v 44 Former för organisering
Aktuellt i kursen:
- Tid för inlämning 26 oktober för uppgiften kring social mobilisering. Hör av dig till August eller Nils om du har någon fråga!
- Meddela val av praktik om du inte redan har gjort det. Vi bollar gärna tankar kring praktikmomentet.
- Ta del av veckans tema kring former för organisering (längre ned)!
Möjlighet: Delta i Social Innovation Summit online 10-11 november
För dig som är intresserad och har tid ersätter Glokala deltagaravgiften för Social Innovation Summit 10-11 november online – upp till 15 deltagare, först till kvarn!
Läs om Social Innovation Summit: https://sisummit.se/
Vill du delta och få ersättning för avgiften? Meddela till August, anmäl dig sedan själv via https://sisummit.se/.
Skicka underlag för ersättning från Glokala i efterhand, enklast till August via mail. Om du vill delta och få ersättning bör du kunna delta i merparten av programmet under dagarna.
Som återkoppling startas en forumtråd på kursplattformen där ni som deltar i SI Summit får dela reflektioner från dagarna.
Skriv till August om du har några frågor!
(information/inbjudan om Social Innovation Summit har tidigare skickats per mail också)
Tema: Former för organisering
När vi tar nya initiativ eller startar startar igång nya verksamheter ställs vi i något skede inför frågor om valet av organisationsform. I en del fall är det kanske okomplicerat – att exempelvis starta en ideell förening eller ett aktiebolag kan passa perfekt för verksamheten. I andra fall kanske verksamheten står på flera ben, och det kan finnas fördelar med att kombinera styrkorna i olika organisationsformer. Men hur gör man det? Går det?
Som startpunkt i veckans tema lyssnar vi på ett poddsamtal om hybridorganisationer, där Johan Oljeqvist från Fryshuset berättar med utgångspunkt i deras arbete och modell. Du kan sedan välja att fördjupa dig ytterligare med en överblick över organisationsformer. Oavsett om du just nu är på väg att etablera en ny verksamhet kan det vara värdefullt att reflektera över de olika möjligheterna. Organisering är heller ingen isolerad fråga – hur vi organiserar oss speglar och påverkar också vilken filosofi vi vill jobba efter och hur initiativet kan finansieras.
Lyssna: Non-profits running businesses and hybrid organisations
Ur poddserien Social Innovation, om hur det är att driva verksamhet utifrån en “hybrid” organisationsform, med Johan Oljeqvist från Fryshuset. Fryshuset benämns i avsnittet som både som “plattformsorganisation” och hybridorganisation, de kombinerar flera organisationsformer i sin rätt omfattande verksamhet. Trots sin storlek kanske det här sättet att vara öppen för kombinationer är något att inspireras av?
EPISODE SUMMARY: CEO Johan Oljeqvist tells us about the secret sauce that made Fryshuset one of the most successful non-profit organizations in Sweden and how they mastered hybrid organisation, how to be a non-profit and a business at the same time.
Samtalet är på engelska – här finns även en sammanfattning på svenska med delar av innehållet:
Frågor för reflektion till poddavsnittet:
- Vad tar du med dig från samtalet, som du inspireras av eller har nytta av i det du utvecklar?
- Väcks några nya frågor när du lyssnar?
- Direkt involvering av unga (målgruppen) och tillit nämns som avgörande delar för verksamhetens utveckling. Hur relaterar det till dina erfarenheter?
Fördjupning, valbart: Organisationsformer
En kortfattad översikt med exempel, för dig som vill lära dig mer om de olika organisationsformerna i Sverige. Vi hoppas att du hittar något som du blir nyfiken på och vill läsa mer fördjupat om!
Informell organisering: Nätverk och grupper
I en del fall kan det vara mer kraftfullt att organisera sig kring en fråga som ett nätverk eller en grupp, utan en formell registrerad organisation. I ett tidigt skede med ett initiativ kan det till exempel vara bra att samla många krafter som vill stötta idén och kan ställa upp med resurser, men utan några formella krav på motprestation eller att binda upp sig långsiktigt. Mer resonemang om nätverk som informell organisering.
Enskild firma eller egenanställningsföretag
Startar man företag själv är enskild firma (enskild näringsverksamhet) den snabbaste vägen, där det inte finns något krav på startkapital. En variant är också att använda ett egenanställningsföretag för att snabbt komma igång med arvoderade uppdrag, några exempel finns här: Medlemmar – Egenanställdas branschorganisation
Ideell förening
En ideell förening är en samling människor som i organiserad form bedriver verksamhet tillsammans. Det är den enklaste formen av juridisk enhet som finns i Sverige och det är relativt enkelt att starta en ideell förening. Det enda som krävs är en samling människor som bestämmer sig för att bilda en förening, antar stadgar, utser en styrelse och tar ett namn. Föreningen blir då en så kallad juridisk person. Föreningen/den juridiska personen kan äga tillgångar och ha skulder, vara part i avtal, uppträda som part inför domstol och myndigheter, och sättas i konkurs.
Det är som sagt enkelt att starta en förening men kan såklart innebära en del administrativt arbete och ansvar beroende på verksamhetens karaktär och omfattning.
Exempel på verksamheter som drivs av ideella föreningar:
Yalla Trappan i Malmö är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening. Yalla Trappan har över 30 anställda i de tre verksamhetsgrenarna: café och catering, syateljé samt lokalvård och konferensservice.
Kollaborativ Ekonomi Göteborg driver på för fler initiativ där resurser delas. Bland annat har de utvecklat Smarta kartan.
Ekonomisk förening
“En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det innebär att medlemmarna ska få ett ekonomiskt utbyte av att delta i föreningen. Det kan till exempel vara en anställning, ett bättre pris eller sänkta kostnader. Föreningen kan också främja andra intressen än rent ekonomiska, så länge som det ekonomiska intresset dominerar. Bostadsrättsföreningar och kooperativ är exempel på ekonomiska föreningar.” (verksamt.se)
I Sverige är det vanligt att kooperativ har organisationsformen ekonomisk förening. Grunden för kooperativ är gemensamt ansvar och delat ägarskap, oavsett ekonomisk insats får varje medlem en röst. Dessutom finns det ett antal grundläggande principer som kooperativet måste följa, t.ex. principen om frivilligt och öppet medlemskap, om autonomi och självständighet samt om utbildning och intresse för det omgivande samhället.
- Läs mer om kooperativ: Coompanion erbjuder bland annat kostnadsfri rådgivning om du vill starta ett kooperativ.
Tikitut i Göteborg bedriver ’community-based tourism’. Ulla Gawlik som är en av initiativtagarna deltog i samhällsentreprenörskursen för några år sedan. Kolla in Tikitut’s websida för mer information, bland annat deras vision och värdegrund.
Vägen Ut! kooperativen är ett konsortium av flera sociala företag som alla syftar till att ge personer med särskilda behov ett arbete eller rehabilitering och erbjuda en väg bort från kriminalitet och missbruk. De har bl.a. verksamheter inom trädgård, café, snickeri och behandlingshem, i Göteborg och Sundsvall. Samtliga verksamheter sätter sociala värderingar, såsom egenansvar och brukarinflytande, framför ekonomiska vinster. Alla som varit anställda hos Vägen ut! i minst tre år har möjlighet att ansöka om medlemskap i kooperativet.
“Med över 90 anställda och runt 200 deltagare så omsatte kooperativen inom Vägen ut! 32 miljoner kronor 2011. Den samhällsekonomiska vinsten beräknas till knappt 45 000 kronor för samma år. Vinsten skiljer sig från en traditionell definition genom att den räknas fram med ett så kallat socioekonomiskt bokslut. Det innebär framförallt att de minskade samhällskostnaderna läggs till produktionsvärdet. Utöver vinsten så beräknas samhället spara omkring en miljon kronor per anställd och år, som en följd av uteblivna kostnader för till exempel brott, missbruk och sjukvård.” (Citat ur antologin “Fördomar, form och framtid”)
Aktiebolag
Aktiebolag är den form många ofta tänker på när det gäller att driva företag. För att starta behövs en insats på minst 25 000 kronor. Även en ideell förening eller en ekonomisk förening kan vara ägare till aktiebolag, och styra bolagets syfte samt besluta om hur eventuell vinst ska användas.
Exempel inom samhällsentreprenörskap: The Good Tribe
Hållbarhetsbyrån med stark vision för Zero Waste: För The Good Tribe tog det flera år av verksamhet innan de tog steget och etablerade ett aktiebolag för verksamheten. När Evelina Lundqvist som är en av grundarna föreläste om deras utveckling beskrev hon det som en strategi att vänta med att välja formell organisationsform, att låta verksamheten som växer fram visa vilken form som passar.
SVB – Aktiebolag med särskilt vinstutdelningsbegränsning
SVB är en relativt ny organisationsform (1 jan 2006) som ursprungligen syftar till att verksamheter som har köpts upp från tidigare offentlig ägo (t.ex. inom sjukvården) ska ha begränsade möjligheter till vinstuttag. Denna bolagsform säkerställer att den största delen av vinsten stannar inom verksamheten och det går inte att ändra bolagsform i ett senare skede. Vid en likvidation av verksamheten, t.ex. vid misskötsel, utgår heller inga vinster till aktieägarna.
De senaste åren har en rad lokala utvecklingsbolag (eller bygdebolag) etablerats som använder sig av SVB-bolagsformen.
- Bolagsverkets information
- “Politiskt mod krävs för att skapa en ny välfärdsbransch” Debattartikel i Dagens samhälle från januari 2013, i samband med att en rapport om SVB-formen släpptes.
Röstånga Tillsammans är en ideell förening som utvecklar bygden Röstånga i Skåne. Två år efter sin uppkomst bildade de ett SVB vid namn RUAB (Röstånga Utvecklings Aktiebolag) där den ideella föreningen äger majoriteten av aktierna. Privatpersoner, företag och andra investerare som är intresserade av att bygdens attraktionskraft ökar, äger de övriga andelarna. RUAB har samma målsättning som den ideella föreningen men vilar på en mer kommersiell grund med verksamheter som är lönsamma. Sedan starten har de köpt upp flera fastigheter i byn och bland annat etablerat en konsthall.
I geografiskt närliggande Flyinge drivs också ett bygdebolag med SVB-formen. Läs mer i Hela Sverige ska leva’s skrift Handbok i lokal finansiering (pdf) →
“Flyinge bygdebolag – ett av landets första”, sida 8-9
Svar