v 36 På jakt efter samhällsentreprenören

Hej!

I den här veckans kurstema har vi två delar:

  • Vem och vilka initiativ ser vi som samhällsentreprenörer? Läsning och reflektion, vi behöver dig som samtalspart!
  • Ingen kommer undan politiken. Valtider – vad har för hänt i Sverige för samhällsentreprenörskap och social innovation under de fyra åren 2014-2018?

På jakt efter samhällsentreprenören

Själva utgångspunkten för vår kurs är begreppet samhällsentreprenör(-skap). I sin kärna handlar det om att synliggöra entreprenörskap som drivs av att skapa värden för samhället, att bidra till positiv samhällsförändring. Men vem väljer att kalla sig samhällsentreprenör? Gör vi själva det och vad betyder det då för oss?

I det här temat tar vi på oss ett par kritiska glasögon och vill pröva tankar om samhällsentreprenörskap tillsammans med dig. När vi möts vid den första kursträffen finns också möjlighet att diskutera live!

Att läsa: Ungt, ideellt och hajpat – men vad mer? (pdf) (Hannah Ohm, sida 6-10 i Magasin NIC #10, utgiven våren 2012)
psst! Läs även spalten “NIC rotar i historien bakom begreppet ’samhällsentreprenörskap’” som ligger parallellt med Hannah Ohm:s essä.
Hannah Ohm har tidigare arbetat som pedagog i kursen och var en av initiativtagarna till Klädoteket i Malmö (2010-2015).

En kommentar till texten: Utgångspunkten i essän (publicerad våren 2012) är att det skulle finnas en “hajp” kring samhällsentreprenörskap. Idag är det isåfall snarast “sociala innovationer” som hajpen kretsar kring, med samhällsentreprenörer (eller sociala entreprenörer) som möjliga drivande aktörer. Det kanske vi kan se som ett svar på det som Hannah Ohm lyfter i punkt 2, Individ vs. Idé. Med social innovation hamnar fokuset istället på idén – vad som ska göras och hur det kan organiseras. Med risken att de drivande personerna kan hamna i skymundan…

Ur texten, citat och frågor för samtal

Om definition av begreppet samhällsentreprenörskap:
“Ett förslag låter såhär: ”ett innovativt initiativ som utvecklar samhällsnyttiga funktioner” (Eva Moe, 2009). Här fastställs alltså ingen organisationsform; idén kan ledas som ett företag eller en ideell eller ekonomisk förening, den kan röra sig fritt mellan sektorerna och ha samarbeten med näringsliv, det offentliga eller den idéburna sektorn. Därför ryms här vinst- och ickevinstdrivande organisationer, projekt, konst, grupper som tar initiativ eller nätverk som samlas kring en viss fråga. På ett sätt är det bra att mycket inkluderas, det är skönt att rucka på sektorsgränser och göra lite mer som det passar. Men den självklara risken är att alltför mycket förpackas under samma namn och gör det urvattnat. I bästa fall blir klassificeringen meningslös, i värsta fall saboterar den förtroendet för verksamheter som är viktiga och fungerar väl.
Det kan ibland vara svårt att komma förbi en ytlig diskussion kring ett ytligt begrepp… one size fits all-tanken är nämligen förrädiskt bekväm. Så bekväm att vi glömmer att ställa oss frågan vems språk det egentligen är vi pratar. Entreprenör? Kan alla vara det? Samhälls-entreprenör? Agerar vi inte alltid i samhället oavsett vad vi gör?”

  • Hur ser en definition ut som gör det meningsfullt att prata om samhällsentreprenörskap? Är begreppet för ytligt och brett? Eller är just den flexibla bredden en viktig förutsättning?
  • Associationerna utifrån begreppet samhällsentreprenör går åt olika håll. Entreprenörskap kan läsas som något frigörande, att få pröva sina egna idéer och sin handlingskraft. Eller kan det klinga negativt, med betoning på att vilja tjäna pengar. Vilka drivande personer och vilka initiativ ser vi framför oss när vi pratar om samhällsentreprenörer?
  • Utifrån de initiativ du vill utveckla och driva – passar begreppet?

“Användningen av näringslivets språk och föreställningar gör att de projekt som är en kritik mot systemet aldrig kommer lyftas fram. De kan inte pitcha sig eftersom det är en obekväm visa för åhörarna och de kan inte finansiera sin verksamhet eftersom inget företag vinner på att arbeta pro bono för dem.”

  • Är dörrarna öppna för alla eller krävs det att man inordnar sig i det rådande systemet för att kallas samhällsentreprenör?
  • Nedan följer några exempel på initiativ/organisationer som möter behov i samhället och försöker skapa förändring. Kan de beskrivas som samhällsentreprenörer? Varför eller varför inte?

Pantrarna (För upprustning av förorten)
”Du vet själv att bara de som kommer ifrån förorten bryr sig om förorten. Husen förfaller och politikerna sätter upp övervakningskameror i skolorna och behandlar oss som djur. Vad tänker du göra åt det? När fritidsgården stängs öppnar Pantrarna en ny. När gatljusen slocknar är det vi som lyser upp natten med brinnande tunnor och Prince Alis rap. När tidningen ljuger om orten är det Pantrarna som kickar in till stan, hotar att ockupera redaktionen och får dem att be om ursäkt framför folket. Pantrarna är en växande grupp förortsbor som är trötta på snack och som vill att ortens människor ska vara självständiga och fria som alla andra.”

Kontrapunkt
”Kontrapunkt är både ett kulturhus och ett socialt center. […] Vårt mål är också att fungera som en plattform för att ena och stärka de befintliga gräsrotsrörelserna lokalt i Malmö och därifrån tillsammans, och med kulturen som redskap, börja bygga på alternativ för ett rättvisare samhälle.”
Under hösten 2015 mobiliserade Kontrapunkt 1000-tals engagerade Malmö-bor i kampen för ett solidariskt flyktingmottagandet. Medan det tog kommunen en månad att öppna en mottagning hade kontrapunkt blixtsnabbt riktat om sin verksamhet, öppnat akutboende och tagit emot och huserat 10 000 människor på flykt. Under de 135 dygn de höll öppet hade totalt över 17 000 människor som flytt krig och förföljelse fått sovplats, mat, kläder, vård, transport och stöd.

Frihetsförmedlingen
“Frihetsförmedlingens vision är att ta ledningen i den nödvändiga omställningen från en ohållbar arbetslinje till ett samhälle präglat av frihet.”
“Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet, en tankesmedja och ett konstverk med uppdrag att stödja människors frigörelse från strukturer som låser dem inne i lönearbete och ekonomism.”

→ Fortsatt samtal och diskussion i forumet!

:::::::::::::::::::::::

Ingen kommer undan politiken

Mitt i valtider kan vi fundera på vad som har hänt i Sverige för samhällsentreprenörskap och social innovation under de fyra åren 2014-2018?

Allra mest synligt är nog regeringens strategi för socialt företagande (och social innovation) som presenterades i våras. Den knyter också an till genomförandet av de Globala målen (Agenda 2030).
I strategin finns en formulering kring vad som kännetecknar sociala företag:

“Socialt företagande är definitionsmässigt svårt att avgränsa från annat företagande, men generellt uppvisar sociala företag ett antal kännetecken som kan vara vägledande för att tydliggöra denna grupp:

  • Det är företag, oberoende av associationsform, där den affärsmässiga verksamheten är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål, exempelvis minska utanförskap, förbättra klimatet och miljön eller bidra till en tryggare livsmiljö.
  • Företagets resultat mäts i relation till uppfyllelsen av de samhällsnyttiga mål som angetts som dess syfte att uppnå.
  • Företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, istället för att primärt tas ut som vinst genom avkastning till ägarna.”

En effekt av strategin är att både Tillväxtverket och Vinnova har fått tydliga uppdrag kopplade till att stödja social innovation och samhällsentreprenörskap. Det syns till exempel i den här aktuella utlysningen från Vinnova: Ett stärkt innovationsstöd för social innovation

Mötesplats Social innovation tycks också få ett tydligare uppdrag framöver som handlar om att stärka kompetens och stöd till social innovation vid alla högskolor & universitet, ett tecken finns här.

Inom välfärden har regeringen försökt utveckla förutsättningarna för idéburna aktörer, men det har inte gått att få igenom förslag i riksdagen (hastigt uttryckt).

Det finns naturligtvis mycket att säga om vad som har hänt och inte under den senaste mandatperioden. Det här var ett kort inspel med några av de mest synliga sakerna som har hänt!

Läs även: Vad vill partierna med civilsamhället? FORUM – Idéburna organisationer med social inriktning, har granskat partiernas förslag för civilsamhället.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.