v. 42 Tema: Former för organisering

Vilka är fördelarna med att driva en verksamhet i en eller annan organisationsform? I det här temat lyfter vi fram de vanligaste formella formerna (i Sverige) och exempel på samhällsentreprenörskap inom varje.

Oavsett om vi redan arbetar i en organiserad form eller är på väg att etablera en ny verksamhet kan det vara värdefullt att reflektera över de olika möjligheterna. Organisering är heller ingen isolerad fråga – hur vi organiserar oss speglar och påverkar också vilken filosofi vi vill jobba efter och hur initiativet skall finansieras. Vi hoppas att du hittar något som du blir nyfiken på och vill läsa mer fördjupat om.

  • Ideell förening
  • Kooperativ / Ekonomisk förening
  • SVB-bolag (Aktiebolag med särskild vinsutdelningsbegränsning)
  • Enskild firma och egenanställningsföretag
  • Aktiebolag
  • Informell organisering – nätverk och grupper

En ingång – frågor för att reflektera utifrån:

Vilken formell form passar för den verksamhet jag/vi ska driva? I artikeln “For Love or Lucre” föreslår Jim Fruchterman att först arbeta igenom idén, och om det är möjligt utforska idén i praktiken. I en del fall går det kanske att pröva verksamheten utan att ha egen organisation, eller genom att samarbeta med en redan etablerad aktör. Fruchtermans artikel är skriven för en amerikansk publik, men kan ändå fungera som en inspiration.
Här är en summerad översättning av frågor som ställs i artikeln, som en grund till att analysera vilken organisationsform som kan passa för en verksamhet:

Motivationen
– Hur pass central är verksamhetens samhällsförändrande målsättning, sett till verksamheten som helhet? Går det att prioritera ekonomiska intäkter under en tidsperiod?
– Vilka är dina personliga finansiella målsättningar med initiativet? Vilken investering i tid och pengar är du beredd att göra, och vilken återbäring vill du ha?
– Hur kan framgång för verksamheten definieras?

Verksamhetsområdet
– Vilka är användarna eller kunderna, hur ser deras behov ut? Vilka samarbetsmöjligheter och -aktörer finns inom området (och ev konkurrens eller konkurrenter)?
– Hur beskriver du värdet/värdena som verksamheten vill bidra med? Hur skiljer det ut sig mot annan närliggande verksamhet?
– Hur stort är verksamhetsområdet, och vilka resurser kan genereras genom att driva verksamhet inom området? Finns det ideella resurser som kan mobiliseras eller möjlighet till finansiella intäkter?

Resurser & finansiering
– Vilken finansiering, vilka resurser behövs i uppstarten? Hur stora resurser behövs för att fortsätta utveckla verksamheten?
– Kommer ni att söka finansiellt stöd eller projektbidrag som premierar en viss organisationsform?

Kontroll
– Hur öppen eller sluten ska verksamheten vara när det gäller information?
– Kan du starta och utveckla verksamheten själv?
– Vill du dela kontrollen över verksamheten med samarbetspartners/medlemmar/delägare/investerare?

Ideell förening

En ideell förening är en samling människor som i organiserad form bedriver verksamhet tillsammans. Det är den enklaste formen av juridisk enhet som finns och det är enkelt att starta en ideell förening. Det enda som krävs är en samling människor som bestämmer sig för att bilda en förening, antar stadgar, utser en styrelse och tar ett namn. Föreningen blir då en så kallad juridisk person. Föreningen/den juridiska personen kan äga tillgångar och ha skulder, vara part i avtal, uppträda som part inför domstol och myndigheter, och sättas i konkurs.

Det är som sagt enkelt att starta en förening men kan såklart innebära en del administrativt arbete och ansvar beroende på verksamhetens karaktär och omfattning. För att ansöka om pengar från t ex Arvsfonden krävs att en förening har bedrivit verksamhet i minst 1 år, liknande ramar finns för andra fonder.

Det finns flera internetsidor och ställen att vända sig till för att få hjälp med att bilda och driva en förening:

Exempel på verksamheter som drivs av ideella föreningar:

Ett hav av kuddar sydda av Yalla Trappan och färgstänkta med granris av Apokalyps Labotek. Speciellt beställda till Green Room vid Eurovision Son Contest i Malmö, maj 2013.

Tikitut i Göteborg bedriver ’community-based tourism’. Ulla Gawlik som är en av initiativtagarna deltog i samhällsentreprenörskursen för några år sedan. I grunden för verksamheten finns den ideella föreningen FLU – förening för lokal utveckling. Kolla in Tikitut’s websida för mer information, bland annat deras vision och värdegrund.

Yalla Trappan i Malmö är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening. Yalla Trappan har över 30 anställda i de tre verksamhetsgrenarna: café och catering, syateljé samt lokalvård och konferensservice. Läs mer om Yalla Trappans verksamhet och organisering i en artikel av Fredrik Björk.

Ett annat närliggande exempel på en ideell förening är Glokala folkhögskolan som drivs av den ideella föreningen Glokala Folkbildningsföreningen och således har bl.a föreningsmedlemmar, stadgar, årsmöte, en styrelse och annat som hör ideella föreningar till. Du kan också bli medlem!

Kooperativ

Kooperativ är en organisationsform som bygger på gemensamt ansvar och delad ägarskap, oavsett ekonomisk insats får varje medlem en röst. Dessutom finns det ett antal grundläggande principer som kooperativet måste följa, t.ex. principen om frivilligt och öppet medlemskap, om autonomi och självständighet samt om utbildning och intresse för det omgivande samhället. Ett kooperativ kan välja vilken juridisk bolagsform som helst, i Sverige är dock det vanligaste att kooperativ är ekonomiska föreningar.

Läs mer om kooperativ:

  • Coompanion erbjuder bland annat kostnadsfri rådgivning om du vill starta ett kooperativ.

Exempel på Samhällsentreprenörskap som kooperativ

IMG_4539

Studiebesök hos ett av Vägen ut! kooperativen våren 2013

Vägen Ut! kooperativen är ett konsortium av flera sociala företag som alla syftar till att ge personer med särskilda behov ett arbete eller rehabilitering och erbjuda en väg bort från kriminalitet och missbruk. De har bl.a. verksamheter inom trädgård, café, snickeri och behandlingshem, i Göteborg och Sundsvall. Samtliga verksamheter sätter sociala värderingar, såsom egenansvar och brukarinflytande, framför ekonomiska vinster. Alla som varit anställda hos Vägen ut! i minst tre år har möjlighet att ansöka om medlemskap i kooperativet.

“Med över 90 anställda och runt 200 deltagare så omsatte kooperativen inom Vägen ut! 32 miljoner kronor 2011. Den samhällsekonomiska vinsten beräknas till knappt 45 000 kronor för samma år. Vinsten skiljer sig från en traditionell definition genom att den räknas fram med ett så kallat socioekonomiskt bokslut. Det innebär framförallt att de minskade samhällskostnaderna läggs till produktionsvärdet. Utöver vinsten så beräknas samhället spara omkring en miljon kronor per anställd och år, som en följd av uteblivna kostnader för till exempel brott, missbruk och sjukvård.”
(Citat ur “Fördomar, form och framtid”)

Läs mer om Vägen Ut! kooperativen och andra kooperativ:

SVB – Aktiebolag med särskilt vinstutdelningsbegränsning

SVB är en relativt ny organisationsform (1 jan 2006) som ursprungligen syftar till att verksamheter som har köpts upp från tidigare offentlig ägo (t.ex. inom sjukvården) ska ha begränsade möjligheter till vinstuttag. Denna bolagsform säkerställer att den största delen av vinsten stannar inom verksamheten och det går inte att ändra bolagsform i ett senare skede. Vid en likvidation av verksamheten, t.ex. vid misskötsel, utgår heller inga vinster till aktieägarna.
De senaste åren har en rad lokala utvecklingsbolag (eller bygdebolag) etablerats som använder sig av SVB-bolagsformen, och våren 2015 hölls den första nationella nätverksträffen för företag som drivs som SVB-bolag. Kontakta kursledare Nils Philips om du vill veta mer om den här företagsformen.

Läs mer om SVB:

Exempel på Samhällsentreprenörskap som SVB

Röstånga Tillsammans är en ideell förening som utvecklar bygden Röstånga i Skåne. Två år efter sin uppkomst bildade de ett SVB vid namn RUAB (Röstånga Utvecklings Aktiebolag) där den ideella föreningen äger majoriteten av aktierna. Privatpersoner, företag och andra investerare som är intresserade av att bygdens attraktionskraft ökar, äger de övriga andelarna. RUAB har samma målsättning som den ideella föreningen men vilar på en mer kommersiell grund med verksamheter som är lönsamma. Sedan starten har de köpt upp flera fastigheter i byn och bland annat etablerat en konsthall.

Läs mer om RUAB och Röstånga Tillsammans:

I geografiskt närliggande Flyinge drivs också ett bygdebolag med SVB-formen. Läs mer i Hela Sverige ska leva’s skrift Handbok i lokal finansiering (pdf) →
“Flyinge bygdebolag – ett av landets första”, sida 8-9

Enskild firma eller egenanställningsföretag

Startar man företag själv är enskild firma (enskild näringsverksamhet) den snabbaste vägen, där det inte finns något krav på startkapital. En variant är också att använda ett egenanställningsföretag för att snabbt komma igång med arvoderade uppdrag, tre exempel är Cföretaget, SMartSe och Frilans Finans.

Läs mer:

Aktiebolag

Aktiebolag är den form man ofta tänker på när det gäller att driva företag. För att starta behövs en insats på 50 000 kronor. Vinst delas ut till aktieägarna, och bolagsstämma där aktieägarna har rösträtt utifrån sitt aktieinnehav utser styrelse för bolaget.

Exempel inom samhällsentreprenörskap: The Good Tribe

Hållbarhetsbyrån med stark vision för Zero Waste: För The Good Tribe tog det flera år av verksamhet innan de tog steget och etablerade ett aktiebolag för verksamheten. När Evelina Lundqvist som är en av grundarna föreläste om deras utveckling beskrev hon det som en strategi att vänta med att välja formell organisationsform, att låta verksamheten som växer fram visa vilken form som passar.
Föreläsning med Evelina Lundqvist om deras verksamhet från 2013 finns att se här: http://bambuser.com/v/3406103 (Sändningen startar vid 13:00. Förslag att se videon 13:00 – 1:01:30. Därefter fortsätter Evelina med att berätta om sin mastersuppsats kring relationer mellan affärsänglar och samhällsentreprenörer.)

I ett inlägg från december 2014 beskriver de sin arbetsmetod för idéutveckling:

“As a creativity and sustainability agency we LOVE finding new creative ways to engage and empower people in change processes. We strongly believe that all people can contribute to positive change and igniting vibrant communities. Creating change often begins with an idea, or even an ideation process to find out what that idea could be.”

Informell organisering: Nätverk och grupper

I en del fall kan det vara mer kraftfullt att organisera sig kring en fråga som ett nätverk eller en grupp, utan en formell registrerad organisation. Mer resonemang om nätverk som form för organisering på jagharenide.org →
I ett tidigt skede med ett initiativ kan det till exempel vara bra att samla många krafter som vill stötta idén och kan ställa upp med resurser, men utan några formella krav på motprestation eller att binda upp sig långsiktigt.

One thought on “v. 42 Tema: Former för organisering

  1. Pingback: Vad är Arbetsintegrerande Sociala Företag? – Samhällsentreprenör – fördjupning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.