Författar-arkiv: August

v 7 Nå ut! Uppgift: Pitcha

Nästa del i kursen kallar vi “Nå ut!”. Vi fokuserar på kommunikation och berättande, med exempel och egen fördjupning.

Modulen sträcker sig från 10 februari till 15 mars.

Se kursöversikten för kursens moment närmaste tiden →

Den här veckan gör vi kursträff 10-11 februari i Malmö. Samtidigt har vi lagt ut planeringen för hela våren i kursöversikten. Det finns utrymme för att lägga till ytterligare några teman eller ändra om i veckoplaneringen.
→ Finns det fler teman eller moment som du skulle vilja se? Kommentera här eller skicka ett mail!

Uppgift: Pitcha – presentera idén

Inlämning: 2 mars, i kursforumet →

Den här uppgiften tangerar uppgiften med samma namn i grundåret Samhällsentreprenör. Tanken är att få tillfället att formulera presentationen av en idé eftersom det är ett återkommande behov, men du kan också välja att arbeta med något av de andra två alternativen som vi presenterar nedan.

Alternativ 1)

Skapa en pitch för ditt initiativ/projekt/verksamhet. Spela gärna in i video. Alternativ kan vara ljud, ett manus, eller en presentation i annan form. (Ta kontakt om du har tekniska funderingar!)
En riktlinje kan vara att det ska ta mellan en minut till max tre minuter att ta del av pitchen.

CSES i Stockholm listar 5 punkter som en möjlig struktur att arbeta med:

”Vår erfarenhet är att en bra elevator-­‐pitch ska ha följande innehåll och sekvens t.ex. som svar på frågan ”Vad jobbar du med?”:
1. Säg vad din verksamhet heter och vad du heter (om inte redan känt)
2. Förklara problemet du vill lösa och ev. varför det är ett problem
3. Beskriv kortfattat din lösning (produkt, tjänst)
4. Beskriv vilket värde (effekt/nytta) kunden/mottagaren/intressenten får av din lösning
5. Föreslå nästa steg anpassat till vem/vika som lyssnar”
(De ramar in mer på sida 19-20 i handboken “Att lyckas med finansieringen” – pdf)

Tips: Pecha Kucha som form, 20 bilder X 20 sekunder.
En annan struktur du kan pröva är Pecha Kucha-formatet, där du berättar till 20 bilder som var och en visas i 20 sekunder. (Totalt 6 min, 40 sekunder)
Pecha Kucha är evenemang med inspirerande presentationer, med ursprung i Japan.
Läs mer i introduktion/guide från Pecha Kucha i Göteborg →

Alternativ 2)

Välj ut två-tre befintliga pitcher att analysera, till exempel videopitcher från Kickstarter eller andra plattformar. Hur är pitchen strukturerad, vad är det som sägs? Hur är den filmad, och med vilken grad av personligt tilltal? Lyckas den med att fånga intresset?
Skriv (eller spela in) en sammanfattning och reflektion, med länkar till analysmaterialet.

Alternativ 3)

Ta fasta på en egen tidigare pitch/presentation och analysera den utifrån hur den har fungerat i skarpt läge, i möte med mottagare. Vad har fungerat bra? Hur skulle du vilka utveckla? Finns det nya/andra mottagare som du skulle behöva anpassa den till?
Skriv (eller spela in) en reflektion med din analys, länka/bifoga originalpitchen om det är möjligt.

Oberoende av vilket av alternativet ni väljer, fundera på mottagaren vilka kan de vara och varför skulle er pitch nå det behov de har eller en tanke de vill ha eller vara med om att skapa. Hur kan ni skapa denna dröm de efter er pitch känner att de kan röra vid?

Ta kontakt om du har frågor, och anpassa gärna uppgiften till dina behov!

Respons/kommentarer till varandra
Ett upplägg för kommentarer presenteras 3 mars.

::::::::::::::::::::::::::::::::

Inspiration – pitcha för att fånga intresset?

En viktig utgångspunkt kan vara att flytta fokus från dig själv, varför projektet eller idén är viktig för dig, till mottagaren. Vem är mottagaren och vad är mottagarens drivkraft? Varför ska mottagaren vara intresserad av idén? Vad kan hen, hon eller han bidra med? Med kunskap och medvetenhet om den som du riktar dig till blir det lättare att forma presentationen. Samtidigt är det viktigt att mottagaren själv får läsa in sin roll i sammanhanget, det behöver inte vara övertydligt.

Vi kan tänka oss två nivåer i utformandet av pitchen:

– Att budskapet i första hand ska fokusera på visionen och resultatet, vad är det som ska skapas genom idén? I andra hand kan det handla om att presentera problemet eller möjligheten som idén svarar mot. Om det är välkänt behöver det inte utvecklas, ett exempel kan vara ett problem som klimathotet, där de allra flesta har med sig en bild av utmaningarna vi står inför.

– När vi ser att vi har fångat intresset är det också viktigt att gå vidare till vad vi kan kalla nivå två där vi berättar hur idén kan genomföras och varför vi är de personer som ska göra det. Här är det också viktigt att vara kortfattad. Hur ska idén sättas i verket, hur är den möjlig att genomföra? Varför har just du eller ni den kompetens som behövs för att få idén att hända, att bli verklighet.

::::::::::::::::::::::::::::::::

Inspiration, Pecha Kucha

Några idéer för att få till en spännande presentation, som även är relevanta för kommunikation generellt.

Samhällsentreprenör fördjupning 2019/2020

Kursbeskrivning

Samhällsentreprenör fördjupning – distans

Hur kan nya projekt och verksamheter skapa samhällsförändring? Skiljer sig samhällsentreprenörskap från annat samhällsengagemang? Var befinner jag mig i mitt projekt och hur relaterar det till samhällsutvecklingen?

Distanskursen Samhällsentreprenör – fördjupning vänder sig till dig som har tidigare erfarenheter och kunskap inom fältet. Du vill fortsätta att fördjupa dig i frågor som rör samhällsentreprenörskap och utvecklas med dina idéer eller initiativ.

Visionen och syftet med kursen
Kursen ska fungera som en plattform för utveckling av idéer och initiativ, där du med fördel har ett eget projekt, en idé eller en verksamhet som du vill arbeta fokuserat med under året. I distanskursen Samhällsentreprenör (första året – ges parallellt på Glokala folkhögskolan) utforskas begrepp, perspektiv, praktiska kompetenser och olika exempel på samhällsentreprenörskap. I fördjupningskursen är tanken att kunna utforska frågor och områden som är aktuella och angelägna för dig.

Samhällsentreprenörskap och social innovation diskuteras återkommande i samhällsdebatten, och politiken för att stödja området utvecklas. I kursen följer vi den aktuella debatten och relaterar den till våra egna erfarenheter.

Kursen bygger på ett aktivt deltagande i planeringen av innehåll och form, för att anpassas efter dina och gruppens behov.

Kurslängd: 1 år, halvtidsstudier, distans/internet.
Kurstid: HT2019: 2019-09-02 – 2020-01-03, VT2020: 2020-01-07 – 2020-06-05

Mer info i följande kursbeskrivning – pdf →

Praktisk info inför kursstarten – till dig som kursdeltagare →

v 22/23 Inspiration & kursens avslutning

Hej!

En påminnelse – var med och ge feedback till varandra för uppgiften Mitt sammanhang – nästa steg, i kursforumet →

Vi närmar oss kursens slut, tisdag 4 juni. Det finns fortsatt möjlighet att boka in tid för att bolla utvecklingen i idéer/initiativ hela vägen fram till midsommar, hör av dig i så fall!
Det finns också möjlighet att komplettera eventuella uppgifter som är kvar från året efter kursens slut (vi mailar påminnelse om det är aktuellt).

Kursutvärdering

Vi vill gärna få input på hur du upplever att läsa kursen. Samtidigt är utvärderingen en möjlighet att reflektera över ditt eget lärande genom kursåret.

Svara här online →

Svara så snart som möjligt, senast 2 juni.
Utvärderingen är anonym, och vi kommer att bearbeta sammanställningen av svaren tillsammans med andra kollegor på Glokala de kommande veckorna i juni.
Tack för din hjälp!

Studieintyg

Efter kursslut sammanställer vi ett intyg som kommer per post, maila din aktuella adress om du har flyttat under året.


Inspiration

Vilken roll ska social innovation och samhällsentreprenörskap spela?

Artikel – intervju: “Social innovation är en värdedriven rörelse” (Mötesplats Social Innovation)
(Rapportförfattare Bjarne Stenquist)

I kursens inledning lyfte vi frågan om vad samhällsentreprenörskap står för, hur begreppet tolkas och används. I en intervju som publicerades förra veckan kommenterar Chris Sigaloff från Nederländerna hur hon ser att universitet och högskolor kan arbeta med social innovation och samhällsentreprenörskap. Hon har bland annat varit med och utvecklat Kafka Brigaderna, “som rycker ut när medborgares intressen fastnar i byråkratiska labyrinter”. Intervjun är publicerad som en del av en förstudie för hur svenska universitet och högskolor kan utveckla sitt arbete, inom ramen för den nationella plattformen Mötesplats Social Innovation. För fältets utveckling i Sverige är det intressant att följa hur de akademiska lärosätena väljer att arbeta med frågorna!

Chris Sigaloff betonar att social innovation behöver handla om att göra verklig samhällsförändring och om värderingar:

“Det handlar om värderingar: hur vill vi faktiskt leva i samhället? Hur vill vi att samhället ska se ut? Vad är statens uppgift och roll? Vad betyder det att vara medborgare?

Detta kan inte begränsas till innovation när det gäller prylar, tekniker eller nya verktyg och metoder. Vi kan inte reducera oss till en instrumentell syn och undvika de mer grundläggande frågorna om vilken typ av samhälle vi vill sträva efter.”

Direktlänk till intervjun som pdf →


Hitta balans med många projekt och engagemang samtidigt?

Vi vänder tillbaka till perspektiv vi var inne på under “inre liv”-modulen, hur hanterar vi att ha många projekt och processer på gång samtidigt? I en kort videosändning (15 min) delar Lisa Moraeus med sig av sina reflektioner, utifrån sin erfarenhet av att växla fokus mellan olika parallella engagemang.

Känner du igen dig? Vilka strategier använder du? Vi hoppas att sommaren ska bjuda på omväxling och att du har med dig verktyg från kursen som kan stödja dig framöver!

“Det är ok att ha många projekt på gång samtidigt! Det är ingenting fel med det. Däremot får det vissa konsekvenser som vi behöver vara medvetna om. Till exempel: …” Läs vidare →


Nästa vecka återkommer jag också med en sommarhälsning och information i samband kursens slut!

v 21 Aktuella perspektiv: Språkrättvisa

Till den här veckan har vi spelat in en intervju med Nihal Ragab och Christopher Holmbäck som driver projektet Språkrättvisa, med Glokala som projektägare. De utvecklar just nu kurser för språkrättvisetolkar – hör mer i intervjun!

Vi plockar också in en ny podcast, “Hur gör vi då?” som produceras av Helamalmö i samarbete med ABF. I det första avsnittet intervjuas Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig för Helamalmö. De har nyligen startat en social mötesplats på Nydala i Malmö.

Kursutvärdering

Vi närmar oss kursslut 4 juni, och vi vill gärna få input på hur du upplever att läsa kursen. Samtidigt är utvärderingen en möjlighet att reflektera över ditt eget lärande genom kursåret.

Svara här online →

Svara så snart som möjligt, senast 2 juni.

Utvärderingen är anonym, och vi kommer att bearbeta sammanställningen av svaren tillsammans med andra kollegor på Glokala de kommande veckorna i juni.

Tack för din hjälp!


Intervju: Projektet Språkrättvisa

intervju med Nihal Ragab och Christopher Holmbäck som driver projektet Språkrättvisa, med Glokala som projektägare. De utvecklar just nu kurser för språkrättvisetolkar – hör mer i intervjun!
Projektet finansieras med medel för demokratiutveckling från Folkbildningsrådet, en särskild satsning som gjordes förra året i samband med att den parlamentariska demokratin fyllde 100 år.

Introduktion: “Vadå språkrättvisa?

Språkrättvisetolkar arbetar för att skapa en värld olika språk inte är hinder utan demokratiska redskap för kommunikation, kunskapsdelning och planering. Hur ska vi tillsammans kunna skapa ett bättre samhälle om vi inte ens kan prata med varandra?

Språkrättvisa kan hjälpa grannar mötas för att förändra någonting i sitt område eller protestera mot sin hyresvärd. Det kan också underlätta när organisationer leder konferenser om mänskliga rättigheter eller när asylrättsaktivister ordnar möten.”


Podcast: Hur gör vi då? Avsnitt 1

I Hur gör vi då? samtalar programledaren Enrique Perez Arias, fil. dr. i socialantropolog, forskare i socialt arbete och författare, med utvalda gäster om hur vi i praktiken kan åstadkomma mer rättvisa och jämlikhet för marginaliserade grupper i samhället.

Poddens första gäst är Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig för Helamalmö. Detta samtal kretsar kring Nicolas erfarenheter av arbetet med Helamalmö, personliga reflektioner kring social mobilisering och vad vi behöver göra för att skapa en mer sammanhållen stad.

Hur gör vi då? produceras av Helamalmö i samarbete ABF och spelas in på Mötesplats Helamalmö.