Författar-arkiv: Emma I

Inspiration

Social innovation

Vad innebär begreppet Social innovation, när används det, vad är det inte, hur får man till stånd social förändring och hur kan det mätas? I ett avsnitt av Europeiska socialfondens pod En smart framtid handlar samtalet om begreppet Social innovation. Programledaren Anna Olin Kardell pratar med proffesor Malin Lindberg och fd ESF-analytikern Christian Råbergh som båda två ägnat mycket av sina arbetsliv åt sociala innovationer. Lyssna på podavsnittet nedan:

Idéburen innovation

I podsamtalet ovan pratar de om boken Idéburen innovation – nyskapande lösningar på organisatoriska ooch samhälleliga behov som Malin Lindberg skrivit tillsammans med Cecilia Nahnfeldt.

“Under historiens gång har idéburna organisationer ständigt utvecklat nya lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, vilka i många fall kommit att permanenteras som en del i samhällets ordinarie utbud av varor, tjänster och verksamheter. Samtidigt omnämns detta sällan i termer av innovation eftersom begreppet främst förknippats med teknisk utveckling, privata företag och enskilda uppfinnare. Genom att lansera begreppet idéburen innovation bidrar boken till att skapa en sammanhållen förståelse av den idéburna sektorns nytänkande processer och lösningar.

Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt vill att boken ska ge idéburna organisationer nya perspektiv på sitt egna utvecklingsarbete och inspirera till ökad förmåga att förverkliga nyskapande lösningar på interna och externa utvecklingsbehov. I slutet av varje kapitel finns reflektionsfrågor som underlag för diskussioner bland organisationernas anställda, medlemmar, förtroendevalda, samverkanspartners och finansiärer.”

Idealista förlag, 2018

 

 

 

 

 

 

Att mäta effekter

Det går inte att värdera mänskligt lidande i pengar. Men det är möjligt att visa att det lönar sig att arbeta förebyggande mot utanförskap.

En av de större utmaningarna med samhällsentreprenörskap är hur vi mäter effekterna av vårt arbete? Hur kan vi mäta och bedöma vår insats, och går det att räkna om detta till kronor och ören? Detta har gräsrotsorganisationer brottats med så länge de har funnits, och speciellt kanske i Skandinavien där vi byggt upp en offentligt finansierad social sektor. Inom fältet har det utkristalliserats olika verktyg och skolor, som pendlar från att vi inte ens ska reducera vårt viktiga arbete till att bli mätbart enligt en klassisk ekonomisk modell, till de som via olika självskattningsverktyg kan sätta en precis ekonomisk kalkyl.

Det är en klassisk konflikt mellan upplevd, kvalitativ subjektivitet och klinisk, kvantitativ mätbar objektivitet – och de verktyg som finns försöker balansera däremellan.

Kvalitativa mätningar av effekter sker ofta i liten skala, i form av djupintervjuer som får illustrera och exemplifiera effekterna av verksamheten eller projektet. Ofta är detta resurskrävande, men har om de görs på strukturerat sätt värdet av att vara kvalitativa och därför också användbara. Kanske mest för att motivera sin egen verksamhet och olika insatser/metoder. Här finns också verktyg som Storytelling – historier och anekdoter som fångar känslan av effekterna av arbetet. Här är en liten film från det sociala företaget Home Baked i Liverpool – där historien själv får berätta både mervärdet och metoden som de jobbar med.

En annan metod är socioekonomiskt bokslut – där man försöker kartlägga insatsen utifrån sociala och ekonomiska faktorer. Det är ett trubbigt och resurskrävande verktyg, men som efterfrågats av sociala verksamheter som tröttnade på att bara lämna ekonomiska bokslut när de summerade året. Här är ett sätt att få de sociala värdena jämställt de ekonomiska. Ett lättillgängliga material om sociala bokslut kommer från Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) ”Socialt Bokslut”.

Vid investeringar av projekt finns begreppet ROI – Return on Investment – alltså, när får man igen det investerade kapitalet och projektet har betalt sig själv. I England utvecklades verktyget Social Return on Investment (SROI) – ett omfattande verktyg där man genom självskattning och med ekonomiska kalkyler räknar ut ett förhållande mellan insats och effekt, i en skala som 1:5. I Sverige finns Serus som utbildar föreningar i verktyget och man kan läsa om det här eller se kortfilmen när Erik Jannesson från Serus berättar om det.

”Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning”. Handboken är tänkt som en guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om det växande fältet kring att mäta sociala effekter. I boken intervjuas sociala entreprenörer och intermediärer kring deras arbete med att mäta sociala effekter och utmaningar och möjligheter diskuteras av forskare och experter.

Här kan du ladda ner boken i pdf-form. 

Under Social Innovation Summit i Malmö förra året kunde deltagarna ta del av seminariet “Att skapa och mäta effekt – konkreta verktyg, metoder och exempel“. I seminariet ges konkreta verktyg för hur du kan mäta det ekonomiska värdet av din insats. Det kan vara användbart när du ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att stödja ditt projekt. Det är ett långt seminarium – titta gärna om det väcker din nyfikenhet, det är ett tydligt och pedagogiskt upplägg.

 

Fundera gärna på hur man kan mäta effekterna i ditt projekt. Hur kan man mäta det, vem skall det presenteras för och hur skall det användas? Är det för egen del – för att prioritera insatser inom projektet, eller är det för att visa nyttan för externa finansiärer, så de kan stödja initiativet? 

Faran med att mäta

Kan allt mätas? Eller finns det en fara med att tro att allt kan mätas? Och vad händer med människan när allt ska mätas? Filosofen Jonna Bornemark har skrivit boken Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (2018) där hon försöker förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Lyssna på radioavsnittet “Jag mäter alltså finns jag” (nedan) i Filosofiska rummet P1, där Jonna Bornemark samtalar om sin bok och mätbarhetens tidsålder tillsammans med arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren och debattören Stina Oscarsson.

Om du är intresserad av vetenskapliga artiklar med en kritisk ingång till effektmätning kan vi tipsa om några, säg till! Här hittar du ett exempel: What’s so social about social return on investment?

Bootstrapping

Att starta upp ett projekt helt utan extern finansiering är säkerligen inte ett drömläge för någon. Men att lära sig minimera kostnaderna och hitta osynliga resurser kan vara en extremt viktig kunskap, särskilt för projekt som är i uppstartsfasen. Att ”trolla med knäna” och hitta kreativa lösningar benämns inom ekonomisk teori som bootstrapping, och är såklart ovärderliga kunskaper för en samhällsentreprenör!

Bootstrapping är till ena hälften en samling tips och tricks om hur en undviker onödiga inköp eller lyckas fixa sponsring. Till andra hälften är bootstrapping ett sätt att tänka där vi vänder frågan från ”Varifrån ska jag få pengar?” till ”Vad skulle jag gjort med dessa pengar och hur kan jag nå samma resultat utan pengarna?”

IMG_6003

CSES (Centrum för Socialt Entreprenörskap Sthlm) ger i sin handbok “Att lyckas med finansieringen – Praktisk guide för sociala entreprenörer” (s.13) deras bästa tips för bootstrapping:

  • Fokus på att skapa intäkter så fort som möjligt, t.o.m. i förväg
  • ”Rekrytera” frivilliga
  • Övertyga andra organisationer att göra gratisjobb (s.k pro bono tjänster) för din verksamhet
  • Be om gratis varor eller köp billigt och begagnat
  • Be om krediter från leverantörer
  • Byt tjänster; tänk efter vad kan du göra i utbyte mot något
  • Dela resurser med någon annan eller utnyttja det ”allmänna rummet”
  • Skaffa publicitet (sociala media, tidningsartiklar)

I dessa DIY (do it yourself) tider kan bootstrapping gå hand i hand med våra andra recycling-idéer och kännas som ett redan självklart förhållningssätt. Men det kan vara bra att ändå medvetandegöra och sätta fingret på vad det är för resurser som är enkla att just trolla fram.
I en podcast (från min: 7.50) om hållbara sätt att finansiera sina (odlings-)projekt lyfter permakulturisten Ethen Roland fram åtta sorters kapital, där det finansiella kapitalet endast är ett av flera olika kapital, istället för det enda. Detta kan vara en användbar bild för att upptäcka resurser som redan finns runt oss och som kan vara värda att investera i eller hushålla med.

 

Vilka är dina erfarenheter av att starta projekt med små eller inga medel? Har du några tips att dela med dig av? Kommentera gärna!

Tema: nätverk

Nätverk – introduktion

Någon har sagt att varje människa du möter påverkar direkt 250 andra personer. Hur sant detta är låter vi förbli osagt men tydligt är iallafall att vi kan ha enorm inverkan på, och nytta av, varandra. Detta mer än vad vi kanske anar. Steven Johnson beskriver detta väldigt fint i ett animerat videoklipp:

I boken ”Gör din grej – hur du skapar jobbet som passar livet – istället för tvärtom (2002) beskriver Fredrik Langborg och Christer Westlund hur ditt personliga nätverk är en källa till möjligheter när du vill förverkliga dina idéer. De pekar på att du redan idag har ett personligt nätverk även om du kanske inte tidigare tänkt på dina relationer i ett nätverksperspektiv.

Att förhålla sig aktivt till sitt nätverk innebär ett speciellt förhållningssätt till livet menar de. Relationsskapande bygger på ett ständigt givande och tagande och i relationen med andra människor kompletteras din kompetens med de andras. De menar att när vi blir medvetna om vilket nätverk vi har börjar helt nya möjligheter att flöda in i livet, som vi kan greppa om vi vill.

De beskriver fyra punkter att utgå ifrån när du vill skapa möjligheter med hjälp av ditt personliga nätverk:
1) veta vad du vill uppnå
2) synliggöra ditt personliga nätverk
3) tillämpa nätverkstips
4) tillämpa möjlighetsskapande förhållningssätt

Här hittar du ett dokument med Nätverkstips utifrån boken och mer om punkterna 3 och 4.

:::::::::::::::::::::::::::

–> UPPGIFT: 
Synliggör ditt personliga nätverk i en nätverkskarta

När du synliggör ditt nätverk och vilka tillgångar som finns där, har du lättare att se var du kan hitta det du letar efter. Ta helt enkelt fram papper och penna och skriv ner alla du känner och vilka tillgångar de har. Skriv i cirklar, staplar eller hur du vill. Du kan dela upp dem i olika grupper såsom tex familj och släkt, vänner och bekanta, 
universitet/folkhögskolevänner, lärare, barndoms-, grundskole- och gymnasievänner, ekonomer/revisorer, konsulter, inspirerande föredragshållare du mött, nuvarande och f.d. arbetskamrater, myndighetspersoner. Men tänk också på att även reflektera över olika nätverksarenor som du har såsom föreningar, organisationer, projektgrupper. Det kan även vara sådana som du känner till, som du idag inte har en direktkontakt med men som skulle kunna vara aktuella för dig. Du kommer troligtvis att märka att du känner eller känner till en hel del människor, grupper och sammanhang och att de har mycket att erbjuda. Reflektera också på samma gång över vad du skulle kunna vara för tillgång för dem.

När du skapat din nätverkskarta lägger du ut den i sin helhet eller i sammanfattad form synlig för de andra i kursen. Lägg även till en reflektion över vad du kommit fram till i arbetet med kartan. Du kan välja hur du presenterar arbetet med din karta – genom ett foto, en ritad bild, i skriftlig form, video eller annan form.

Till denna uppgift har vi inte ett organiserat responsförfarande men vi uppmanar dig att läsa/titta igenom dina kurskamraters kartor för att se vad du kan inspireras av. Kanske finns det kontakter där som du behöver eller så har du någon kontakt som skulle passa på andras kartor? Har du några andra reflektioner eller kommentarer?

Deadline: söndag 28 oktober
Inlämning: I denna tråd i kursforumet

:::::::::::::::::

Här är två tipsdigitala verktyg för att skapa mind map om du vill prova på det:
www.mindmeister.com
coggle.it

Tema: Former för organisering

Vilka är fördelarna med att driva en verksamhet i en eller annan organisationsform? I det här temat lyfter vi fram de vanligaste formella formerna (i Sverige) och exempel på samhällsentreprenörskap inom varje.

Oavsett om vi redan arbetar i en organiserad form eller är på väg att etablera en ny verksamhet kan det vara värdefullt att reflektera över de olika möjligheterna. Organisering är heller ingen isolerad fråga – hur vi organiserar oss speglar och påverkar också vilken filosofi vi vill jobba efter och hur initiativet skall finansieras. Vi hoppas att du hittar något som du blir nyfiken på och vill läsa mer fördjupat om.

  • Ideell förening
  • Kooperativ / Ekonomisk förening
  • SVB-bolag (Aktiebolag med särskild vinsutdelningsbegränsning)
  • Enskild firma och egenanställningsföretag
  • Aktiebolag
  • Informell organisering – nätverk och grupper
En ingång – frågor att reflektera utifrån:

Vilken formell form passar för den verksamhet jag/vi ska driva? I artikeln “For Love or Lucre” föreslår Jim Fruchterman att först arbeta igenom idén, och om det är möjligt utforska idén i praktiken. I en del fall går det kanske att pröva verksamheten utan att ha egen organisation, eller genom att samarbeta med en redan etablerad aktör. Fruchtermans artikel är skriven för en amerikansk publik, men kan ändå fungera som en inspiration.

Här är en summerad översättning av frågor som ställs i artikeln, som en grund till att analysera vilken organisationsform som kan passa för en verksamhet: (mer…)