Året som har gått har bjudit på omvälvande händelser med stora flyktingströmmar och påfrestningar för samhällsystemen. Men det har också visat kraft och styrka från idéburna organisationer och enskilda samhällsentreprenörer som genom stort engagemang och innovationskraft har visat på nya sätt att öppna, välkomna och inkludera.
Nu återupprepar vi förra årets succé och ägnar en dag enbart åt att lyfta fram nya sätt att driva samhällsutveckling – i år kommer vi fokusera särskilt på verksamheter som gör social innovation kopplat till flyktingmottagande och inkludering/integration.
Vi närmar oss nu slutet av kursåret och framför oss ligger framtiden. Vad vill du ta med dig från det gångna året in i framtiden? Hur vill du att framtiden ska se ut för dig och ditt projekt, din verksamhet? Vad händer om du ser på ditt projekt i ett längre perspektiv?
I denna sista uppgift i kursen får du chansen att på olika sätt blicka framåt och anta ett långsiktigt perspektiv. Vi har samlat ihop några olika metoder som syftar till att blicka framåt. Välj den som du tycker passar dig och du blir nyfiken på, kombinera eller hitta på ett eget sätt.
Hur: Välj ett av alternativen nedan eller gör en egen version och gör sen ett inlägg i kursforumet – skriv, rita, spela in ljud eller video.
Inlämning: 2 maj i tråden för inlämning –> https://samhallsentreprenor.glokala.net/she2/groups/kursforum-2015-2016/forum/topic/uppgift-framtid/
Respons till varandra Ta del av vars och ens inlämning i kursforumet och ge sen en kort kommentar under respektive inlägg.
Vilka tankar och reflektioner väcks hos dig som du vill dela med dig av? Har du några tips och råd att ge med tanke på framtiden för projektidéerna?
Lämna din respons senast den 13 maj.
Alternativ 1) REFLEKTERA & SIKTA MOT MÅL
Att sätta upp tydliga mål som vi gör konkreta ger oss större möjlighet att veta vartåt vi är på väg. Sedan kan målen förstås förändras på vägen, men om vi inte har tagit ut någon konkret riktning i början så är det lätt att förvirra sig i alla möjligheter och hinder som är omöjliga att inte stöta på under resans gång. För att orka vandra hela vägen när det ibland blåser motvind så är det viktigt att klargöra varför vi vill detta, vad det är som motiverar oss och var vi kan finna stöd. Sätt dig i lugn och ro med papper och penna för att svara på frågorna nedan.
Framåtblick 1. Vilka tre saker skulle jag vilja lova mig själv att göra inom ett år? 2. Vilka tre egenskaper vill jag jobba med att utveckla inom ett år? 3. Under vilka omständigheter skulle jag vilja arbeta? 4. Vad är det som tar för mycket av min tid idag som jag vill ändra på? 5. Vad vill jag ägna mer tid åt? 6. Vad vill jag lära mig mer om? 7. Vilka ”måsten” vill jag sluta med?
Målbild 1. Vilka mål vill jag sätta upp för mig själv de kommande åren? 2. Varför vill jag nå detta mål? Vad ger det mig? Vad ger det andra? 3. Vilka delmål krävs det att jag tar för att nå dit? 4. Vad är det minsta och första steg jag kan tänka mig att ta idag/ imorgon/denna vecka för att närma mig det målet? 5. Hur ska jag finna motivation att jobba mot mitt mål ifall jag tappar motivationen? 6. Var kan jag finna stöd i min process?
Alternativ 2) FANTISERA & RITA
Vad händer när vi använder vår fantasi som verktyg för att föreställa oss framtiden? Och hur kan vi ta hjälp av det visuella för att drömma och planera? Här får du inspiration till hur du kan rita din framtid och dina steg på vägen dit:
Alternativ 3) SKISSA UPP DINA MÅLSÄTTNINGAR OCH VÄGEN DIT
Här hittar du en handskissad modell för att identifiera målsättningar, och rita upp hur processen dit kan se ut. Om du vill kan du kika på ett filmklipp där August i en del av videon muntligt förklarar hur den handskrivna modellen kan användas: https://vimeo.com/49668383
Igår hade vi en inspirerande entreprenörslunch på Glokala Folkhögskolan med Christofer Gradin Franzén från Hoffice.nu. Han har startat ett globalt nätverk och en metod kring hur arbetsplatslösa kan arbeta hemma hos varandra och skapa produktiva och lustfyllda arbetsdagar. Tidigt i hoffice historia deltog en inspirerad journalist på ett hoffice-event, en artikel skrevs, den översattes på engelska och vips så spreds hoffice. Nu finns över 100 Hofficegrupper över hela världen. Här hittar du en lista med en mängd artiklar som skrivits om Hoffice.
Under entreprenörslunchen berättade Christofer om sina drivkrafter bakom att skapa Hoffice (ihop med andra).
Experimentellt förhållningssätt. Frustrationen kring att sitta själv och jobba ledde till att han och en kompis började experimentera kring olika sätt att jobba och ta pauser tillsammans. De märkte att de fick mycket jobb gjort samtidigt som de efter en jobbdag även hade fått andra behov tillgodosedda – de hade jonglerat, flamsat, nätverkat, mediterat och promenerat. När fler anslöt fortsatte de ett experimentellt förhållningssätt för att hitta till former som passade alla.
Gåvoekonomi. Många hem står tomma dagtid och är en outnyttjad resurs som Hoffice tar vara på. En värd för ett hoffice-event bjuder in folk (gratis naturligtvis) till sitt hem och erbjuder arbetsplatser att sitta vid och en struktur att följa för arbetspass och inspirerande pauser och luncher. Ofta pratar deltagarna ihop sig för att tillsammans ordna mat och fika till pauserna. Känslan hos hofficedeltagare är ofta att de fått en gåva och därmed är det många som ”vill ge tillbaka”. Det skapar en generös atmosfär där många vill hjälpa varandra med diverse problem. Christofer berättar att han blivit kontaktad av riskkapitalister som föreslår att skapa nåt liknande Airbnb av Hoffice men det är inget Christofer nappar på. Principerna bakom gåvoekonomi är en stark och energigivande drivkraft för honom.
Kollektiv intelligens. Tillsammans är vi klokare och kan lösa komplexa problem bättre än vad vi kan som enskilda människor. För att en grupp ska fungera och kunna ta tillvara på individernas kompetens och styrkor krävs såklart att samarbetet fungerar och individerna känner sig sedda och betydelsefulla i gruppen. Christofer är psykolog i grunden och intresserar sig för sätt att få grupper att samarbeta och lösa komplexa problem tillsammans. Innan ett arbetspass håller värden i rundor där var och en berättar vad de planerar att arbeta med och efteråt kollar gruppen av med varandra igen och firar och hurrar det som uppnåtts. Christofer beskriver en skön känsla av stöd att få säga högt vad en ska fokusera på och att sen bli firad för de steg som tas.
Cohero – spel om kollektiv intelligens och samarbete i grupp
Christofer har även skapat ett spel om kollektiv intelligens med syftet att utveckla samarbeten i grupper – Cohero. Han är psykolog i grunden och tar i spelet avstamp i olika psykologiska modeller. Om olikheter i en grupp tas tillvara kan den lösa mer komplexa problem än enskilda individer. I spelet gäller det att hitta till samarbete för att ha möjlighet att överleva i spelets värld. Igår kväll guidade Christofer Watch it! genom flera timmars roliga utmaningar i Cohero.
The world is changing and so is Malmö. But there is no blanket solution for the changes we are at the doorstep of.
More and more people see that the challenges can only be met if we share the resources we carry together and learn to create together: the public sector, the NGOs, the grassroots, informal groups and corporate sector. In a rapidly changing world the ability to try and learn together is key. How can Malmö be a city that learns together?
During 9-11 may several events in the city will focus on the practice of co-creation and cross-sector action-learning.
Many of us that work with participatory processes, involving many people in driving change in organisations and communities, belive these skills are really important for Malmö. Especially in this time. So a few of us choosed to offer a learning space under a common umbrella – the mini festival Co-create Malmö!
Many invidviduals are involved in hosting the workshops. We are glad to have change-leaders from Canada, Scotland, USA and Zimbabwe joining us! Would you like to contribute in a future festival, let us know!
Hur kan vi tänka och prata om ledarskap och organisering på ett sätt som passar de värderingar vi har – som verkligen bidrar till att förändra världen i den riktningen vi vill se? Vad behöver vi för kunskap, verktyg och erfarenheter då?
Det växer fram ett brett fält av ledarskapsteorier och processmetoder, speciellt inom ”businessvärlden”. Som samhällsförändrare eller aktivist, med visionen om en kvalitativt förändrad samhällsordning, kan det kanske kännas motigt att ta till sig ledarskapsteorier som en inte känner sig trygg med vilken värdegrund och vision de vilar på. Frågan är hur kan vi ändå kan låta oss inspireras av och plocka russinen ur de erfarenheter som görs även inom områden vi kanske inte känner oss helt hemma i? Och hur kan vi kombinera det med erfarenheter och praktik från andra ”världar”?
I detta tema har vi försöka samla inspirerande exempel på organisering och ledarskap med grogrund utanför den klassiska ”businessvärlden”: text och video från gräsrotsaktivism i USA via Chris Crass och Catalyst Project, det nederländska vårdföretaget Buurtzorg och Malmöbaserade processledarkollektivet Watch it! Under denna rubrik finns helt klart mycket mer att samla – teorier att inspireras av, metoder som arbetats fram och andras erfarenheter och lärdomar. Här nedan är några av alla möjliga pusselbitar att inspireras av. Vad vill du själv tipsa om till denna palett?
Sociokrati Vi har tidigare lyft upp Sociokrati som en metod för självorganisering och att skapa effektiva, demokratiska, jämlika möten och organisationer. Kika gärna på temat om sociokrati igen. I april kommer Diana Leafe Christian till Malmö för att hålla två helgkurser i sociokrati. Hon har många års erfarenhet av att jobba med sociokrati och andra metoder för hälsosamma rörelser inom civilsamhället och främst ekobyrörelsen (intentional communities). Det finns några få platser kvar till kurserna i april – här hittar du mer information om innehåll och hur du anmäler dig.
Att bygga en rörelse för alla
Hur kan vi organisera oss kring viktiga frågor på ett sätt som samtidigt bidrar till den förändring vi vill se i samhället? Vilka strukturer av förtryck behöver vi bli medvetna om och synliggöra för att verklig förändring ska kunna ske?
Chris Crass – en amerikansk aktivist som kallar sig själv författare, utbildare och ”rörelsebyggare” (movement builder) – har många års erfarenhet av aktivism och metoder för gräsrotsorganisering. Han håller föreläsningar, workshops, skriver och jobbar med aktivistgrupper för att på olika sätt stödja gräsrotsorganisering och aktiviteter. Han fokuserar bland annat på hur män kan bidra till feminism och hur vita kan bidra i antirasistisk kamp. I många av sina texter lyfter han fram erfarna aktivistgrupper och organisatörer för att sprida inspirerande exempel, kunskap och metoder. Bland annat i hans senaste bok: Towards Collective Liberation – anit-rasist organizing, feminist praxis and movement building strategy.
Här följer lite inspiration från hemtjänst-vårdföretaget Buurtzorg i Nederländerna som ser annorlunda ut än de flesta andra (vård)företag. När de startade 2007 hade de ett team på 4 sjuksköterskor som satte patientens behov i centrum och organiserade sig självständigt utifrån sin kompetens och sina nätverk för att lösa patientens vårdbehov på bästa sätt. Det blev ett lyckat koncept med nöjda patienter och stolt och frisk personal. Idag har de 9700 anställda som är organiserade i 850 självständiga team och tar hand om 70 000 patienter. De anställda är sjuksköterskor och vårdare; endast 45 i personalen jobbar administrativt och det finns 15 coacher som teamen kan ta hjälp av när de behöver. Det vill säga fokus ligger på hantverket, vården och relationen med patienten och mindre energi behöver läggas på ”onödig” administration, kontroll och management. Företaget är icke vinstdrivande och det är, enligt grundaren Jos de Bloc, en viktig princip för att stödja företagets värdegrund. I videoföreläsningen från dec 2015 kan du höra initiativtagaren Jos de Bloc berätta om principerna för företagets organisation och hur de utvecklats över tid.
Sen några år tillbaka finns Buurtzorg även i Sverige – Grannvård – i Enköping och Håbo kommun. Här kan du läsa en intervju med initiativtagaren till den svenska uppstarten – sjuksköterskan Mona Lindström som tog med sig erfarenheten från jobbet inom Buurtzorg i Nederländerna hem till Sverige.
Watch it! – metoder för delaktighet
Watch it! är ett kollektiv av pedagoger och aktivister som utforskar metoder och processer för att göra förändring och demokrati. Under ca 5 års tid har de utforskat metoder för demokrati tillsammans med unga, delat med sig av metoderna till andra som jobbar med unga och dessutom lagt mycket energi på att utveckla det interna arbetet i kärngruppen bestående av anställda och ideellt aktiva. Här nedan hittar du två av Watch it!s metoder.
I starten av varje kortare workshop eller längre samarbete med en grupp grundar Watch it! det fortsatta mötet med teori och samtal om trygghet, tillit och lärande >Tryggare rum< följt av en runda och gemensam bild av vad individerna och gruppen behöver för att kunna delta >Behovsrunda<.
I Watch it!’s interna arbete växte metoden >Huvudansvar & pepp< fram som ett sätt att synliggöra arbetsuppgifter, fördela arbetet och inte minst som ett sätt för att utgå ifrån lust och nyfikenhet. Vill vi göra det här? Måste vi göra det här? Hur vill vi isåfall göra det? Om vi inte kan ta bort en tråkig syssla – kan vi rotera den, eller hitta ett sätt att få den roligare?
Watch it! har flera metoder och erfarenhet av hur en kan strukturera jobbet för att öka demokrati och nyfikenhet internt i en arbetsgrupp. Hör dig för med tex Emma eller August om du är nyfiken på att höra mer om den erfarenheten.
Har du inspirerande tips på hur arbetsplatser, nätverk, grupper jobbat med organisering och ledarskap på ett annorlunda och maktutjämnande sätt? Tipsa gärna i kommentarsfältet nedan!
framtiden? Hur vill du att framtiden ska se ut för dig och ditt projekt, din verksamhet? Vad händer om du ser på ditt projekt i ett längre perspektiv?
Här hittar du en 
Under entreprenörslunchen berättade Christofer om sina drivkrafter bakom att skapa Hoffice (ihop med andra).
