok eller annat material som du har valt i höstens läsning.
Beskrivning av uppgiften: https://samhallsentreprenor.glokala.net/fordjupning/2020/09/v-38-lasning-under-hosten/
Vi introducerade temat i ett öppet samtal på Zoom 16 november. Du kan se samtalet i efterhand i kursforumet:
Finansiering – en nyckelfråga för många av oss som har initiativ som vill skapa förändring. Man kommer i regel långt med samverkan, bootstrapping och att hitta resurser i sitt nätverk – men ofta saknas det ju faktiska pengar för att finansiera sitt initiativ. Här kommer en kort lista med fem punkter kring möjliga finansieringsalternativ.
1 Projektfinansiering – kanske det vanligaste sättet för sociala gräsrotsinitiativ i Sverige. Att man testar eller utvecklar sin idé i projektform. Ofta är det sociala projekt, i regel i samverkan med en offentlig aktör (kommun eller region?), men inte alltid – det finns t ex också affärsutvecklingscheckar för företag, som vill utveckla något som ej finns tillgängligt på marknaden. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. Här fokuserar vi på projektstöd inom den ideella sektorn. Att ha en bra idé, och gärna också ett långt ideellt engagemang, är ofta avgörande för att få projektbidrag. Projektbidraget kan frigöra tid för ännu mer engagemang och bör även bidra till att behov som finns i samhället kan tillgodoses.
Innan en skickar in projektansökan:
Det finns mycket att fundera på innan en söker projektmedel. Här finns tankar och lärdomar från Fatuma som jobbade inom arvsfondsprojektet Tyfon i tre år – läs vidare →
Sök pengar till ditt initiativ!
Ofta kan man söka pengar till sitt initiativ, och det finns lite olika fonder och stipendier beroende på projekt och målgrupp. På forening.se finns en bra sammanställning över fonder ämnade för just föreningar, utifrån kategorierna Barn & Ungdom, Kultur, Idrott, Socialt och Övrigt. Se även utlysningar på Tillväxtverkets hemsida eller Vinnovas hemsida.
2 Crowdfunding är nuförtiden ett väl etablerat sätt att hitta finansiering till sina olika initiativ! Några av de större plattformarna är Kickstarter, Indiegogo och Start some good.
Myndigheten för Kulturanalys gjorde 2013 en undersökning om crowdfunding för kultursektorn – vilken betydelse kan det ha och vilken potential finns? Resonemangen i rapporten är relevanta även när vi tänker bredare kring initiativ inom social innovation och samhällsentreprenörskap. ”Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding” (PDF).
Praktiska tips för en crowdfunding-kampanj
En aktiebaserad (eller lånebaserad) crowdfunding kan vara intressant för en mer omfattande verksamhet som redan har mycket av sin organisation på plats. För mindre projekt och initiativ i uppstart är det mer nära till hands att skapa en belöningsbaserad kampanj, där de som bidrar med en summa pengar får en gåva tillbaka som tack. Det är också utgångspunkten när Kreativitetsguiden skriver om crowdfunding i en användbar guide, som snabbt ger överblick och praktiska tips för vad som är viktigt att tänka på:
“Lyckas med gräsrotsfinansiering / crowdfunding!” →
3 Kooperativt ägande, gemensamt ägande. Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.
Coompanion kan hjälpa med tips och råd kring hur man startar ett kooperativ. Se filmsnutten nedan för att få veta mer om Coompanion och om några exempel på verksamheter som de har stöttat:
Ett annat lyckat exempel är Röstånga Utvecklings AB (en verksamhet som arbetar för hållbar utveckling av Rörstångabygden) – där den ideella föreningen “Röstånga Tillsammans” bildade ett Aktiebolag för att kunna finansiera fastighetsköp. En andel kostar 500 kr, och på de fem åren sedan man startade, har man lyckats få ihop över 1 miljon kronor i eget kapital fördelat på drygt 400 delägare. Ett annat bra skånskt exempel är Norra Strö i Kristianstads kommun som kunde finansiera ett bygge av en helt ny förskole- och fritidsbyggnad genom personliga ekonomiska insatser i kooperativet.
Lyssna, “Röstånga – byn som startade aktiebolag” (SR Tendens kortdokumentär)
4 Låna pengar. Att låna pengar hos en bank för att finansiera sitt initiativ är rätt vanligt – ofta om det är förknippat med någon form av investering (utrustning, fastigheter etc). Bankerna har i regel sina egna kriterier för utlåning, men det finns flera alternativa banker för samhällsnyttiga initiativ – som Ekobanken eller JAK-banken.
Mikrofonden är en kreditgarantiförening som stödjer sociala företag och innovationer – ofta med mindre belopp. De finns i hela Sverige, och har nyligen lanserat en podd (nedan) där de berättar om verksamheten och om just finansiering av social företag! Hör även Ylva Lundkvist Fridh berätta om Mikrofonden i inspelningen från kursträffen i början på oktober.
5 Att sälja produkter eller tjänster för att finansiera social verksamhet. Att använda marknadskrafterna för att göra social nytta är inte heller helt ovanligt – på engelska talar man då om “Cross-funding” – att man drar in kapital på en verksamhet, som sedan finansierar en annan (icke finansiellt lönsam) verksamhet. I bästa fall kan även det man säljer eller erbjuder sina kunder vara en del av verksamheten – så att man får dubbel effekt av verksamheten.
Verkligheten är ofta en kombination av dessa modeller – där finansieringen varierar över tid och efter behov. Man kanske börjar i ett projekt, söker en affärsutvecklingscheck och sedan utvecklar en tjänst eller vara som står på egna ben!
Frågor för din egen reflektion:
- Har du erfarenhet av något av ovanstående sätt att finansiera ett initiativ? Vilka i så fall – och fanns det för- och nackdelar som du vill dela med dig av från den erfarenheten? Eller finns andra det sätt att få tillgång till pengar, som ej finns med här?
- Utifrån ditt eget initiativ – reflektera över vad som ligger närmast till hand finansieringsmässigt? Vilka utmaningar medför detta?
Dela gärna reflektioner eller frågor i kursforumet! Tråd till veckans tema: https://samhallsentreprenor.glokala.net/fordjupning/grupper/kursforum-2020-2021/forum/topic/v-47-vagar-till-finansiering-intro-och-reaktioner/
Svar