v 42 Social innovation

Tid den här veckan för arbete med uppgift 3: Perspektiv på samhällsentreprenörskap

Inlämning: 22 oktober
Respons/kommentarer till varandra: 23 oktober – 4 november.

::::::::::::::::::::::::::::

Samhällsentreprenörskap: Social innovation

Den här veckan är temat social innovation, ett mycket använt begrepp som kompletterar samhällsentreprenörskap, och därför är viktigt att ha en förståelse för.  Du får ta del av en aktuell podcast där samtalet kretsar kring erfarenheter av social innovation inom projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Social innovation är ett relativt nytt begrepp och man kan stöta på olika definitioner, men sociala innovationer i sig är inget nytt; Förskolor, mödravård, brandkår är alla exempel på sociala innovationer som vi idag tar för givet men som en gång i tiden utmanade system och strukturer.

Vilka sociala innovationer kommer att vara med och forma vårt samhälle i framtiden? Vilka vill du vara med och pröva genom dina projekt?

Uppvärmning: Vad är social innovation?

En vanlig bred beskrivning av social innovation är att det handlar om innovativa idéer och metoder för hur vi kan möta samhällsutmaningar. Till skillnad från samhällsentreprenörskap riktas fokuset inte så mycket på vem eller vilka som ligger bakom ett initiativ (entreprenören), utan fokus ligger mer på vad som görs och hur det skapar värde (innovationen).

”Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar”, menar Mötesplats Social Innovation. Läs mer.

”We have created systems to help us. Many have benefited, but some have been left out and our natural systems have been seriously damaged too. Our systems have created complex problems, that requires novel system solutions”, argumenterar SiG Knowledge Hub i Canda. Se deras film (3:03 min).

Lyssna: Sociala Innovationer – En smart framtid, avsnitt 16

“Framtidens utmaningar kräver nytänk och i veckans avsnitt av En smart framtid pratar vi sociala innovationer, och vi gör det tillsammans med Malin Lindberg, professor, avdelningen för industriell design vid LTU, och Christian Råbergh, fd ESF-analytiker med fokus på transnationellt samarbete och sociala innovationer.”

Malin Lindberg som är en av gästerna är även en av författarna till boken Idéburen innovation som nyligen gavs ut (och som är ett av våra tips för uppgift 3).

I samtalets inledande del ges en beskrivning av social innovation som begrepp. Utgångspunkten för samtalet är sedan hur projekt som finansieras av Europeiska socialfonden arbetar med social innovation. De pratar också om hur begreppets popularitet hänger ihop med samhällsutvecklingen, kritik som finns och lyckade exempel. I slutet av samtalet kommer generella tips för lyckade projekt!

Frågor för reflektion när du lyssnar på samtalet:

  • Vid 13:20 nämns att social innovation har både liberala och socialistiska rötter. Vad betyder det?
  • Finns det en risk att innovationsbegreppet medför en kommersiell logik (17:10) – som tränger undan icke-kommersiella arbetssätt?
  • Bibliotek, fjäll- och sjöräddning, mödravård, “folkhemstanken” och arbetsmarknadsutbildningen är exempel som nämns som sociala innovationer historiskt under samtalet. Vilka sociala förändringar tänker du på som de viktigaste under de senaste hundra åren? Har sociala innovationer haft en roll i dessa förändringsprocesser?
  • Från 35:30 lyfter Malin Lindberg framgångsfaktorer för lyckade projekt som har arbetat med stöd från Europeiska socialfonden. Vilka framgångsfaktorer är det som hon lyfter fram? Är de användbara för det projekt eller initiativ du vill utveckla?

Begrepp som används i samtalet:

Europeiska socialfonden. EU-medel som finansierar projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. I Sverige är det myndigheten ESF-rådet som arbetar med att fördela stödet och stödja genomförande. Läs mer https://www.esf.se/sv/

Idéburen sektor. Den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset. Verksamheterna är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn och bedrivs i icke vinstutdelande föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. (Definition som används av Nätverket Idéburen sektor Skåne)
Se även Wikipedia “idéburen organisation”

Social ekonomi. Wikipedia:Begreppet social ekonomi har använts en längre tid inom EU, men är relativt nytt och mindre välkänt i Sverige, som började använda begreppet i och med medlemskapet i EU.
Sociala ekonomin omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft[1] . Det skiljer den från exempelvis privatföretagens verksamheter.”

Pärlbandsprojekt. Mer projektfinansiering för att fortsätta utveckla en idé, där det kan byggas vidare på erfarenheterna från tidigare projekt.

Reprisprojekt. Samma idé dyker upp igen i ett nytt projekt – utan koppling till erfarenheterna i liknande/tidigare projekt.

::::::::::::::::::::::::::

Fördjupning

Om du är nyfiken på att fördjupa dig mer:

”ABC i Design och Social Innovation” (Mötesplats Social Innovation)
Klicka för att ladda ner – pdf

Emilson, Anders. Design för social innovation: ett nytt designforskningsområde.
Klicka för att ladda ner!

3 thoughts on “v 42 Social innovation

  1. Pernilla N

    Tack för veckans läsning och lyssning! Jag rekommenderar alla att lyssna på podden! För den som liksom jag verkligen vill komma ihåg de framgångsfaktorer som Malin Lindberg tipsar om så antecknade jag dem. Kanske kan underlätta för er andra!

    Vad är de lyckade komponenterna i social innovation?
    * Hur förstår man vad som är problemet? Ur vems perspektiv definierar man samhällsutmaningen som ska lösas? Ofta görs det uppifrån och ner. Ta in brukare för att få andra perspektiv och se vad som egentligen är problemet eller vad som behöver förändras för att man ska uppnå en livsförbättring för olika människor.
    * Aktivt involvera målgruppen i utformningen av lösningarna! Så att det inte blir lösningar som en liten grupp experter som sen ska tillämpas för andra. Det ger sällan den effekt man tänker sig utan det är först i användandet och användarperspektivet som man förstår hur en förbättring kan komma till stånd.
    * Sektorsövergripande samarbeten. Det är inte en aktör som själv kan lösa väldigt komplexa sociala utmaningar utan över organisationsgränserna, mellan offentlig, privat och ideell sektor, med akademin för att både förstå och rå på och skapa den strukturella förändringen.
    * Måste eftersträvas förändring för individen, organisationerna som är inblandade och för samhället i stort. Det måste hänga ihop, annars blir det inte en långsiktig reell social omvandling utifrån initiativet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.