Bootstrapping

Att starta upp ett projekt helt utan extern finansiering är säkerligen inte ett drömläge för någon. Men att lära sig minimera kostnaderna och hitta osynliga resurser kan vara en extremt viktig kunskap, särskilt för projekt som är i uppstartsfasen. Att ”trolla med knäna” och hitta kreativa lösningar benämns inom ekonomisk teori som bootstrapping, och är såklart ovärderliga kunskaper för en samhällsentreprenör!

Bootstrapping är till ena hälften en samling tips och tricks om hur en undviker onödiga inköp eller lyckas fixa sponsring. Till andra hälften är bootstrapping ett sätt att tänka där vi vänder frågan från ”Varifrån ska jag få pengar?” till ”Vad skulle jag gjort med dessa pengar och hur kan jag nå samma resultat utan pengarna?”

IMG_6003

CSES (Centrum för Socialt Entreprenörskap Sthlm) ger i sin handbok “Att lyckas med finansieringen – Praktisk guide för sociala entreprenörer” (s.13) deras bästa tips för bootstrapping:

  • Fokus på att skapa intäkter så fort som möjligt, t.o.m. i förväg
  • ”Rekrytera” frivilliga
  • Övertyga andra organisationer att göra gratisjobb (s.k pro bono tjänster) för din verksamhet
  • Be om gratis varor eller köp billigt och begagnat
  • Be om krediter från leverantörer
  • Byt tjänster; tänk efter vad kan du göra i utbyte mot något
  • Dela resurser med någon annan eller utnyttja det ”allmänna rummet”
  • Skaffa publicitet (sociala media, tidningsartiklar)

I dessa DIY (do it yourself) tider kan bootstrapping gå hand i hand med våra andra recycling-idéer och kännas som ett redan självklart förhållningssätt. Men det kan vara bra att ändå medvetandegöra och sätta fingret på vad det är för resurser som är enkla att just trolla fram.
I en podcast (från min: 7.50) om hållbara sätt att finansiera sina (odlings-)projekt lyfter permakulturisten Ethen Roland fram åtta sorters kapital, där det finansiella kapitalet endast är ett av flera olika kapital, istället för det enda. Detta kan vara en användbar bild för att upptäcka resurser som redan finns runt oss och som kan vara värda att investera i eller hushålla med.

 

Vilka är dina erfarenheter av att starta projekt med små eller inga medel? Har du några tips att dela med dig av? Kommentera gärna!

v 44 Tema & uppgift: Verksamhetsmodell

Hej!

Vi inleder nu nästa del i kursen med rubriken Ekonomi & resurser. Se kursöversikten för de teman som vi planerar att arbeta med vecka för vecka. Modulen löper från 29 oktober fram till 28 december (jul/nyår).

Ekonomin är antagligen för många av oss något av en ofrånkomlig stötesten. Resurser behövs för att genomföra det vi vill. Vilka strategier ska vi använda för att få bra snurr på resurser och finansiering, men samtidigt hålla en stadig kurs mot målet, visionen?
Frågor om ekonomi kan också internt vara tätt kopplade till perspektiv på makt och interndemokrati. Vem administrerar ekonomin, vem ska få betalt och vem tar besluten om det?

Under perioden framöver kommer vi att lyfta några olika perspektiv och verktyg, och även lyfta in aktuella exempel från samtal om en mer hållbar och demokratisk ekonomi.

Modulen har en inlämningsuppgift som vi presenterar den här veckan, “Min verksamhetsmodell”.

Verksamhetsmodell – en utforskande process

När vi vill gå från idé till förverkligande finns verktyg som kan hjälpa oss att få överblick och helhetsperspektiv. Genom att mappa upp en verksamhets olika komponenter kan vi synliggöra hur olika delar hänger ihop. Det gör det också möjlighet att laborera med olika aspekter, som verksamhetens inriktning och tänkta finansiering. I processen kan nya idéer dyka upp som utvecklar verksamhetsidén!

Social Business Model Canvas är en anpassad variant av mycket välanvända strukturen Business Model Canvas. Här finns extra fokus på frågor som är relevanta för samhällsentreprenörer (till exempel hur överskott hanteras, vilka olika användargrupper/kunder verksamheten riktar sig till och hur verksamheten skapar värde för dessa). Ladda ner strukturen som pdf via deras hemsida.

August introducerar hur du kan använda Social Business Model Canvas i följande video:

Originalet Business Model Canvas finns att ladda ner här som pdf: https://strategyzer.com/canvas/business-model-canvas

Video som snabbintroducerar strukturen:

Fördjupning – i en filmad föreläsning från 2012 berättar Alexander Osterwalder (som ligger bakom Business Model Canvas) mer om utvecklingen av verktyget. Sevärd!
“Alexander Osterwalder: Tools for Business Model Generation [Entire Talk]” – länk

Uppgift: Min verksamhetsmodell – skapa eller utveckla

Inlämning: 9 december i kursforumet
Feedback: Efter inlämningsdatumet presenterar vi en indelning för kommentarer till varandra. Ni kommer även att få feedback från Emma eller August.

Syftet med uppgiften är både att utveckla verksamhetsmodellen för ett initiativ du arbetar eller vill arbeta med, och att pröva något av Business Model Canvas-alternativen i praktiken.

  1. Välj en verksamhetsidé att arbeta med.
  2. Välj en av Canvas-strukturerna för att skissa upp verksamhetsidén (eller något motsvarande verktyg för att strukturera en verksamhetsidé).
  3. Ta en del i taget och fyll strukturen med innehåll. Gör gissningar där det behövs! Använd gärna post-its för att lätt kunna flytta runt och ändra i modellen. Om du samarbetar med andra är det en bra övning att göra det tillsammans och diskutera om innehållet.
  4. När alla delar har fått innehåll, frågor för reflektion: Väcktes nya idéer i processen? Väcktes nya frågor, behov av mer kunskap eller information?

→ Om du redan har använt Business Model Canvas för den verksamhet du utvecklar – pröva att skissa upp pånytt och jämför med din tidigare version! Vilka nya idéer väcks? Vad har du lärt dig sedan den förra versionen?
→ Om du inte har någon verksamhetsidé som du utvecklar i nuläget: Skissa utifrån en befintlig verksamhet, till exempel den du genomför din praktik hos eller en annan verksamhet som du känner till.

Inlämning, form: Redovisa din skissade verksamhetsmodell genom att scanna/fotografera, eller skriva rent digitalt.
Skriv eller spela även in en kommentar till skissen, utifrån frågorna: Hur fungerar det att använda canvas-strukturen? Vilka nya perspektiv, idéer eller frågor väcktes när du arbetade med verksamhetsmodellen?

Har du frågor eller funderingar? Tveka inte att ta kontakt med någon av oss pedagoger!

Nätverk för samhällsentreprenörer

Hej,

den här veckan finns det tid för att jobba med nätverksuppgiften. Inlämning: Söndag 28 oktober.

I nätverkstemat betonas betydelsen av sammanhang där idéer kan mötas och utbytas. Vilka sammanhang för samhällsentreprenörer (eller liknande) finns omkring oss? Vi har börjat på en forumtråd där vi tipsar om sammanhang både online och fysiska platser. Fyll gärna på med dina tips!

Till forumet →

+ tävla med din idé i The Brewhouse Award – en vecka kvar!

En av kategorierna är Social Innovation “Här tävlar du som har innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder med syfte att möta samhällets utmaningar.” Läs mer om tävlingen →

Tema: nätverk

Nätverk – introduktion

Någon har sagt att varje människa du möter påverkar direkt 250 andra personer. Hur sant detta är låter vi förbli osagt men tydligt är iallafall att vi kan ha enorm inverkan på, och nytta av, varandra. Detta mer än vad vi kanske anar. Steven Johnson beskriver detta väldigt fint i ett animerat videoklipp:

I boken ”Gör din grej – hur du skapar jobbet som passar livet – istället för tvärtom (2002) beskriver Fredrik Langborg och Christer Westlund hur ditt personliga nätverk är en källa till möjligheter när du vill förverkliga dina idéer. De pekar på att du redan idag har ett personligt nätverk även om du kanske inte tidigare tänkt på dina relationer i ett nätverksperspektiv.

Att förhålla sig aktivt till sitt nätverk innebär ett speciellt förhållningssätt till livet menar de. Relationsskapande bygger på ett ständigt givande och tagande och i relationen med andra människor kompletteras din kompetens med de andras. De menar att när vi blir medvetna om vilket nätverk vi har börjar helt nya möjligheter att flöda in i livet, som vi kan greppa om vi vill.

De beskriver fyra punkter att utgå ifrån när du vill skapa möjligheter med hjälp av ditt personliga nätverk:
1) veta vad du vill uppnå
2) synliggöra ditt personliga nätverk
3) tillämpa nätverkstips
4) tillämpa möjlighetsskapande förhållningssätt

Här hittar du ett dokument med Nätverkstips utifrån boken och mer om punkterna 3 och 4.

:::::::::::::::::::::::::::

–> UPPGIFT: 
Synliggör ditt personliga nätverk i en nätverkskarta

När du synliggör ditt nätverk och vilka tillgångar som finns där, har du lättare att se var du kan hitta det du letar efter. Ta helt enkelt fram papper och penna och skriv ner alla du känner och vilka tillgångar de har. Skriv i cirklar, staplar eller hur du vill. Du kan dela upp dem i olika grupper såsom tex familj och släkt, vänner och bekanta, 
universitet/folkhögskolevänner, lärare, barndoms-, grundskole- och gymnasievänner, ekonomer/revisorer, konsulter, inspirerande föredragshållare du mött, nuvarande och f.d. arbetskamrater, myndighetspersoner. Men tänk också på att även reflektera över olika nätverksarenor som du har såsom föreningar, organisationer, projektgrupper. Det kan även vara sådana som du känner till, som du idag inte har en direktkontakt med men som skulle kunna vara aktuella för dig. Du kommer troligtvis att märka att du känner eller känner till en hel del människor, grupper och sammanhang och att de har mycket att erbjuda. Reflektera också på samma gång över vad du skulle kunna vara för tillgång för dem.

När du skapat din nätverkskarta lägger du ut den i sin helhet eller i sammanfattad form synlig för de andra i kursen. Lägg även till en reflektion över vad du kommit fram till i arbetet med kartan. Du kan välja hur du presenterar arbetet med din karta – genom ett foto, en ritad bild, i skriftlig form, video eller annan form.

Till denna uppgift har vi inte ett organiserat responsförfarande men vi uppmanar dig att läsa/titta igenom dina kurskamraters kartor för att se vad du kan inspireras av. Kanske finns det kontakter där som du behöver eller så har du någon kontakt som skulle passa på andras kartor? Har du några andra reflektioner eller kommentarer?

Deadline: söndag 28 oktober
Inlämning: I denna tråd i kursforumet

:::::::::::::::::

Här är två tipsdigitala verktyg för att skapa mind map om du vill prova på det:
www.mindmeister.com
coggle.it

Tema: Former för organisering

Vilka är fördelarna med att driva en verksamhet i en eller annan organisationsform? I det här temat lyfter vi fram de vanligaste formella formerna (i Sverige) och exempel på samhällsentreprenörskap inom varje.

Oavsett om vi redan arbetar i en organiserad form eller är på väg att etablera en ny verksamhet kan det vara värdefullt att reflektera över de olika möjligheterna. Organisering är heller ingen isolerad fråga – hur vi organiserar oss speglar och påverkar också vilken filosofi vi vill jobba efter och hur initiativet skall finansieras. Vi hoppas att du hittar något som du blir nyfiken på och vill läsa mer fördjupat om.

  • Ideell förening
  • Kooperativ / Ekonomisk förening
  • SVB-bolag (Aktiebolag med särskild vinsutdelningsbegränsning)
  • Enskild firma och egenanställningsföretag
  • Aktiebolag
  • Informell organisering – nätverk och grupper
En ingång – frågor att reflektera utifrån:

Vilken formell form passar för den verksamhet jag/vi ska driva? I artikeln “For Love or Lucre” föreslår Jim Fruchterman att först arbeta igenom idén, och om det är möjligt utforska idén i praktiken. I en del fall går det kanske att pröva verksamheten utan att ha egen organisation, eller genom att samarbeta med en redan etablerad aktör. Fruchtermans artikel är skriven för en amerikansk publik, men kan ändå fungera som en inspiration.

Här är en summerad översättning av frågor som ställs i artikeln, som en grund till att analysera vilken organisationsform som kan passa för en verksamhet: Fortsätt läsa