Denna vecka öppnar vi upp för diskussionen om samhällsentreprenörskap och vilka som får plats i den gängse bilden av en samhällsentreprenör. Vi tar på oss de något kritiska glasögonen och kikar in under fasaden. Allt för att påminna oss om vilket samhälle vi agerar i och vilka strukturer som styr bakom kulisserna. Här följer olika uppslag och inspiration till diskussionen.
Hannah Ohm skriver:
”Med forskaren Richard Florida spred sig en väldoftande och självreproducerande idé om den nya konstnären. En hel klass av nya konstnärer faktiskt. Som arbetar kreativt och konstnärligt, som har samarbeten med storsäljarna, som gillar shabby chic och ersätter kontoret med kafé-miljö. Det bästa med denna klass är att de inte bara är hippa utan även drar med sig ekonomisk tillväxt till det område som de väljer att bo i. Klockrena samhällsentreprenörer såklart, eller? Men vad händer då med de som inte passar in i den här bilden? Kan de då ändå vara samhällsentreprenörer? Användningen av näringslivets språk och föreställningar gör att de projekt som är en kritik mot systemet aldrig kommer lyftas fram. De kan inte pitcha sig eftersom det är en obekväm visa för åhörarna och de kan inte finansiera sin verksamhet eftersom inget företag vinner på att arbeta pro bono för dem.”
Läs gärna hela artikeln (s. 6-10) här i Magasin Nic’s nummer ”Vad är samhällsentreprenörskap?”:
Hannah målar upp en bild av samhällsentreprenörer som hippa, unga medelklassindivider. Ägna gärna 30 minuter åt att googla/söka/leta efter ett samhällsentreprenöriellt initiativ eller projekt som kommer från ett ”oväntat” håll, från någon eller några som inte självklart uppfyller normen. Dela gärna eventuella upptäckter eller tankar/insikter i denna kursforum-tråd.
Förslag på diskussionsfrågor:
- Vem ser vi framför oss när vi pratar om samhällsentreprenörer? Är dörrarna öppna för alla eller vilken kraft och vilket nätverk behöver man besitta för att kallas samhällsentreprenör?
- Är det en nödvändig ordning att människor i utanförskap blir hjälpta av de privilegierade/de etablerade/samhällsentreprenörerna?
- Vilka skapar förändring? Ser vi när initiativen kommer från oväntade håll eller står vår bild av ”samhällsentreprenören” i vägen ibland?
- Nedan följer några exempel på initiativ/organisationer som agerar på behov i samhället och skapar förändring. De kallar sig inte själva för samhällsentreprenörer. Varför inte, tror du? Vad är samhällsentreprenörskap och vad är det inte? Vad tänker du?
Pantrarna (För upprustning av förorten)
”Du vet själv att bara de som kommer ifrån förorten bryr sig om förorten. Husen förfaller och politikerna sätter upp övervakningskameror i skolorna och behandlar oss som djur. Vad tänker du göra åt det? När fritidsgården stängs öppnar Pantrarna en ny. När gatljusen slocknar är det vi som lyser upp natten med brinnande tunnor och Prince Alis rap. När tidningen ljuger om orten är det Pantrarna som kickar in till stan, hotar att ockupera redaktionen och får dem att be om ursäkt framför folket. Pantrarna är en växande grupp förortsbor som är trötta på snack och som vill att ortens människor ska vara självständiga och fria som alla andra.”
Kontrapunkt
”Kontrapunkt är både ett kulturhus och ett socialt center. […] Vårt mål är också att fungera som en plattform för att ena och stärka de befintliga gräsrotsrörelserna lokalt i Malmö och därifrån tillsammans, och med kulturen som redskap, börja bygga på alternativ för ett rättvisare samhälle.”
Under hösten 2015 mobiliserade Kontrapunkt 1000-tals engagerade Malmö-bor i kampen för ett solidariskt flyktingmottagandet. Medan det tog kommunen en månad att öppna en mottagning hade kontrapunkt blixtsnabbt riktat om sin verksamhet, öppnat akutboende och tagit emot och huserat 10 000 människor på flykt. Under de 135 dygn de höll öppet hade totalt över 17 000 människor som flytt krig och förföljelse fått sovplats, mat, kläder, vård, transport och stöd.
Ockupationen av Sollefteå BB
Nedläggningsplanerna av Sollefteå BB väckte starka reaktioner. Efter flertalet demonstrationer och försök till diskussion om möjliga lösningar för att Sollefteå BB skulle få vara kvar kom så ändå beslutet om nedläggning.
Initiativtagarna till ockupationen skriver: ”Att bli så grundligt lurad av politiska löften kan vi inte acceptera. Vi ockuperar för att Sollefteå BB ska få finnas kvar och för att alla kvinnor ska ha rätt till en trygg, säker och nära förlossning. Sollefteå BB är dessutom ett av Sveriges bästa enligt färska undersökningar. (enl. Dagens medicin)”
Fortsätt diskussionen i forumet!
Lämna ett svar