Författar-arkiv: Emma I

v 4 The Human Element

The Human Element är ett utvecklingsprogram som bygger på psykologen Will Schutz teori om gruppers utveckling och relationer – FIRO – Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Varje organisation består av människor och de enskilda individernas och gruppens förmåga till samarbete, ansvarstagande, kreativitet, konflikthantering och kommunikation mm är centralt för hur effektivt en organisation kan fungera. De enskilda individernas självkännedom och medvetenhet om hur de själva fungerar i relation till andra i en grupp blir här ett viktigt verktyg för att utveckla gruppens samarbete, produktivitet och välmående.

I ett kort videoklipp (4:49 min) berättar Will Schutz’s son Ethan Schutz hur FIRO ledde fram till den verktygslåda för självkännedom och grupputveckling som The Human Element är idag.

Att läsa – sammanfattande text:
Tidigare kursledaren Hannah Ohm har gått en kurs i The Human Element och skrivit en sammanfattande text om de centrala tankegångarna. Varsågoda!

Pdf: The Human Element

Inbäddad: The Human Element

Läs mer om The Human Element hos det svenska nätverket av utbildare →

Kooperativ och personalägande

Ladda ner idéskriften genom att klicka på bilden

 

Tankesmedjan Global utmaning kom nyligen ut med Idéskriften Ett Sverige där anställda äger som slår ett slag för att fler anställda också borde vara med och äga det företag de arbetar på. Ett fenomen som är vanligare i andra länder än Sverige och som är på frammarsch i tex USA, Kanada och Frankrike. I Sverige är det dock ovanligt och författaren till idéskriften, forskaren Sophie Nachemson-Ekwall, presenterar flera förslag på vad som kan göras för att främja att en mångfald av kooperativ och personalägande skapas. Något som också kan främja en mer levande landsbygd. Bla behövs lagändringar och ordentlig rådgivning till kommuner och anställda.

 

 

Lyssna på ett 12 minuter långt avsitt i P1’s program Studio Ett där idéskriftens författare Sophie Nachemson-Ekwall, personalkooperativet Ljuders Nickelsilfverfabriks VD, Sven Johansson och samhällspolitiska chefen på TCO, Samuel Engblom deltar.

 

I Dagens arena kan du läsa en kort artikel Personalägande enar höger och vänster om idéskriften –  klicka på bilden nedan:

Inspiration

Social innovation

Vad innebär begreppet Social innovation, när används det, vad är det inte, hur får man till stånd social förändring och hur kan det mätas? I ett avsnitt av Europeiska socialfondens pod En smart framtid handlar samtalet om begreppet Social innovation. Programledaren Anna Olin Kardell pratar med proffesor Malin Lindberg och fd ESF-analytikern Christian Råbergh som båda två ägnat mycket av sina arbetsliv åt sociala innovationer. Lyssna på podavsnittet nedan:

Idéburen innovation

I podsamtalet ovan pratar de om boken Idéburen innovation – nyskapande lösningar på organisatoriska ooch samhälleliga behov som Malin Lindberg skrivit tillsammans med Cecilia Nahnfeldt.

“Under historiens gång har idéburna organisationer ständigt utvecklat nya lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, vilka i många fall kommit att permanenteras som en del i samhällets ordinarie utbud av varor, tjänster och verksamheter. Samtidigt omnämns detta sällan i termer av innovation eftersom begreppet främst förknippats med teknisk utveckling, privata företag och enskilda uppfinnare. Genom att lansera begreppet idéburen innovation bidrar boken till att skapa en sammanhållen förståelse av den idéburna sektorns nytänkande processer och lösningar.

Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt vill att boken ska ge idéburna organisationer nya perspektiv på sitt egna utvecklingsarbete och inspirera till ökad förmåga att förverkliga nyskapande lösningar på interna och externa utvecklingsbehov. I slutet av varje kapitel finns reflektionsfrågor som underlag för diskussioner bland organisationernas anställda, medlemmar, förtroendevalda, samverkanspartners och finansiärer.”

Idealista förlag, 2018

 

 

 

 

 

 

Att mäta effekter

Det går inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att det lönar sig att arbeta förebyggande mot utanförskap.

En av de större utmaningarna med samhällsentreprenörskap är hur vi mäter effekterna av vårt arbete? Hur kan vi mäta och bedöma vår insats, och går det att räkna om detta till kronor och ören? Detta har gräsrotsorganisationer brottats med så länge de har funnits, och speciellt kanske i Skandinavien där vi byggt upp en offentligt finansierad social sektor. Inom fältet har det utkristalliserats olika verktyg och skolor, som pendlar från att vi inte ens ska reducera vårt viktiga arbete till att bli mätbart enligt en klassisk ekonomisk modell, till de som via olika självskattningsverktyg kan sätta en precis ekonomisk kalkyl.

Det är en klassisk konflikt mellan upplevd, kvalitativ subjektivitet och klinisk, kvantitativ mätbar objektivitet – och de verktyg som finns försöker balansera däremellan.

Kvalitativa mätningar av effekter sker ofta i liten skala, i form av djupintervjuer som får illustrera och exemplifiera effekterna av verksamheten eller projektet. Ofta är detta resurskrävande, men har om de görs på strukturerat sätt värdet av att vara kvalitativa och därför också användbara. Kanske mest för att motivera sin egen verksamhet och olika insatser/metoder. Här finns också verktyg som Storytelling – historier och anekdoter som fångar känslan av effekterna av arbetet. Här är en liten film från det sociala företaget Home Baked i Liverpool – där historien själv får berätta både mervärdet och metoden som de jobbar med.

En annan metod är socioekonomiskt bokslut – där man försöker kartlägga insatsen utifrån sociala och ekonomiska faktorer. Det är ett trubbigt och resurskrävande verktyg, men som efterfrågats av sociala verksamheter som tröttnade på att bara lämna ekonomiska bokslut när de summerade året. Här är ett sätt att få de sociala värdena jämställt de ekonomiska. Ett lättillgängliga material om sociala bokslut kommer från Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) ”Socialt Bokslut”.

Vid investeringar av projekt finns begreppet ROI – Return on Investment – alltså, när får man igen det investerade kapitalet och projektet har betalt sig själv. I England utvecklades verktyget Social Return on Investment (SROI) – ett omfattande verktyg där man genom självskattning och med ekonomiska kalkyler räknar ut ett förhållande mellan insats och effekt, i en skala som 1:5. I Sverige finns Serus som utbildar föreningar i verktyget och man kan läsa om det här eller se kortfilmen när Erik Jannesson från Serus berättar om det.

”Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning”. Handboken är tänkt som en guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om det växande fältet kring att mäta sociala effekter. I boken intervjuas sociala entreprenörer och intermediärer kring deras arbete med att mäta sociala effekter och utmaningar och möjligheter diskuteras av forskare och experter.

Här kan du ladda ner boken i pdf-form. 

Under Social Innovation Summit i Malmö förra året kunde deltagarna ta del av seminariet “Att skapa och mäta effekt – konkreta verktyg, metoder och exempel“. I seminariet ges konkreta verktyg för hur du kan mäta det ekonomiska värdet av din insats. Det kan vara användbart när du ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att stödja ditt projekt. Det är ett långt seminarium – titta gärna om det väcker din nyfikenhet, det är ett tydligt och pedagogiskt upplägg.

 

Fundera gärna på hur man kan mäta effekterna i ditt projekt. Hur kan man mäta det, vem skall det presenteras för och hur skall det användas? Är det för egen del – för att prioritera insatser inom projektet, eller är det för att visa nyttan för externa finansiärer, så de kan stödja initiativet? 

Faran med att mäta

Kan allt mätas? Eller finns det en fara med att tro att allt kan mätas? Och vad händer med människan när allt ska mätas? Filosofen Jonna Bornemark har skrivit boken Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (2018) där hon försöker förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Lyssna på radioavsnittet “Jag mäter alltså finns jag” (nedan) i Filosofiska rummet P1, där Jonna Bornemark samtalar om sin bok och mätbarhetens tidsålder tillsammans med arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren och debattören Stina Oscarsson.

Om du är intresserad av vetenskapliga artiklar med en kritisk ingång till effektmätning kan vi tipsa om några, säg till! Här hittar du ett exempel: What’s so social about social return on investment?

Bootstrapping

Att starta upp ett projekt helt utan extern finansiering är säkerligen inte ett drömläge för någon. Men att lära sig minimera kostnaderna och hitta osynliga resurser kan vara en extremt viktig kunskap, särskilt för projekt som är i uppstartsfasen. Att ”trolla med knäna” och hitta kreativa lösningar benämns inom ekonomisk teori som bootstrapping, och är såklart ovärderliga kunskaper för en samhällsentreprenör!

Bootstrapping är till ena hälften en samling tips och tricks om hur en undviker onödiga inköp eller lyckas fixa sponsring. Till andra hälften är bootstrapping ett sätt att tänka där vi vänder frågan från ”Varifrån ska jag få pengar?” till ”Vad skulle jag gjort med dessa pengar och hur kan jag nå samma resultat utan pengarna?”

IMG_6003

CSES (Centrum för Socialt Entreprenörskap Sthlm) ger i sin handbok “Att lyckas med finansieringen – Praktisk guide för sociala entreprenörer” (s.13) deras bästa tips för bootstrapping:

  • Fokus på att skapa intäkter så fort som möjligt, t.o.m. i förväg
  • ”Rekrytera” frivilliga
  • Övertyga andra organisationer att göra gratisjobb (s.k pro bono tjänster) för din verksamhet
  • Be om gratis varor eller köp billigt och begagnat
  • Be om krediter från leverantörer
  • Byt tjänster; tänk efter vad kan du göra i utbyte mot något
  • Dela resurser med någon annan eller utnyttja det ”allmänna rummet”
  • Skaffa publicitet (sociala media, tidningsartiklar)

I dessa DIY (do it yourself) tider kan bootstrapping gå hand i hand med våra andra recycling-idéer och kännas som ett redan självklart förhållningssätt. Men det kan vara bra att ändå medvetandegöra och sätta fingret på vad det är för resurser som är enkla att just trolla fram.
I en podcast (från min: 7.50) om hållbara sätt att finansiera sina (odlings-)projekt lyfter permakulturisten Ethen Roland fram åtta sorters kapital, där det finansiella kapitalet endast är ett av flera olika kapital, istället för det enda. Detta kan vara en användbar bild för att upptäcka resurser som redan finns runt oss och som kan vara värda att investera i eller hushålla med.

 

Vilka är dina erfarenheter av att starta projekt med små eller inga medel? Har du några tips att dela med dig av? Kommentera gärna!