Verkningsorientering* är ett tema som får allt mer uppmerksamhet globalt. Regeringar, den offentliga administrationen, stiftelser och privata donatorer och investorer koncentrerar sig allt mer på not-for-profit organisationers (NfPO) social verkan innan de ge finansiering. Vad som hittills gällde som viktigaste ledmotiv inom tredje sektorn – danobedian modellen – kommer nu alltmer att betraktas som föråldrad. Qualitén av processer och strukturer är otillräckligt att bedöma qualitén på verkan, ett projekt eller program har på målgruppen.

Hur vet man att det man gör når målgruppen på det sättet man har planerad för? För att bättre kunna mäta och därpå styra verkan har det utvecklats ett modell som kallas för Theory of change, eller verkningslogik. Det finns mycket forskning och en hel rad publikationer som befattar sig med verkningslogik. Det är därför ganska svårt att bryta ner konceptet i en kort mening. I princip står det dock ett antagande i medelpunkten av konceptet: En input av ressurser leder till en output. Outputen oftast är aktiviteter som till exempel byggandet av en brunn i en by i Ruanda. Dessa aktiviteter leder till en förändring i målgruppens liv, som kallas för outcome. I exemplet ledar den byggda brunn till att kvinnor behöver mindre tid åt att hämta vatten, har mer fritid och kan därför känna pengar vid sidan av eller kan börja en utbildning. Förändringen i målgruppens beteenden ledar också till en förändring i samhället som stort – en social impact. Då kvinnorna har bättre utbildning och mer möjligheter i livet, sjunker födelsetalet, vad som ledar till mindre ”bevolkningstryck”. Denna verkningslogik är i sig bara en antagelse – det är därför viktigt att alltid anpassar denna till verklighetens förändringar.

Exempel på verkningslogik.

Inom projekt eller program följas det vissa steg för att styra verkning:

1. Planera verkan
   1. Utreda behov
   2. Sätta verkningsmål
   3. Utarbeta verkningslogiken
2. Analysera verkan
   1. Förbereda verkningslogiken
   2. Utarbeta indikatorer
   3. Hämta in data
   4. Analysera datan
3. Förbättra verkan
   1. Lära och anpassa
   2. Rapportera om din verkan

Verkningslogiken som illustrerade av phenio gAG.

Verkningsorientering är ett visst sätt att styra projekt, programm eller även hela organisationer. Denna ansats hjälper organisationer och deras anställda att utrikta hela uppmärksam- och verksamheten på ett ända mål: Att förändra målgruppens liv till det bättre.

Ni vill veta mer? Kolla på dessa sidor:

• Social Report Standard: Här finner ni ett mall för att författa er egen impact oriented rapport.
• Sinzer: Ni har ett större projekt eller program då det finns många olika verkan att betrakta? Sinzer hjälper er att hålla koll.
• IRIS från GIIN: Denna platform innehåller många verkningslogiker som ni kan använda för er egen projekt eller program.

Vad är era erfarenheter med social verkan? Hur har ni tänkt optimera social verkan på målgruppen?

* Jag har faktiskt ingen aning hur det heter på svenska. Jag har valt den direkte översättningen från tyskan Wirkungsorientierung och engelskan impact orientation.