12 januari: Tid för nätverksuppgiften

Hej,

i starten för det nya året är det fortsatt tid att jobba med Nätverksuppgiften →
Inlämningsdatum är 18 januari.
Ta gärna kontakt med Towe eller August om du har någon fråga om uppgiften!

Vi har också börjat förbereda programmet för internatträffen i Malmö 31 januari – 1 februari. Det kommer att utvecklas närmaste tiden och uppdateras här: http://samhallsentreprenor.glokala.net/she2/internat-31-jan-1-febr/
Du kan redan nu läsa om hur du förbereder dig för samtal om böckerna vi har läst, som vi tänkte inleda lördagen med att prata om.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Inspiration

Missa inte Michaels inlägg om kollektivt ledarskap som dök upp i förra veckan!
Michael ställer också en fråga kopplat till texten i en kommentar: ”Var ser du kollektivt ledarskap omkring dig? Vilka tips har du för att blir bättre kollektiv ledare?

+ Podcasten The Green Exchange

Nyligen presenterades det första avsnittet från podcasten The Green Exchange – som diskuterar frågor om hållbar utveckling med Öresundsregionen som bas och fokus. I det första avsnittet diskuteras erfarenheter från ett internationellt projekt där lokala processer för att skapa gemensam omställningsagenda i städer har undersökts, vilket har mynnat ut i en manual: Transition Management in the Urban Context Manual.

“Vi insåg vikten i att diskutera internationella framgångshistorier med Öresundsregionens aktörer för att regionen ska behålla sin framkantspostition” uttrycker Teneal Solinas, en av poddens värdar. Podcasten produceras från Sofielunds Folkets Hus i Malmö.

Kollektivt Ledarskap

Jag har missad att lämna in bokrencensionen – jag har inte hittat en bok som verkade intressant nog på sistone. Då bokrecensionen handlade om inspiration tänkte jag att dela med mig något annat som har inspirerad mig. Den följande artikel har jag skrivit för er, men eftersom jag också delar den på min egen hemsida är den på engelksa. Enjoy!

There has been said many words about leadership – from Laò-Tsè’s Taò Tê Kīng to full-blown scientific studies. There have been descriptive definitions, normative instructions, some arguing for the greater good, some for the reign of a few, some generalizing, some specialising. I have to admit, that I don’t know much about leadership and I don’t pretend to – but coming in contact with great many people and their ideas, I have seen an emerging trend for leadership that I want to share with you.

Before I go into the explanation of the trend that has exposed itself to me, we need a working definition. How can we explain the concept of ”leadership”? Let’s pick one definition that is both easily understandable and practicable to use: Simon Sinek’s hypothesis ”First why and then trust”:

Simon Sinek offers a hypothesis on how leadership should be structured to be considered good leadership. He argues for a type of leadership that is adequate for human interaction, one in which the archetypical human being can feel him- or herself to be welcomed. This type of leadership should encompass two things:

  • a great, SMART vision, and
  • trust between the people that are working to achieve this vision.

In a former post on glokala.se we learned about sociocracy, an innovative way of delegating decision-making throughout a whole organization. It is in itself an emerging trend – but only one to understand the bigger trend that I want to write about. Sociocracy prevents autocracy and promotes trust in people and the motion towards a higher vision. Here we see Simon Sinek’s hypothesis in action, but more radically than he verbalizes it on stage: The power to rule the organization is (almost) evenly shared between all members in the organization. This is democratization of organizational leadership.

There is another emerging trend in leadership that we need to understand before we can turn towards the trend I want to talk about: Democratization of system leadership. So far, representative democracy (mostly in ”western” countries) has catered for the collective needs of its people on the one hand, while organizations have catered for individual needs of its stake- and shareholders on the other hand. This is how needs of human individuals are being met system-wide. Western society has been very successful in terms of economic growth with this kind of strategy. All people with the means to participate in representative democracy and access to individual organizations were able to satisfy their wants and needs. Some, however, are not so lucky and are left out from this societal system. They are not able to send their representatives or to voice their needs to organizations – thus, their participation in society in general is obstructed. This problem is being amplified by several trends, for example globalization, fiercer competition on all levels and in all dimensions (even within the Social Sector), ever higher cravings by top leaders (in the conventional sense of the word), ecological destruction, and higher turn-over speeds through advancements in technology. The result is an ever higher gap between ”the haves” and ”the have-nots” which in turn expands stress on the societal system as a whole. This stress is the beginning of a vicious circle and if not released, might lead to a break down of the whole societal system. In the end we are all sitting in the same boat that currently drifts aimlessly through a seemingly shoreless ocean.

This desperate situation is the medium on which an innovative type of leadership emerges: system leadership. System leadership is the act of leading systems to solve systemic problems. According to Senge, Hamilton und Kania, there are three distinct core capabilities for system leaders:

  1. The ability to see the a larger system,
  2. the capability to foster reflection and generative conversations, and
  3. the ability to shift the collective focus from reactive problem solving to co-creating the future.

The collective leadership approach makes it possible to steer a whole system towards a shared vision

Leadership has so far been about the decisions of individual people, their believes and opinions and the decisions of individual organizations and their believes and opinions. This conventional approach to leadership assumed that the act of leading cannot be shared. Sociocracy on the one hand shows that it is systemically possible to detach leadership from single persons within organizations. Instead everyone is granted a part in decision making. System leadership on the other hand makes clear, that challenges that are too big for individual organizations to handle – and might it be the state as a big single organization – can be solved through a collective approach. We are on the verge of democratized leadership. We are in an age, were the thought of collective leadership is made possible.

It might not be far-fetched that organizations and individuals that embrace these new concepts together with other like-minded organizations and individuals will trump those who don’t. The reason behind this might be simple marked dynamics (organizations which adopt collective leadership will be more capable of offering good products and services) or legitimization (only organizations which adopt collective leadership will be supported by the public) or maybe both.

Coming back to Simon Sinek’s hypothesis, we remember, there are two things needed for good leadership: vision and trust. I want to imagine a society where trust is one of the most important building blocks and in which a shared vision that holds a desirable future for everyone is possible. Collective leadership is able to introduce a conversation about what this vision might look like and to build the trust that is necessary to transform this vision into reality together.

More on collective leadership can be found here: www.collectiveleadership.com.

This article has been republishes from schnuw.com.

Att använda sociokrati för att transformera en organisation som gått vilse

Sociokrati är en dynamisk metod för att bland annat använda resurserna i organisationen på ett så effektivt sätt som möjligt.

I historien om ”the green amigos” får vi läsa om ett gäng trädgårdsmästare som startar ett kooperativ men blir överhopade av administrativa uppgifter, anställer folk, tar stora lån och plötsligt en dag befinner sig långt borta från sin ursprungliga dröm.
De får hjälp av en ”fixare” en sociokratisk konsult, som guidar dem i hur de ska transformera sin organisation för att bli sociokratisk.
Det har varit väldigt inspirerande för mig att läsa den, då den visar på att det inte bara är möjligt att starta en ny organisation enligt sociokratiska principer utan även transformera en befintlig.

http://www.sociocracy.info/green-amigos-landscaping-tries-sociocracy/

8 december: Nätverksuppgift

Inför att julen närmar sig samlar vi ihop information om det som gäller fram till att vi startar igen till våren. Samtidigt presenterar vi idag nästa uppgift i kursen som fokuserar på att utforska och utveckla det nätverk vi har runt oss. Uppgiften löper till den 18 januari, och presenteras utförligt lite längre ner.

  • Inför pausen vid jul och nyår ber vi er se över höstens uppgifter och kontrollera att ni har gjort alla dessa så att de inte ligger kvar ogjorda. Om ni är osäkra, kontakta gärna oss!
  • Idag är sista dagen för feedback till varandras ekonomiuppgifter, som går att finna i ”Mitt projekt”
  • Lägg in en kort reflektion så här långt kring den bok ni läser, i kursforumet under tråden ”Förtydligande av skriftlig inlämning av bokreflektioner halvtid”.
  • Vi ber er också att bekräfta till oss om ni kan medverka på internatet i Malmö 31 januari-1 februari. Maila direkt till Towe, Hannah eller August.

Vårterminen startar formellt 12 januari. Tills dess önskar vi er en god jul och ett gott nytt år!
Towe, Hannah och August

natverksbild

Nätverksuppgift

Inlämning: 18 januari.

Följande uppgift på vår resa handlar om ditt nätverk.

Någon har sagt att varje människa du möter påverkar direkt 250 andra personer. Hur sant detta är låter vi förbli osagt men tydligt är iallafall att vi kan ha enorm inverkan på, och nytta av, varandra. Detta mer än vad vi kanske anar. Steven Johnson beskriver detta väldigt fint i ett inspirationsklipp som i förra veckan lades ut på vår plattform https://www.youtube.com/watch?v=NugRZGDbPFU#t=11.

I boken ” Gör din grej – hur du skapar jobbet som passar livet- istället för tvärtom av Fredrik Langborg och Christer Westlund (2002) så beskriver de att när du förverkligar dina ideér är ditt personliga nätverk en källa av möjligheter. De pekar på att du redan idag har ett personligt nätverk även om du kanske inte tidigare tänkt på relationer i ett nätverksperspektiv. De menar att aktivt leva i nätverket innebär att välja ett speciellt förhållningssätt till livet. Relationsskapande bygger på ett ständigt givande och tagande och i relationen med andra människor kompletteras kompetensen med andras kompetens. De menar att när man blir medveten om vilket närverk man har, så börjar helt nya möjligheter att flöda in i livet som man kan ta chansen att ta om man vill. När du vill skapa möjligheter med hjälp av ditt personliga nätverk finns det följande fyra punkter man kan utgå ifrån. Dessa beskrivs i boken enligt följande:

1)Veta vad du vill uppnå

2) synliggöra ditt personliga nätverk,

3) tillämpa nätverkstips. (mer i detta i inspirationsdokumentet Nätverksinspirationstips)

4) tillämpa möjlighetsskapande förhållningssätt (mer om detta i inspirationsdokumentet Nätverksinspirationstips).

I denna uppgift kring nätverk är det främst punkt 1, 2 och 3 som ni ska arbeta aktivt med för att redogöra för. Resten fungerar som inspiration för ett nätverksarbete.

1) Klargör vad du vill uppnå

Använd dig av din projektplan/skiss som du har skrivit tidigare som grund för att skapa din nätverkskarta. Vad är ditt mål och dina delmål? Med det i bakhuvudet kan du lättare se vilka sorts personer och kontakter du behöver. Personerna/kontakterna kan besitta olika tillgångar i form av kunskaper, förmågor, idé rikedomar, bolla ideér, stödjare, samarbetspartners besitta vidare kontakter, eventuella kunder, personlig utveckling, värdefull information, finansiering, beslutsrätt osv.

2) Synliggöra ditt personliga nätverk

– Skapa en form av nätverkskarta. När du synliggör ditt nätverk och vilka tillgångar det har har du lättare att se var du kan hitta det du letar efter. Ta helt enkelt fram papper och penna och skriv ner alla du känner och vilka tillgångar de har i ciklar eller staplar eller hur du vill. Du kan dela upp dem i olika grupper med enskilda personer såsom t.ex familj och släkt, vänner och bekanta, universitet/folkhögskolesvänner, lärare, barndoms-,rundskole- och gymnasievänner, ekonomer/revisorer, konsulter, inspirerande föredragshållare som du mött, nuvarande och f.d. arbetskamrater, myndighetspersoner. Men tänk också på att även reflektera över olika nätverksarenor som du har såsom föreningar, organisationer, projektgrupper och även sådana som du känner till men som du idag inte har en direktkontakt med, men som skulle kunna vara aktuellt för dig. Du kommer troligtvis att märka att du känner eller känner till, en hel del människor, grupper och sammanhang och att de har mycket att erbjuda. Reflektera också på samma gång vad du kanske skulle kunna vara för tillgång för dem.

3) Tillämpa nätverkstips – dela med dig och feedbacka

När du har skapat din nätverkskarta lägger du ut den helt och hållet eller i sammanfattad form synlig för de andra med en reflektion över vad du kom fram till genom den. Du kan välja hur du gör detta; i en skriftlig form, genom ett foto, en ritad bild, video eller annan form. Tanken är att ni genom att sedan ta del av varandras nätverkskartor kan se hur ni kan utveckla era och varandras nätverk ytterligare. Kanske upptäcker du att din kurskamrat har en nyckelperson som du behöver eller kanske har du en spännande kontakt som du kan ge till din kurskamrat? Eller kanske du ser en viktig kontakt i din kurskamrats nätverk som den själv kanske inte verkat ha reflekterat över.

Inlämning? : 18 januari

Hur? : I din projekttråd http://samhallsentreprenor.glokala.net/she2/groups/mitt-projekt/