Vad innebär begreppet Social innovation, när används det, vad är det inte, hur får man till stånd social förändring och hur kan det mätas? I ett avsnitt av Europeiska socialfondens pod En smart framtid handlar samtalet om begreppet Social innovation. Programledaren Anna Olin Kardell pratar med professor Malin Lindberg och fd ESF-analytikern Christian Råbergh som båda ägnat mycket av sina arbetsliv åt sociala innovationer. Lyssna på podavsnittet nedan:
”Under historiens gång har idéburna organisationer ständigt utvecklat nya lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, vilka i många fall kommit att permanenteras som en del i samhällets ordinarie utbud av varor, tjänster och verksamheter. Samtidigt omnämns detta sällan i termer av innovation eftersom begreppet främst förknippats med teknisk utveckling, privata företag och enskilda uppfinnare. Genom att lansera begreppet idéburen innovation bidrar boken till att skapa en sammanhållen förståelse av den idéburna sektorns nytänkande processer och lösningar.
Malin Lindberg och Cecilia Nahnfeldt vill att boken ska ge idéburna organisationer nya perspektiv på sitt egna utvecklingsarbete och inspirera till ökad förmåga att förverkliga nyskapande lösningar på interna och externa utvecklingsbehov. I slutet av varje kapitel finns reflektionsfrågor som underlag för diskussioner bland organisationernas anställda, medlemmar, förtroendevalda, samverkanspartners och finansiärer.”
Emma Öhrwall har tidigare läst Samhällsentreprenör (grundåret), här pratar hon kollaborativ ekonomi i Plånboken i P1 (23 november 2017). Emma Öhrwall har varit drivande i Kollaborativ ekonomi Göteborg, som bland annat utvecklar Smarta kartan.
Fördjupning
En längre intervju där Emma Öhrwall berättar om kollaborativ ekonomi i Klimatpodden:
“Vi träffades på mitt kontor i Göteborg i slutet av januari för att prata om vad som utmärker den kollaborativa ekonomin. Var finns den? Vilka är fördelarna, nackdelarna och kanske till och med riskerna? Och hur är det egentligen med Airbnb? Är det verkligen ett exempel på kollaborativ ekonomi eller något helt annat?”
Mer information:
Benita Matofska: författare, entreprenör och expert på sharing economy. Står bakom Global Sharing week. TED-talk med Benita Matofska om sharing economy.
Emmas c-uppsats: Tillgång framför ägande -drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion.
Cradle Net: Ett nätverk av arkitekter, kemister, producenter, formgivare, ekostrateger m.fl som arbetar för att tillämpa och sprida kunskap om cirkulär ekonomi.”
“ABC i kollaborativ ekonomi” är en publikation som Mötesplats Social Innovation tagit fram. Det är en liten guide kring begreppet och bjuder på många inspirerande beskrivningar av samhällsentreprenörer. Du hittar skriften HÄR
En av de större utmaningarna med samhällsentreprenörskap är hur vi mäter effekterna av vårt arbete. Hur kan vi mäta och bedöma vår insats, och går det att räkna om detta till kronor och ören? Detta har gräsrotsorganisationer brottats med så länge de har funnits, och speciellt kanske i Skandinavien där vi byggt upp en offentligt finansierad social sektor. Inom fältet har det utkristalliserats olika verktyg och skolor, som pendlar från inställningen att vi inte ska reducera vårt viktiga arbete till att bli mätbart enligt en klassisk ekonomisk modell, till de som via olika självskattningsverktyg kan sätta en precis ekonomisk kalkyl. Det är en klassisk konflikt mellan upplevd, kvalitativ subjektivitet och klinisk, kvantitativ mätbar objektivitet – och de verktyg som finns försöker balansera däremellan.
Kvalitativa mätningar av effekter sker ofta i liten skala, i form av djupintervjuer som får illustrera och exemplifiera effekterna av verksamheten eller projektet. Ofta är detta resurskrävande, men har om de görs på strukturerat sätt värdet av att vara kvalitativa och därför också användbara. Kanske mest för att motivera sin egen verksamhet och olika insatser/metoder. Här finns också verktyg som Storytelling – historier och anekdoter som fångar känslan av effekterna av arbetet. Här är en liten film från den kooperativa matvarubutiken Park Slope Food Coop i New York – där historien själv får berätta både mervärdet och metoden som de jobbar med.
En annan metod är socioekonomiskt bokslut – där man försöker kartlägga insatsen utifrån sociala och ekonomiska faktorer. Det är ett trubbigt och resurskrävande verktyg, men som efterfrågats av sociala verksamheter som tröttnade på att bara lämna ekonomiska bokslut när de summerade året. Här är ett sätt att få de sociala värdena jämställt de ekonomiska. Ett lättillgängliga material om sociala bokslut kommer från Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) ”Socialt Bokslut”.
Vid investeringar av projekt finns begreppet ROI – Return on Investment – alltså, när får man igen det investerade kapitalet och projektet har betalt sig själv. I England utvecklades verktyget Social Return on Investment (SROI) – ett omfattande verktyg där man genom självskattning och med ekonomiska kalkyler räknar ut ett förhållande mellan insats och effekt, i en skala som 1:5. I Sverige finns Serus som utbildar föreningar i verktyget och man kan läsa om det häreller se kortfilmen när Erik Jannesson från Serus berättar om det.
”Alla pratar om det, men få gör det – en handbok i effektmätning”. Handboken är tänkt som en guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om det växande fältet kring att mäta sociala effekter. I boken intervjuas sociala entreprenörer och intermediärer kring deras arbete med att mäta sociala effekter och utmaningar och möjligheter diskuteras av forskare och experter.
–> Under Social Innovation Summit i Malmö 2017 kunde deltagarna ta del av seminariet ”Att skapa och mäta effekt – konkreta verktyg, metoder och exempel”. I seminariet ges konkreta verktyg för hur du kan mäta det ekonomiska värdet av din insats. Det kan vara användbart när du ska övertyga finansiärer och samarbetspartners om att stödja ditt projekt. Det är ett långt seminarium – titta gärna om det väcker din nyfikenhet, det är ett tydligt och pedagogiskt upplägg.
–> Podden Social Innovation Podcast har i ett avsnatt pratat med Annica Johansson från Reach4Change om hur effekter kan mötas i sociala företag och hur en kan ta effektmätning från ”trist rapportering” till en vardagsresurs för att förbättra och utveckla verksamhet och lärande. Du hittar avsnittet HÄR.
Fundera gärna på hur man kan mäta effekterna i ditt projekt. Hur kan man mäta det, vem skall det presenteras för och hur skall det användas? Är det för egen del — för att prioritera insatser inom projektet, eller är det för att visa nyttan för externa finansiärer, så de kan stödja initiativet?
Faran med att mäta
Kan allt mätas? Eller finns det en fara med att tro att allt kan mätas? Och vad händer med människan när allt ska mätas? Filosofen Jonna Bornemark har skrivit boken Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde (2018) där hon försöker förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Lyssna på radioavsnittet ”Jag mäter alltså finns jag” (nedan) i Filosofiska rummet P1, där Jonna Bornemark samtalar om sin bok och mätbarhetens tidsålder tillsammans med arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren och debattören Stina Oscarsson.
Den här veckan presenterar vi några möjliga vägar till finansiering som vi hoppas kan inspirera dig i sökandet efter finansiering för de initiativ du utvecklar.
Finansiering genom projektbidrag
Fler arbeten än någonsin tidigare finansieras idag genom projektmedel. Att jobba i projekt innebär ofta otrygga och tillfälliga arbetsvillkor men genererar ändå arbete till vissa. Projekt bedrivs inom forskningsområdet, landstingen, kommuner och i den ideella sektorn. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. Här fokuserar vi på projektstöd inom den ideella sektorn. Att ha en bra idé, och gärna också ett långt ideellt engagemang, är ofta avgörande för att få projektbidrag. Projektbidraget kan frigöra tid för ännu mer engagemang och bör även bidra till att behov som finns i samhället kan tillgodoses.
Innan en skickar in projektansökan: Det finns mycket att fundera på innan en söker projektmedel. Här finns tankar och lärdomar från Fatuma som jobbade inom arvsfondsprojektet Tyfon i tre år – läs vidare →
Sök pengar till ditt initiativ!
Ofta kan man söka pengar till sitt initiativ, och det finns lite olika fonder och stipendier beroende på projekt och målgrupp. På forening.se finns en bra sammanställning över fonder ämnade för just föreningar, utifrån kategorierna Barn & Ungdom, Kultur, Idrott, Socialt och Övrigt. Se även utlysningar på Tillväxtverkets hemsida eller Vinnovas hemsida.
Crowdfunding har vuxit snabbt de senaste åren och fått en ökad uppmärksamhet som metod för att samla ekonomiska resurser från många. Några av de större plattformarna är Kickstarter, Indiegogo, svenskstartade Funded by me och svenska Crowdculture – med en dedikerad vinkling mot kulturprojekt. Flera kommuner och regioner har gått in i samarbeten med Crowdculture, där projekt som blir populära och når en grundfinansiering på crowdculture.se till exempel får en matchad budget med offentliga projektmedel/stöd.
Myndigheten för Kulturanalys gjorde 2013 en undersökning om crowdfunding för kultursektorn – vilken betydelse kan det ha och vilken potential finns? Resonemangen i rapporten är relevanta även när vi tänker bredare kring initiativ inom social innovation och samhällsentreprenörskap. ”Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding” (PDF).
Praktiska tips för en crowdfunding-kampanj
En aktiebaserad (eller lånebaserad) crowdfunding kan vara intressant för en mer omfattande verksamhet som redan har mycket av sin organisation på plats. För mindre projekt och initiativ i uppstart är det mer nära till hands att skapa en belöningsbaserad kampanj, där de som bidrar med en summa pengar får en gåva tillbaka som tack. Det är också utgångspunkten när Kreativitetsguiden skriver om crowdfunding i en användbar guide, som snabbt ger överblick och praktiska tips för vad som är viktigt att tänka på: “Lyckas med gräsrotsfinansiering / crowdfunding!”→
Snabbkurser i crowdfunding online
How to start crowdfunding. Ett tips om du vill få en guidad introduktion till crowdfunding och att genomföra en kampanj, med FundedByMe-plattformen som utgångspunkt: “This short course helps you to learn the basics of crowdfunding in just a few minutes. The tutorial will guide you through the most important phases of crowdfunding process, using the example of FundedByMe /…/”
Crowdfundingskolan: Även Crowdculture har en kurs. Här kan du ta del av 6 videoklipp mellan 5 och 20 min som förklarar vad crowdfunding är och specifikt hur du kan använda just plattformen crowdculture till ditt initiativ.
Kooperativt ägande
Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.
Coompanion kan hjälpa med tips och råd kring hur man startar ett kooperativ. Se filmsnutten nedan för att få veta mer om Coompanion och om några exempel på verksamheter som de har stöttat:
Ett annat lyckat exempel är Röstånga Utvecklings AB (en verksamhet som arbetar för hållbar utveckling av Rörstångabygden) – där den ideella föreningen “Röstånga Tillsammans” bildade ett Aktiebolag för att kunna finansiera fastighetsköp. En andel kostar 500 kr, och på de fem åren sedan man startade, har man lyckats få ihop över 1 miljon kronor i eget kapital fördelat på drygt 400 delägare. Ett annat bra skånskt exempel är Norra Strö i Kristianstads kommun som kunde finansiera ett bygge av en helt ny förskole- och fritidsbyggnad genom personliga ekonomiska insatser i kooperativet.
För långsiktig verksamhet där samarbete med kommun eller landsting är aktuellt finns formen Idéburet Offentligt Partnerskap. FORUM som är nationell paraplyorganisation för idéburna organisationer med social inriktning skriver:
”I allt fler sammanhang efterfrågas partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga för att kunna åstadkomma nödvändiga förändringar. Det kan handla om omställning till ekologisk hållbarhet, om integration och inkludering, om att minska segregation och om att höja resultaten i skolor i utsatta områden. Sedan tio år har ett nytt koncept, idéburet offentligt partnerskap (IOP), vuxit fram i Sverige, där allt fler offentliga och idéburna aktörer prövar ett mer ömsesidigt arbetssätt än tidigare. Vi har nu ett hundratal IOP avtal i Sverige och behovet av mer kunskap om hur man bygger hållbara partnerskap är stort.”
Att starta upp ett projekt helt utan extern finansiering är säkerligen inte ett drömläge för någon. Men att lära sig minimera kostnaderna och hitta osynliga resurser kan vara en extremt viktig kunskap, särskilt för projekt som är i uppstartsfasen. Att ”trolla med knäna” och hitta kreativa lösningar benämns inom ekonomisk teori som bootstrapping, och är såklart ovärderliga kunskaper för en samhällsentreprenör!
Bootstrapping är till ena hälften en samling tips och tricks om hur en undviker onödiga inköp eller lyckas fixa sponsring. Till andra hälften är bootstrapping ett sätt att tänka där vi vänder frågan från ”Varifrån ska jag få pengar?” till ”Vad skulle jag gjort med dessa pengar och hur kan jag nå samma resultat utan pengarna?”
I dessa DIY (do it yourself) tider kan bootstrapping gå hand i hand med våra andra recycling-idéer och kännas som ett redan självklart förhållningssätt. Men det kan vara bra att ändå medvetandegöra och sätta fingret på vad det är för resurser som är enkla att just trolla fram.
I en podcast (från min: 7.50) om hållbara sätt att finansiera sina (odlings-)projekt lyfter permakulturisten Ethen Roland fram åtta sorters kapital, där det finansiella kapitalet endast är ett av flera olika kapital, istället för det enda. Detta kan vara en användbar bild för att upptäcka resurser som redan finns runt oss och som kan vara värda att investera i eller hushålla med.
Vilka är dina erfarenheter av att starta projekt med små eller inga medel? Har du några tips att dela med dig av? Kommentera gärna!
Idealista förlag, 2018
–> Under Social Innovation Summit i Malmö 2017 kunde deltagarna ta del av seminariet ”
genererar ändå arbete till vissa. Projekt bedrivs inom forskningsområdet, landstingen, kommuner och i den ideella sektorn. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. 
Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.
Att starta upp ett projekt helt utan extern finansiering är säkerligen inte ett drömläge för någon. Men att lära sig minimera kostnaderna och hitta osynliga resurser kan vara en extremt viktig kunskap, särskilt för projekt som är i uppstartsfasen. Att ”trolla med knäna” och hitta kreativa lösningar benämns inom ekonomisk teori som bootstrapping, och är såklart ovärderliga kunskaper för en samhällsentreprenör!