Författar-arkiv: August

v 50 Kan en doughnut rädda världen?

Påminnelse: Utvärdering höstterminen
En kort avstämning när vi närmar oss halvtid i kursen – förlängd svarstid, svara senast 21 december via: https://goo.gl/forms/GSnOcEkhTHtJcHyN2
Tack!

::::::::::::::::::

Samtidigt som klimattoppmötet hålls i Katowice vill vi bjuda in er till att ta del av Kate Raworths modell The Doughnut Economy – en modell för att beskriva en ekonomi inom planetens gränser.

Syftet är både att lära känna hennes arbete och de perspektiv hon presenterar, men det är också ett tillfälle att fundera över vilken systemförändring vi arbetar för på längre sikt?

Snabbintro till modellen och de frågor den väcker:

Video (15 min): A healthy economy should be designed to thrive, not grow

Tips! Använd engelska textningen för att lättare följa med.

 

Video, fördjupning (1h, 30 min): Inspelad presentation/samtal – Kan en donut rädda världen?

Vi rekommenderar även att titta på ett inspelat samtal från Kulturhuset i Stockholm, 24 maj 2018. Här ges en lite längre introduktion och sedan följer ett samtal med Johan Rockström. Tyvärr hade Johan Rockström tappat rösten, men det går ändå bra att följa hans inspel.

Tidsanvisningar till seminariet:
00:00: Kate Raworth berättar om upprinnelsen till att hon arbetade fram modellen, vad den innebär och hur den nu används i många sammanhang.
29:00: Samtal med Johan Rockström, lett av Alexander Crawford (Global Utmaning)

Frågor för reflektion:

  • Vilka nya perspektiv väcker Kate Raworths presentation, och samtalet med Johan Rockström?
  • Hur ser du på ditt eget arbete och engagemang i relation till modellen med ekonomi inom planetens gränser?

Boktips

Kate Raworths bok kom ut på svenska tidigare i år: Donutekonomi. Sju principer för en framtida ekonomi.

v 48 Gemensamma resurser – kollaborativ ekonomi

Inspiration, lyssna: Förening för delningsekonomi vill förändra Göteborg

Emma Öhrwall har tidigare läst Samhällsentreprenör (grundåret), här pratar hon kollaborativ ekonomi i Plånboken i P1 (23 november 2017). Emma Öhrwall har varit drivande i Kollaborativ ekonomi Göteborg, som bland annat utvecklar Smarta kartan.

Fördjupning

En längre intervju där Emma Öhrwall berättar om kollaborativ ekonomi i Klimatpodden:

“Vi träffades på mitt kontor i Göteborg i slutet av januari för att prata om vad som utmärker den kollaborativa ekonomin. Var finns den? Vilka är fördelarna, nackdelarna och kanske till och med riskerna? Och hur är det egentligen med Airbnb? Är det verkligen ett exempel på kollaborativ ekonomi eller något helt annat?”

Mer information:

  • Benita Matofska: författare, entreprenör och expert på sharing economy. Står bakom Global Sharing week.
    TED-talk med Benita Matofska om sharing economy.
  • Föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborgmed en karta över kollaborativa initiativ i Göteborg.
  • Emmas c-uppsats: Tillgång framför ägande -drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion.
  • Cradle Net: Ett nätverk av arkitekter, kemister, producenter, formgivare, ekostrateger m.fl som arbetar för att tillämpa och sprida kunskap om cirkulär ekonomi.”

“ABC i kollaborativ ekonomi” är en publikation som Mötesplats Social Innovation tagit fram. Det är en liten guide kring begreppet och bjuder på många inspirerande beskrivningar av samhällsentreprenörer. Du hittar skriften HÄR

v 46 Vägar till finansiering

Den här veckan presenterar vi några möjliga vägar till finansiering som vi hoppas kan inspirera dig i sökandet efter finansiering för de initiativ du utvecklar.

Finansiering genom projektbidrag

Fler arbeten än någonsin tidigare finansieras idag genom projektmedel. Att jobba i projekt innebär ofta otrygga och tillfälliga arbetsvillkor men tyfon-bildgenererar ändå arbete till vissa. Projekt bedrivs inom forskningsområdet, lanstingen, kommuner och i den ideella sektorn. Oftast är det trender som styr vilka projektmedel som delas ut inom olika sektorer och därmed behöver en ha koll på vad som är aktuellt just nu inom sitt område. Här fokuserar vi på projektstöd inom den ideella sektorn. Att ha en bra idé, och gärna också ett långt ideellt engagemang, är ofta avgörande för att få projektbidrag. Projektbidraget kan frigöra tid för ännu mer engagemang och bör även bidra till att behov som finns i samhället kan tillgodoses. 

Innan en skickar in projektansökan:
Det finns mycket att fundera på innan en söker projektmedel. Här finns tankar och lärdomar från Fatuma som jobbade inom arvsfondsprojektet Tyfon i tre år – läs vidare →

Sök pengar till ditt initiativ!

Ofta kan man söka pengar till sitt initiativ, och det finns lite olika fonder och stipendier beroende på projekt och målgrupp. På Forening.se finns en bra sammanställning över fonder ämnade för just föreningar, utifrån kategorierna Barn & Ungdom, Kultur, Idrott, Socialt och Övrigt.
Se även utlysningar på Tillväxtverkets hemsida eller Vinnovas hemsida.

Aktuellt tips:

→ Testa och utveckla en social innovation (Vinnova). Ansökan öppnar i januari 2019!

Crowdfunding

Crowdfunding har vuxit snabbt de senaste åren och fått en ökad uppmärksamhet som metod för att samla ekonomiskacrowdfunding resurser från många. Några av de större plattformarna är Kickstarter, Indiegogo, svenskstartade Funded by me och svenska Crowdculture – med en dedikerad vinkling mot kulturprojekt. Flera kommuner och regioner har gått in i samarbeten med Crowdculture, där projekt som blir populära och når en grundfinansiering på crowdculture.se till exempel får en matchad budget med offentliga projektmedel/stöd.

Myndigheten för Kulturanalys gjorde 2013 en undersökning om crowdfunding för kultursektorn – vilken betydelse kan det ha och vilken potential finns? Resonemangen i rapporten är relevanta även när vi tänker bredare kring initiativ inom social innovation och samhällsentreprenörskap. ”Jakten på medborgarfinansiering: en omvärldsanalys av crowdfunding”.

Praktiska tips för en crowdfunding-kampanj

En aktiebaserad (eller lånebaserad) crowdfunding kan vara intressant för en mer omfattande verksamhet som redan har mycket av sin organisation på plats. För mindre projekt och initiativ i uppstart är det mer nära till hands att skapa en belöningsbaserad kampanj, där de som bidrar med en summa pengar får en gåva tillbaka som tack. Det är också utgångspunkten när Kreativitetsguiden skriver om crowdfunding i en användbar guide, som snabbt ger överblick och praktiska tips för vad som är viktigt att tänka på:
“Lyckas med gräsrotsfinansiering / crowdfunding!”

Snabbkurser i crowdfunding online

How to start crowdfunding. Ett tips om du vill få en guidad introduktion till crowdfunding och att genomföra en kampanj, med FundedByMe-plattformen som utgångspunkt: “This short course helps you to learn the basics of crowdfunding in just a few minutes. The tutorial will guide you through the most important phases of crowdfunding process, using the example of FundedByMe /…/”

Crowdfundingskolan. Även Crowdculture har en kurs. Här kan du ta del av 6 videoklipp mellan 5 och 20 min som förklarar vad crowdfunding är och specifikt hur du kan använda just plattformen crowdculture till ditt initiativ.

Kooperativt ägande

Ett sätt att finansiera sitt initiativ är att organisera sig som en ekonomisk förening eller ett aktiebolag – alltså att man på något sätt erbjuder delägarskap och inflytande i verksamheten. Fördelen med att bjuda in till delägarskap är att man både fördelar och breddar risker och engagemang på flera personer. Det blir en form av engagerat kapital, som kan möjliggöra och utveckla initiativet i nya riktningar. Samtidigt får man vara beredd på att förväntningar och inflytande också ökar.

Ett lyckat exempel är Röstånga Utvecklings AB (en verksamhet som arbetar för hållbar utveckling av Rörstångabygden) – där den ideella föreningen “Röstånga Tillsammans” bildade ett Aktiebolag för att kunna finansiera fastighetsköp. En andel kostar 500 kr, och på de fem åren sedan man startade, har man lyckats få ihop över 1 miljon kronor i eget kapital fördelat på drygt 400 delägare. Ett annat bra skånskt exempel är Norra Strö i Kristianstads kommun som kunde finansiera ett bygge av en helt ny förskole- och fritidsbyggnad genom personliga ekonomiska insatser i kooperativet.

Läs mer om Röstånga Utvecklings AB (svb) på www.ruab.org och Norra Strö Ekonomiska förening på http://strobarn.se/.

Lyssna, “Röstånga – byn som startade aktiebolag” (SR Tendens kortdokumentär)

Hos Coompanion kan ni få stöd och rådgivning kring gemensamt företagande – coompanion.se.

IOP – Idéburet Offentligt Partnerskap

För långsiktig verksamhet där samarbete med kommun eller landsting är aktuellt finns formen Idéburet Offentligt Partnerskap. FORUM som är nationell paraplyorganisation för idéburna organisationer med social inriktning skriver:

“I allt fler sammanhang efterfrågas partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga för att kunna åstadkomma nödvändiga förändringar. Det kan handla om omställning till ekologisk hållbarhet, om integration och inkludering, om att minska segregation och om att höja resultaten i skolor i utsatta områden. Sedan tio år har ett nytt koncept, idéburet offentligt partnerskap (IOP), vuxit fram i Sverige, där allt fler offentliga och idéburna aktörer prövar ett mer ömsesidigt arbetssätt än tidigare. Vi har nu ett hundratal IOP avtal i Sverige och behovet av mer kunskap om hur man bygger hållbara partnerskap är stort.”

Läs mer om när det kan vara aktuellt att etablera ett partnerskap →

 

v 44 Tema & uppgift: Verksamhetsmodell

Hej!

Vi inleder nu nästa del i kursen med rubriken Ekonomi & resurser. Se kursöversikten för de teman som vi planerar att arbeta med vecka för vecka. Modulen löper från 29 oktober fram till 28 december (jul/nyår).

Ekonomin är antagligen för många av oss något av en ofrånkomlig stötesten. Resurser behövs för att genomföra det vi vill. Vilka strategier ska vi använda för att få bra snurr på resurser och finansiering, men samtidigt hålla en stadig kurs mot målet, visionen?
Frågor om ekonomi kan också internt vara tätt kopplade till perspektiv på makt och interndemokrati. Vem administrerar ekonomin, vem ska få betalt och vem tar besluten om det?

Under perioden framöver kommer vi att lyfta några olika perspektiv och verktyg, och även lyfta in aktuella exempel från samtal om en mer hållbar och demokratisk ekonomi.

Modulen har en inlämningsuppgift som vi presenterar den här veckan, “Min verksamhetsmodell”.

Verksamhetsmodell – en utforskande process

När vi vill gå från idé till förverkligande finns verktyg som kan hjälpa oss att få överblick och helhetsperspektiv. Genom att mappa upp en verksamhets olika komponenter kan vi synliggöra hur olika delar hänger ihop. Det gör det också möjlighet att laborera med olika aspekter, som verksamhetens inriktning och tänkta finansiering. I processen kan nya idéer dyka upp som utvecklar verksamhetsidén!

Social Business Model Canvas är en anpassad variant av mycket välanvända strukturen Business Model Canvas. Här finns extra fokus på frågor som är relevanta för samhällsentreprenörer (till exempel hur överskott hanteras, vilka olika användargrupper/kunder verksamheten riktar sig till och hur verksamheten skapar värde för dessa). Ladda ner strukturen som pdf via deras hemsida.

August introducerar hur du kan använda Social Business Model Canvas i följande video:

Originalet Business Model Canvas finns att ladda ner här som pdf: https://strategyzer.com/canvas/business-model-canvas

Video som snabbintroducerar strukturen:

Fördjupning – i en filmad föreläsning från 2012 berättar Alexander Osterwalder (som ligger bakom Business Model Canvas) mer om utvecklingen av verktyget. Sevärd!
“Alexander Osterwalder: Tools for Business Model Generation [Entire Talk]” – länk

Uppgift: Min verksamhetsmodell – skapa eller utveckla

Inlämning: 9 december i kursforumet
Feedback: Efter inlämningsdatumet presenterar vi en indelning för kommentarer till varandra. Ni kommer även att få feedback från Emma eller August.

Syftet med uppgiften är både att utveckla verksamhetsmodellen för ett initiativ du arbetar eller vill arbeta med, och att pröva något av Business Model Canvas-alternativen i praktiken.

  1. Välj en verksamhetsidé att arbeta med.
  2. Välj en av Canvas-strukturerna för att skissa upp verksamhetsidén (eller något motsvarande verktyg för att strukturera en verksamhetsidé).
  3. Ta en del i taget och fyll strukturen med innehåll. Gör gissningar där det behövs! Använd gärna post-its för att lätt kunna flytta runt och ändra i modellen. Om du samarbetar med andra är det en bra övning att göra det tillsammans och diskutera om innehållet.
  4. När alla delar har fått innehåll, frågor för reflektion: Väcktes nya idéer i processen? Väcktes nya frågor, behov av mer kunskap eller information?

→ Om du redan har använt Business Model Canvas för den verksamhet du utvecklar – pröva att skissa upp pånytt och jämför med din tidigare version! Vilka nya idéer väcks? Vad har du lärt dig sedan den förra versionen?
→ Om du inte har någon verksamhetsidé som du utvecklar i nuläget: Skissa utifrån en befintlig verksamhet, till exempel den du genomför din praktik hos eller en annan verksamhet som du känner till.

Inlämning, form: Redovisa din skissade verksamhetsmodell genom att scanna/fotografera, eller skriva rent digitalt.
Skriv eller spela även in en kommentar till skissen, utifrån frågorna: Hur fungerar det att använda canvas-strukturen? Vilka nya perspektiv, idéer eller frågor väcktes när du arbetade med verksamhetsmodellen?

Har du frågor eller funderingar? Tveka inte att ta kontakt med någon av oss pedagoger!

Nätverk för samhällsentreprenörer

Hej,

den här veckan finns det tid för att jobba med nätverksuppgiften. Inlämning: Söndag 28 oktober.

I nätverkstemat betonas betydelsen av sammanhang där idéer kan mötas och utbytas. Vilka sammanhang för samhällsentreprenörer (eller liknande) finns omkring oss? Vi har börjat på en forumtråd där vi tipsar om sammanhang både online och fysiska platser. Fyll gärna på med dina tips!

Till forumet →

+ tävla med din idé i The Brewhouse Award – en vecka kvar!

En av kategorierna är Social Innovation “Här tävlar du som har innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder med syfte att möta samhällets utmaningar.” Läs mer om tävlingen →