v 37 På jakt efter samhällsentreprenören

Hej!

I den här veckans kurstema har vi två delar:

• På jakt efter samhällsentreprenören. Vem och vilka initiativ ser vi som samhällsentreprenörer/-skap? Läsning och reflektion. Vi behöver dig som samtalspart!
• Intervju med Lars Hulgård. Vad händer inom forskningen kring social innovation? En översikt!

På jakt efter samhällsentreprenören

Själva utgångspunkten för vår kurs är begreppet samhällsentreprenör(-skap). I sin kärna handlar det om att synliggöra entreprenörskap som drivs av att skapa värden för samhället, att bidra till positiv samhällsförändring. Men vem väljer att kalla sig samhällsentreprenör? Gör vi själva det och vad betyder det då för oss?

I det här temat tar vi på oss ett par kritiska glasögon och vill pröva tankar om samhällsentreprenörskap tillsammans med dig.

Att läsa: Ungt, ideellt och hajpat – men vad mer? (pdf) (Hannah Ohm, sida 6-10 i Magasin NIC #10, utgiven våren 2012)
psst! Läs även spalten ”NIC rotar i historien bakom begreppet ’samhällsentreprenörskap’” som ligger parallellt med Hannah Ohm:s essä.
Hannah Ohm har tidigare arbetat som pedagog i kursen och var en av initiativtagarna till Klädoteket i Malmö (2010-2015).

En kommentar till texten: Utgångspunkten i essän (publicerad våren 2012) är att det skulle finnas en ”hajp” kring samhällsentreprenörskap. Idag är det isåfall snarast ”sociala innovationer” som hajpen kretsar kring, med samhällsentreprenörer (eller sociala entreprenörer) som möjliga drivande aktörer. Det kanske vi kan se som ett svar på det som Hannah Ohm lyfter i punkt 2, Individ vs. Idé. Med social innovation hamnar fokuset istället på idén – vad som ska göras och hur det kan organiseras. Med risken att de drivande personerna kan hamna i skymundan…

Begreppsöversikt: Tillväxtverket gör ett försök att reda ut begreppet samhällsentreprenör, och andra syskonbegrepp som till exempel social innovation och socialt företagande. Ta en titt och jämför med Hannah Ohms reflektioner!

Ur texten, citat och frågor för samtal

Om definition av begreppet samhällsentreprenörskap:
”Ett förslag låter såhär: ”ett innovativt initiativ som utvecklar samhällsnyttiga funktioner” (Eva Moe, 2009). Här fastställs alltså ingen organisationsform; idén kan ledas som ett företag eller en ideell eller ekonomisk förening, den kan röra sig fritt mellan sektorerna och ha samarbeten med näringsliv, det offentliga eller den idéburna sektorn. Därför ryms här vinst- och ickevinstdrivande organisationer, projekt, konst, grupper som tar initiativ eller nätverk som samlas kring en viss fråga. På ett sätt är det bra att mycket inkluderas, det är skönt att rucka på sektorsgränser och göra lite mer som det passar. Men den självklara risken är att alltför mycket förpackas under samma namn och gör det urvattnat. I bästa fall blir klassificeringen meningslös, i värsta fall saboterar den förtroendet för verksamheter som är viktiga och fungerar väl.
Det kan ibland vara svårt att komma förbi en ytlig diskussion kring ett ytligt begrepp… one size fits all-tanken är nämligen förrädiskt bekväm. Så bekväm att vi glömmer att ställa oss frågan vems språk det egentligen är vi pratar. Entreprenör? Kan alla vara det? Samhälls-entreprenör? Agerar vi inte alltid i samhället oavsett vad vi gör?”

• Hur ser en definition ut som gör det meningsfullt att prata om samhällsentreprenörskap? Är begreppet för ytligt och brett? Eller är just den flexibla bredden en viktig förutsättning?
• Associationerna utifrån begreppet samhällsentreprenör går åt olika håll. Entreprenörskap kan läsas som något frigörande, att få pröva sina egna idéer och sin handlingskraft. Eller kan det klinga negativt, med betoning på att vilja tjäna pengar. Vilka drivande personer och vilka initiativ ser vi framför oss när vi pratar om samhällsentreprenörer?
• Utifrån de initiativ du vill utveckla och driva – passar begreppet?

”Användningen av näringslivets språk och föreställningar gör att de projekt som är en kritik mot systemet aldrig kommer lyftas fram. De kan inte pitcha sig eftersom det är en obekväm visa för åhörarna och de kan inte finansiera sin verksamhet eftersom inget företag vinner på att arbeta pro bono för dem.”

• Är dörrarna öppna för alla eller krävs det att man inordnar sig i det rådande systemet för att kallas samhällsentreprenör?
• Nedan följer några exempel på initiativ/organisationer som möter behov i samhället och försöker skapa förändring. Kan de beskrivas som samhällsentreprenörer? Varför eller varför inte?

Pantrarna (För upprustning av förorten)
”Du vet själv att bara de som kommer ifrån förorten bryr sig om förorten. Husen förfaller och politikerna sätter upp övervakningskameror i skolorna och behandlar oss som djur. Vad tänker du göra åt det? När fritidsgården stängs öppnar Pantrarna en ny. När gatljusen slocknar är det vi som lyser upp natten med brinnande tunnor och Prince Alis rap. När tidningen ljuger om orten är det Pantrarna som kickar in till stan, hotar att ockupera redaktionen och får dem att be om ursäkt framför folket. Pantrarna är en växande grupp förortsbor som är trötta på snack och som vill att ortens människor ska vara självständiga och fria som alla andra.

Kontrapunkt
”Kontrapunkt är en kollektiv och kreativ kraft för rättvisa, solidaritet och gräsrotsdemokrati. Vi drömmer gränslösa drömmar om en bättre värld och ett radikalt bättre och hållbart Malmö. Med kulturen som redskap organiserar vi oss och skapar tillsammans de alternativ och lösningar som vi tror på. Drivande bakom Kontrapunkt är den ideella föreningen Kontrakultur, men hela kollektivet Kontrapunkt består också av de grupper, vänföreningar och kooperativ som vi är med och driver eller samarbetar med.
Namnet Kontrapunkt är från början ett musikaliskt begrepp, en metod för att skriva musik där flera självständiga melodier vävs samman till en harmonisk helhet. Just så vill vi också fungera. Vi vill skapa ett kollektiv där alla personer som ingår, var och en med sin egna identitet och autonomi förenas i en större och mäktigare helhet. För oss är Kontrapunkt en gemenskap – en mötesplats och plattform där en mångfald av engagerade och skapande människor tillsammans kan utveckla sig och göra det omöjliga möjligt.”
Under hösten 2015 mobiliserade Kontrapunkt 1000-tals engagerade Malmö-bor i kampen för ett solidariskt flyktingmottagandet. Medan det tog kommunen en månad att öppna en mottagning hade kontrapunkt blixtsnabbt riktat om sin verksamhet, öppnat akutboende och tagit emot och huserat 10 000 människor på flykt. Under de 135 dygn de höll öppet hade totalt över 17 000 människor som flytt krig och förföljelse fått sovplats, mat, kläder, vård, transport och stöd.

Frihetsförmedlingen
”Frihetsförmedlingens vision är att ta ledningen i den nödvändiga omställningen från en ohållbar arbetslinje till ett samhälle präglat av frihet.”
”Frihetsförmedlingen är en självorganiserad myndighet, en tankesmedja och ett konstverk med uppdrag att stödja människors frigörelse från strukturer som låser dem inne i lönearbete och ekonomism.”

→ Fortsatt samtal och diskussion i forumet!

:::::::::::::::::::::::

Intervju med Lars Hulgård

Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet beskriver sig själva såhär: ”[Vi] är den samlande nationella kunskapsnoden för social innovation och socialt entreprenörskap. Tillsammans med såväl akademi, som näringsliv och offentliga och ideella aktörer bygger vi kapacitet för innovation som möter samhällsutmaningar.”

MSI gör nu en satsning på att öka kunskapen om social innovation och samhällsentreprenörskap. Först ut är en intervju med professor Lars Hulgård från Roskilde Universitet. Så här presenteras satsningen och intervjun:

Det finns kunskapsområden inom fältet social innovation, socialt entreprenörskap och socialt företagande som är extra viktiga för områdets utveckling. Därför kommer MSI, med start idag, sätta fokus på några av dessa områden, för att stärka kunskapen om dessa. Med kunskapskampanjen Social Innovation i fokus vill vi lyfta relevanta temaområden, potentiella utvecklingsområden och dess utmaningar och möjligheter för att djupdyka och resonera kring dessa.

Först ut i serien har vi valt att fokusera på social innovation och forskning. Detta kunskapsområde inleds av professor Lars Hulgård, vid Roskilde Universitet.

Lars Hulgård berättar i den här intervjun om utvecklingen av social innovation, socialt företagande och social innovation som ett forskningsfält och förklarar varför området på senare år har fått ett allt större fokus runt om i världen. Han resonerar kring de utmaningar som fältet har bland annat på grund av dess tvärvetenskapliga karaktär och ger förslag på vad politiken kan och bör göra för att området ska fortsätta utvecklas.

Taget från MSIs hemsida. 

Har du tankar om innehållet? Känn dig fri att ta med dessa i diskussionen i kursforumet (samma som är länkad ovan till Hannah Ohms text).

:::::::::::::::::::::::

Övrigt aktuellt

Coachande samtal
Vill du boka in ett coachande samtal redan nu? Mejla lone[at]glokala.org så hittar vi en tid! Läs mer om coachande samtal här.

Påminnelse: Intresseanmälan till kursträff
Har du missat att göra en intresseanmälan till höstens kursträff i Malmö? Klicka HÄR för att läsa mer om kursträffen och göra en intresseanmälan.