Denna veckan kommer lite mer input. Här nedan får du möta två projekt – ja, eller snarare deras form och organisering. Antingen som de själva framställer sig eller framlyft av någon annan  för att styrka en särskild samhällsanalys.

Välj att läsa en av texterna eller läs båda!

Karl Palmås om Noko Jeans: Lazzarato’s ’political entrepreneur’ revisited: the case of Noko Jeans – pdf

Anneline Sander & Thomas Jordan om Fanzingo: Fanzingo – Entreprenör i samhällsförändringsarbete: Från krigare till barnmorska (förslag att läsa kapitel 4, s 37 – 52)

—–

Karl Palmås om Noko Jeans

Noko Jeans är ett f.d. jeansföretag som producerade i Nordkorea. Mer än själva produkten har Noko Jeans just på grund av produktionslandet fått stor uppmärksamhet.

Är detta politik eller företagande? Och kan man ens göra så?
Denim Diplomacy! skriver The Guardian.
Samhällsentreprenörskap! skriver Palmås i sin bok Prometheus eller Narcissus: entreprenören som samhällsomvälvare.

Själva skriver de:
Tankarna går: tänk om vi faktiskt kan bygga ett vinstdrivande företag som gör gott? Tänk om vi kan axla rollen som det första företaget som öppet arbetar med Nordkorea med den, av politiska skäl outtalade, idén att vårt relationsbyggande bidrar till att öppna upp landet. 

l

Palmås tar upp Noko Jeans-fenomenet i en nyskriven artikel från i somras.  Nedan en kort bakgrundsintro till den!

http://www.innovation-entrepreneurship.com/content/pdf/2192-5372-1-5.pdf
”Lazzarato’s ’political entrepreneur’ revisited: the case of Noko Jeans”

Precis som i sin bok skriver Palmås ur ett närmast idé-filosofiskt perspektiv om samhällsentreprenörskap, om aktivism och företaganda. Om hur detta faktiskt är ett fenomen värd att lyfta ur sammanhanget av flera anledningar. Den starkaste anledningen kanske den att vi inte kan förklara det med våra gängse ideologier. Samhällsentreprenören är både politisk och ekonomisk, aktivist och företagande – inga gamla förpackningar verkar kunna matcha. Samhällsentreprenören får helt enkelt inte riktigt plats än i världsbilden som målas upp annars.

Så därför är det intressant att Palmås faktiskt börjar nystla i det. Hur kan vi beskriva politisk aktion i ett samhälle där allt är produkter, branding och marknadsföring? Eller också tvärtom: vad hände med det renodlade företaget när utsläppsrätter och CSR är förutsättningar för att sälja? Förvirring och rätt så långt bortom höger-vänster-ideologin som vi ju älskar att packa in det mesta i.

Men därför kan det kanske också kännas akademiskt tungrott ibland, men låt detta inte låsa dig. Vill du så läs texten från underrubriken ”Lazzarato’s political entrepreneur” och skippa stickspåren. Istället kan man då ta med sig diskussionen om gränsen mellan ekonomi och politik. Att den är luddig, krånglig, farlig ibland, känns igen. Att den däremot som mest verkar ridas av just samhällsentreprenören – eller debatten kring den – det är en intressant aspekt. Med vilka ögon ska vi se på det som vi gör? Är allt entreprenörskap bra entreprenörskap för att det står ”samhälls-” framför det? Och nej, det är ingen retorisk fråga.

—–

Anneline Sander & Thomas Jordan om Fanzingo:

Fanzingo – Entreprenör i samhällsförändringsarbete: Från krigare till barnmorska (pdf)
Förslag att läsa kapitel 4, s 37 – 52.

Mediehuset Fanzingo i Alby har utvecklats i flera faser, från idé till spretande projekt och vidare till en verksamhet med kontinuerlig uppdragsfinansiering. Sander & Jordan beskriver både resan och många av utmaningarna de har brottats med i Fanzingos interna utveckling.
I kapitel 4 är fokus på den vändning i förståelsen av Fanzingos roll och den nya modell med mix av uppdrag som växer fram 2009-2011, där vi också får en inblick i den mer långsiktiga verksamhetsmodell som de har hittat!
Om du är nyfiken på bakgrunden och den tidigare utvecklingen är även de första kapitlen spännande, och kapitel 5 och 6 rymmer verktyg för bl a självreflektion som vi kan komma tillbaka till lite senare i kursen.

Tror vi på och vill vi verkligen förändra mediesverige genom en kamp? Hur hade vi tänkt vinna över medieetablissemanget när våra ”motståndare” är så oerhört mycket större än oss?
Om vi ganska omedvetet har haft kampen som utgångspunkt och fått vår förändringsenergi från kampviljan, hur har resultatet varit av strategierna som föds ur detta egentligen fungerat?
/../ Hur skulle ett förändringsarbete som tog utgångspunkt i en mer omhuldande och kärleksfull attityd te sig? /…/ sida 38